PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.Läs mer

Syrebrist i sjöar och hav är en allvarlig miljöförändring med dramatiska effekter på livet i vattenekosystem. En effekt är att halterna av metylkvicksilver riskerar att öka.Läs mer

Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.Läs mer

Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och förlust av biologisk mångfald sätter världshaven under allt hårdare press. Det visar FN nya globala havsrapport, Third World Ocean Assessment, som presenterades på Världshavsdagen den 8 juni Läs mer

Vid akuta föroreningar i svenska hav samt Vänern, Vättern och Mälaren kan en ny miljöjour ge expertstöd. Läs mer

Med Lektionsbanken om Östersjön får gymnasieelevers lära sig mer om hav och hållbar utveckling. Nu finns nytt material om miljögifter och fiske. Läs mer

Klimatdriven syrebrist i haven kan driva fram ökad spridning av det starka nervgiftet metylkvicksilver. Det visar en ny studie från Umeå universitet, som väcker oro inte minst för Östersjön Läs mer

Undersökningarna av vraket Mundogas är nu färdiga. De visade att vraket inte längre innehåller någon miljöfarlig olja eller ammoniak, utan att allt läckt ut i havet Läs mer

Forskare har upptäckt en helt ny typ av PFAS-ämnen i späcket hos späckhuggare. De här fynden tyder på att belastningen av PFAS hos marina däggdjur kan ha underskattats Läs mer

Frigolit från flytbryggor är en källa till plast i våra hav men omfattningen är fortfarande okänd. En ny rapport har kartlagt antalet flytbryggor i Sverige och hur dessa förvaltas. . Läs mer

Utsläpp av vegetabiliska oljor tillåts delvis men kan skada marina ekosystem, visar denna rapport från Havsmiljöinstitutet. . Läs mer

En sammanställning över vad länderna inom Helcom har gjort och planerar att göra. . Läs mer

Miljögifter finns kvar i vatten, sediment och djur efter oljeolyckan i Blekinge 2023. . Läs mer

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sedan 2003 undersökt halterna av föroreningar på havsbotten med cirka sex års mellanrum. I den här rapporten redovisas resultaten av de här provtagningarna.

Det mest uppseendeväckande resultatet är att man har hittat höga halter av fluorerade ämnen, PFAS, i både Bottenviken och Bottenhavet. Läs mer

På svenska Bohuskusten är fritidsbåtsverksamheten och båtturismen viktiga socioekonomiska näringar tillsammans med produktionen av sjömat som blåmusslor och ostron. Frågan är hur förenliga verksamheterna är, då de flesta fritidsbåtar släpper ut sina avgaser direkt i vattnet. Studien fokuserar på sammansättning, utbredning och mängd av PAH:er i två närliggande områden i norra Bohuslän med en stor lokal och besökande fritidsbåtsflotta. Läs mer

Tack vare bidrag från Naturvårdsverket kunde lilla Tierp under 2020 bli den blott tredje kommunen i landet med en aktiv fullskalig anläggning för rening av läkemedel i avloppsvatten. Reningsgraden är redan uppe i 90 procent konstaterar projektets slutrapport. Samtidigt tas även mycket av andra miljögifter och mikroplaster bort, och minskar belastningen på sjöar och vattendrag och i slutänden Östersjön. Läs mer

