Medan blåsippor och tussilago slår ut i sin efterlängtade prakt på land går vårens stora blomning i våra hav och sjöar oss människor ganska omärkt förbi. Vårblomningen i våra hav är dock den viktigaste och den största blomningen under året och tittar man närmare på den i ett mikroskop så är den minst lika vacker som en blåsippsbacke.Läs mer

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.Läs mer

Idag är det svårt att hitta vilda blåmusslor längs kusten. Att ta reda på orsakerna till deras försvinnande visar sig vara en knepigt detektivarbete.Läs mer

I havet är hoppkräftan utan tävlan det vanligaste djurplanktonet. Det kan finnas hundra hoppkräftor i en liter havsvatten på sommaren!Läs mer

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.Läs mer

Tidigare i sommar rapporterades enstaka fynd av döda sjöfåglar med fågelinfluensa. Men alteftersom sommaren gått så har fallen ökat markant och nu är hela Sveriges kust drabbad. Läs mer

Djur och växter på både land och i havet dör ut snabbare än på tio miljoner år och kampen för att rädda den biologiska mångfalden går trögt. Men nu meddelar FN att toppmötet COP15 ska hållas i Kanada 5-17 december. Planen är att man då ska anta ett globalt avtal att skydda 30% av jordens yta. Läs mer

I dagarna har det rapporterats om döda och trötta havssulor vid svenska västkusten. Dessa fåglar lever normalt ute till havs och kan ha hamnat här efter de senaste stormarna eller så är de sjuka vilket några befarar. Läs mer

Öronmaneter, blå och gul brännmanet, i massor. Varför blir det så många av dem vissa år och andra inte? Och hur ska man göra om man bränner sig? Läs mer

Snart sommar och semester vid havet. Men vad är det för slingrigt som växer på botten? Kryper mellan stenarna? Eller som trasslat in sig fisknätet? Svaren hittar du i den digitala fälthandboken Livet i havet, som nu finns i en ny version! Läs mer

Storspiggen har ökat kraftigt i centrala Östersjön och Bottniska viken. Ett minskat tryck från större rovfiskar tros vara främsta orsaken till ökningen, samtidigt som övergödning och klimatförändringar gynnat storspiggen. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2020 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. Bottenfaunan ger ett integrerat långsiktigt mått på miljöförhållandena. Detta beror på att de flesta djuren är stationära och fleråriga vilket innebär att de får utstå varierande miljöförhållanden på samma plats under en lång tidsperiod. Läs mer

Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter. Genom att undersöka "hotspots" för introduktion av främmande arter vill man öka möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden.

Denna fältrapport sammanställer resultaten från andra fältsäsongen 2020 i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter. Läs mer

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den så kallade epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor. Läs mer

Fiskar är, precis som andra havslevande organismer, beroende av särskilda livsmiljöer för att leva och reproducera sig. I rapporten presenteras kartor över områden som är potentiellt lämpliga som lekområden för olika fiskarter. Rapporten kan utgöra ett viktigt verktyg vid förvaltning av Östersjön. Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

Detta är den fjärde utvärdering av den svenska ålstatusen. Den nedåtgående trenden i beståndet som uppmätts under 30 år har upphört från och med år 2011. . Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Mineralbrytning i djuphaven, en industri som antas expandera kraftigt de kommande åren, riskerar att medföra stora negativa konsekvenser för havens biologiska mångfald och ekosystem – och därmed även för oss människor. Rapporten pekar på att det idag finns alldeles för lite kunskap om djuphaven och mycket kvar att göra inom områden som forskning, politik och teknik innan gruvbrytning på havsbotten kan tillåtas. . Läs mer

Följande rapport har tagits fram för att göra en enhetlig beskrivning av länets två marina naturreservat samt sju Natura 2000-områden med marina naturtyper. Sammanställningen innehåller beskrivningar av områdena och dess bevarandevärden, påverkan på de marina värdena samt förslag på bevarandemål. Rapporten bygger på det nationella pågående arbetet med att ta fram ett ramverk för marint områdesskydd i Sverige. Läs mer

