COP 15: Nu måste världen skydda den biologiska mångfalden

Flera marina arter har på kort tid blivit akut hotade. Det visar en uppdatering av den internationella rödlistan som presenterats vid miljömötet COP15 i Montreal. Nu är det bråttom att skydda de arter och livsmiljöer som finns kvar.

Flera marina arter har på kort tid blivit akut hotade på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en uppdatering av den internationella rödlistan som presenterats vid miljömötet COP15 i Montreal. Rödlistan kan liknas vid en sorts barometer för livet på jorden. Listan innehåller uppgifter om mer än 150 000 arter, som sammanställs av tusentals forskare över hela världen under ledning av den internationella naturvårdsunionen, IUCN.

Att skydda 30 procent av land och hav till år 2030 är en huvudfråga på mötet för att bevara den biologiska mångfalden. Den nivån har redan antagits som mål av EU men arbetet går trögt i många länder inklusive Sverige.

- 30% måste vara en miniminivå, menar professor Alexandre Antonelli vid Göteborgs Universitet som är på plats i Montreol och som även vill se en nollvision för utrotning av arter.

Många forskare hävdar dock att 30% inte räcker utan att uppåt 50% behöver skyddas. Och när det kommer till fisk, havssköldpaddor och valar som rör sig över stora områden, så behövs ytterligare insatser. Här gäller det att förvalta flera av dessa arterna på ett mycket mer hållbart sätt än idag även i områden som kommer ligga utanför de skyddade områderna.

Efter den senaste uppdateringen av den internationella rödlistan så har den vuxit med ungefär 3 000 arter, av vilka 700 betraktas som utrotningshotade. Samtidigt saknas tillräckligt med kunskap för att fastställa hotstatusen för ca 20 000 arter så det finns mycket arbete kvar för forskarna.



FAKTA:

De fem viktigaste faktorerna som direkt orsakat förlust av jordens biologiska mångfald under de senaste 50 åren är förändrad användning av mark och vatten, övernyttjande av arter genom jakt och fiske, klimatförändringar, föroreningar samt spridning av främmande invasiva arter. De viktigaste indirekta påverkansfaktorerna är våra produktions- och konsumtionsmönster, befolkningsökningen samt den globala handeln och teknikutvecklingen. Källa: IPBES, Naturvårdsverket