Miljögifter från fiberbankar längs Norrlandskusten kan spridas uppåt i näringsväven. Det visar en ny forskningsrapport från det tvärvetenskapligt forskningsprojektet Treasure. Under fyra år har man undersökt fiberbankar och fiberrika sediment längs den svenska östersjökusten, för att utveckla och testa nya metoder för att bedöma spridningsrisken av starkt förorenade och cellulosarika så kallade fiberbankar, som finns i grunda vatten längs en del av den svenska kusten. Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om högfluorerade ämnen såsom PFOS och andra PFAS i Östersjön. Halterna av PFOS, som betraktas som det värsta idag kända PFAS-ämnet och som nu är i stort sett helt förbjudet, ligger i de flesta fall under gränsvärdet. Men dataunderlaget är litet och det är ganska oklart hur det ser ut för andra PFAS-föreningar. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om flamskyddsmedel i form av polybromerade difenyletrar (PBDE:er) i Östersjön. De numera förbjudna bromerade flamskyddsmedlen (PBDE:er) förekommer i halter över gränsvärdena. Det är dock fortfarande oklart varifrån de största utsläppen kommer. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om läkemedlet diklofenak i Östersjön. Läkemedelssubstansen diklofenak används i stor omfattning och förekommer ibland i höga halter i längs kusten. Dataunderlaget är dock fortfarande litet och analysmetoderna som använts ofta inte tillräckligt känsliga. Läs mer

Kunskapsläget om dioxiner och PCB.
Rapporten ger en nulägesbeskrivning av varifrån dessa miljögifter kommer, hur de sprids och hur koncentrationerna i Östersjön förändrats.
– Målet med att ta reda på hur miljögifterna sprids är att kunna sätta in effektiva åtgärder, säger Emma Undeman från Stockholms universitet som lett arbetet med rapporten. Läs mer

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning genomförts av hur utbredd kontaminationen av dumpade kemiska stridsmedel är i dumpningsområdena Måseskär och Gotlandsdjupet. . Läs mer

Mängden kemikalier i samhället har ökat lavinartat de senaste årtiondena. Många av dem har nått havet, vilket lett till skadliga effekter på växter och djur.

Från mitten på 1900-talet och till nu har mängden kemikalier i samhället fullkomligt exploderat. Läs mer

Rapporten är ett första försök att identifiera områden i europeiska hav som kan klassas som problemområden och icke-problemområden avseende miljögifter. . Läs mer

Rapporten beskriver en kontrollstudie över de 99 mest förekomna högfluorerade ämnena, PFAS, i den nordiska miljön. Totalt har 102 prover från fågelägg, fisk, havs- och landdäggdjur, ytvatten, slam och luft analyserats. Proverna har samlats in av institut från länderna som ingår i Nordiska ministerrådet och av de självstyrande områdena, så som Färöarna och Grönland. Läs mer

IVL har sedan 2014 regelbundet undersökt halterna av klorerade dioxiner och furaner samt PCB:er i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern. Förra året startade ett mer omfattande projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som omfattar analyser av ett flertal feta fiskarter. Syftet är att undersöka vilka eventuella säsongsbundna, geografiska eller biologiska variationer mellan fiskbestånd som finns och om detta kan utnyttjas för att styra fisket så att halten av föroreningar i den saluförda fisken minimeras. Läs mer

Strömming är en ekonomiskt viktig fiskart som spelar en viktig roll i Östersjöns näringsväv. Dessvärre har förhöjda koncentrationer av miljögifter i strömmingen varit ett problem i många decennier. . Läs mer

Kvicksilvrets (Hg) kretslopp i våra vatten påverkas av hur det samverkar med andra ämnen i naturen. Dessa samspel avgör både vilken kemisk form kvicksilvret har och hur lätt det tas upp av levande organismer eller transporteras vidare. . Läs mer

Denna avhandling fördjupar förståelsen av algers känslighet för de blandningar av tusentals vattenavvisande organiska miljögifter som förekommer i miljön. . Läs mer

Kan man förändra lagstiftningen och skydda miljön genom att använda essential-use-konceptet – dvs. att farliga kemikalier endast ska användas om användningen är nödvändig. Det undersökts i denna avhandling. Läs mer

I denna avhandling undersöker Rasmus Rodineliussen relationen mellan människor, avfall, föroreningar och marint liv. Studien fokuserar på Östersjön och Mälaren, med Stockholm som länk mellan dem. . Läs mer

Denna avhandling undersöker innovativa metoder för att sanera förorenade sediment från Östersjön värst utsatta kustmiljöer. Olika sorbent användes för tunnskiktstäckning (thin-layer capping, TLC), och testades för att fastställa saneringspotential och ekologisk påverkan på bottnarnas ekosystem. . Läs mer

Unga som äter nyttigt får i sig mer PFAS än de som äter mer onyttigt. Förklaringen verkar finnas i mängden fisk och skaldjur i födan. . Läs mer

Användning av kemikalier bidrar till en hög levnadsstandard i många delar av världen. Samtidigt kan exponering för de mest farliga kemikalierna leda till skadliga och oåterkalleliga effekter på miljön och på människors hälsa. . Läs mer

Den här avhandlingen handlar om hur man utvärderar hållbarhet av metoder för att odla fisk och syftar till att presentera några av de utmaningar som vi står inför vid bedömning av skadeverkan från kemikalier som släpps ut i miljön. . Läs mer

Det är svårare än man kan tro att avgöra miljörisker med mikroplaster. I denna avhandling har Sophia Reichelt visat några viktiga saker som man behöver ha koll på när man gör tester för att avgöra hur farliga mikroplaster – eller sotpartiklar –kan vara. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur kemikalier som hamnar i havet påverkar marina djurplanktonsamhällen. Särskilt fokus ligger på olika kemikaliers "blandningseffekter" eller "cocktaileffekter". Läs mer

Haven förändras snabbt på grund av mänskliga aktiviteter så som föroreningar, övergödning och klimatförändringar. Kiselalger är viktiga primärproducenter i haven med korta generationstider, flexibla reproduktionsstrategier, och hög genetisk mångfald. Dessa egenskaper kan öka motståndskraften hos enskilda arter och fungera som en buffert mot effekterna av globala miljöförändringar. Läs mer

Kvicksilver (Hg) är en naturligt förekommande, giftig spårmetall vars utsläpp i miljön till stor del påverkats, och fortfarande påverkas, av mänskliga förehavanden. Hur tillgängligt kvicksilver är för att tas upp av organismer beror på dess kemiska form.

Monometylkvicksilver (MMHg)är den främsta formen som bioackumuleras och biomagnifieras. Läs mer

Halterna av metallföroreningar i Östersjöns sediment har undersökts från förindustriell tid till idag. Som en del i avhandlingen undersöker han hur bottensedimenten i syrefattiga delar av Östersjön reagerar när de utsätts för syrerikt vatten igen. Experimentet visade att när sedimentproverna kom i kontakt med syre började de släppa ifrån sig metallpartiklar i snabbare takt än vanligt. Läs mer

Hur ska man hitta farliga kemikalier i ett hav där det finns hundratusentals olika kemiska ämnen, i en blandning av naturliga substanser och sådana som är skapade av människan? I denna avhandling har en metod för att förutsättningslöst leta efter dessa skadliga ämnen utvecklats. Ett antal havslevande arter med viktiga roller i Östersjöns ekosystem har valts ut, och med hjälp av masspektrometri har ”fingeravtryck” av de tusentals ämnen som fanns i dessa djur genererats. . Läs mer

Radioaktiva ämnen från kärnkraftverkens avloppsvatten hamnar vanligen i havet efter olyckor, och påverkar ekosystemen på bottnarna. Plattfiskar utanför kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi i Japan har fortfarande höga halter av radioaktivitet sedan olyckan 2011. Kunskapen om hur dessa radionuklider transporteras och distribueras i näringskedjan och hur andra miljöfaktorer påverkar vad som händer är fortfarande relativt okänt. Läs mer

Målet med denna avhandling har varit att undersöka om naturligt producerade hydroxylerade polybromerade difenyletrar (OH-PBDE) orsakar negativa hälsoeffekter för Östersjöns djurliv. Detta är potenta gifter som stör energimetabolismen, hormonbalansen och nervsystemet. Ämnena är metaboliter av flamskyddsmedlet polybromerade difenyletrar men produceras också naturligt av filamentösa makroalger och cyanobakterier i Östersjön. Läs mer

Kustnära sediment har historiskt sett anrikat föroreningar från industrihamnar och floder, och över tid så har stora mängder föroreningar ansamlats i många kustområden. Trots minskade utsläpp av föroreningar till sjöar och hav så kvarstår de föroreningar som släppts ut under tidigare perioder, och sediment kan agera som reservoarer och sekundära källor av föroreningar till kustnära ekosystem. Denna avhandling använder Oskarshamns hamn som en fallstudie, vilket är en tungt förorenad hamn med höga halter av PCB, dioxin och furan, PAH, TBT, och många potentiellt toxiska metaller från tidigare utsläppskällor. Läs mer

Syntetiserade nanomaterial av kiseldioxid används i ett brett utbud av produkter och industrier så som livsmedel, kosmetika, elektronik, färger, textilier, betong och pappersindustrin. Nanomaterialet har egenskaper som gör att det på ett effektivt sätt skulle kunna rena förorenat vatten genom att binda till sig giftiga kemikalier, men deras användning i produkter leder också till oundvikliga utsläpp till vatten, vilket ger upphov till oro för miljöpåverkan.

I avhandlingen undersöks hur giftiga dessa nanomaterial av kiseldioxid är för vattenlevande organismer och dess effekter i blandningar med andra (kända giftiga) organiska föroreningar. Läs mer

Den ökande mängden plast i hav och vatten, och plastens negativa påverkan på djur, är synliga och välkända miljöproblem. I spåren av den stigande plastkonsumtionen ökar också förekomsten av mikroplast som idag nått en världsomfattande spridning. Denna trend är högst oroväckande eftersom kunskapen kring riskerna med mikroplast i miljön är begränsad. Läs mer

Förorenade sediment är vanliga, särskilt nära bebyggelse och industrier, och de kan ha negativa ekologiska effekter. I denna avhandling utforskas utmaningarna för att bedöma riskerna av förorenade sediment, muddring och dumpning av materialet på annan plats i havet. Den vetenskapliga grunden och ekologiska relevansen av den kunskap som produceras i olika miljöriskbedömningar utvärderas för att sedan relateras till olika miljömål. Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Röntgenstrålning används inte bara på brutna ben, utan också för att hitta föroreningar. Nu hoppas Mittuniversitets-doktoranden Siwen An att den unika tekniken ska leda till renare världshav i framtiden. XRF-analys är en metod som bygger på röntgenfluorescens. Läs mer

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer med läkemedelsresterna i de akvatiska ekosystemen, och fokuserar särskilt på beteendepåverkan på abborre av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Läs mer

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ekosystemet.

En ny doktorsavhandling visar dock att mikroplast är sämre på att transportera farliga ämnen i haven än man tidigare har trott. Läs mer

Dagens antifouling-metoder domineras av båtbottenfärger med tillsatser av biocider för att hindra påväxt av organismer på båtar. Dessa färger är dock skadliga för livet i havet, vilket fått beslutsfattare och näringsliv att leta efter mer miljökompatibla alternativ.

Denna avhandling undersöker hur man kan omvandla miljömässigt icke hållbara praktiker till mer hållbara former, med bekämpning av påväxt på fritidsbåtar (antifouling) som empirisk utgångspunkt. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Akvatiska ekosystem utgör grunden för ett brett spektrum av betydelsefulla ekosystemtjänster. De utsätts i ökande grad för påfrestningar från oss människor, såsom föroreningar och klimatförändringar. I denna avhandling undersöktes ekologiska effekter av föroreningar i akvatiska ekosystem hela vägen från cellnivå till ekosystemnivå, genom att använda modellekosystem med ökande komplexitet. Läs mer

Annelie Lagessons avhandling visar att det är organismer långt ner i födoväven som är de främsta mottagarna av utspolade läkemedelsrester och inte fisk som hittills varit i fokus för effektstudier. Studierna visar att djuren långt ner i födoväven har en förmåga att anrika höga halter av läkemedelsrester i sina vävnader.

– Koncentrationerna av läkemedel, så som vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Läs mer