Länsstyrelsen i Uppsala län vill komplettera uppföljningen av marina bevarandemål i naturreservatet Gräsö östra skärgård med regelbundna undersökningar av vegetationen på havsbottnarna. I detta syfte dykinventerades ett antal lokaler öster om Gräsö i månadsskiftet september-oktober 2019. . Läs mer

En gemensam strategi för länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland. Strategin beskriver hur länen tänker att arbeta med att skydda och förvalta marina miljöer och arter framöver, inklusive strandmiljöer. Den tar också upp andra åtgärder som länen har identifierat som viktiga för att behålla fungerade ekosystem. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Rapporten sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Rapporten, som tar avstamp i art- och habitatdirektivet, och visar att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. . Läs mer

Kransalger som växer runt våra kuster men hotas av ökad näringsbelastning och en omfattande exploatering av arternas livsmiljö. Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten. . Läs mer

Torskbeståndens dåliga status i haven runt Sverige har i flera områden lett till omfattande begränsningar av torskfiske. Trots detta kvarstår andra problem för torskens återhämtning. I östra Östersjön har detta varit speciellt märkbart, med så kallade slipstorskar som inte växer som de ska och är i dåligt skick. Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av rödlistningsbedömningen. Till exempel jämförs här antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Enskilda arters bedömningar hittar du dock inte här, utan i rapporten "Rödlistade arter i Sverige 2020". Läs mer

Rödlistade arter i Sverige 2020 är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom landets gränser. Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd. Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Rapporten innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. . Läs mer

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller bland annat nya avsnitt om gråsälens roll i ekosystemet, ekonomiska analyser och nya delmål däribland kring att utvärdera en eventuell beståndsreglerande jakt utifrån ett ekosystemperspektiv. Texter om gråsälens populationsutveckling och hälsa har uppdaterats, såväl som delar om beståndsreglerande jakt, handel med sälprodukter, havsmiljödirektivet och övervakningsmetoder. Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Rapporten ger en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. . Läs mer

ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten riskbedömt drygt 1000 främmande arter av växter, svampar och djur.

Resultatet visar att hälften av de genomgångna arterna nu eller på sikt kan åstadkomma ekologiska effekter på svensk natur. På listan samlas både arter som redan etablerat sig i våra hav och så kallade ”dörrknackare” – arter som med stor sannolikhet kommer att bli invasiva i framtiden. Läs mer

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Läs mer

Andra delen i Östersjöcentrums rapportserie ger en övergripande bild över torskens historia i Östersjön. Hur anpassade sig arten till Östersjöns förhållanden och vilken roll spelar den för våra ekosystem? Men framförallt, hur har vi lyckats skapa ett bestånd i kris och vad vi kan göra åt det?. Läs mer

Rapporten fokuserar biodiversitet och ekosystemtjänster längs de nordiska ländernas kuster och ska fungera som en summering för beslutsfattare. Den bygger på kunskap från vetenskap, humaniora och andra källor, som traditionell kunskap. . Läs mer

Avhandlingen belyser konsekvenser och risker med att använda putsarfiskar i laxodlingar för att hålla efter laxlus och andra parasiter. När pustarfiskar rymmer kan de sprida genetiska egenskaper som försämrar de inhemska beståndens överlevnadsförmåga.

Användningen av putsarfisk i norska laxodlingar har ökat kraftigt på senare år. Läs mer

Metabolism är centralt i många studier om klimatförändringars effekter på fisk eftersom den bestämmer fiskens tillväxt och ökar med temperaturen. Den varierar också mycket mellan individer, även hos fiskar av samma storlek. I denna avhandling undersöktes om det finns skillnader i ämnesomsättningen mellan två olika fiskpopulationer, kust- respektive pelagisk abborre, i relation till ökad temperatur. Läs mer

Svampdjur är bland de tidigaste i livets djurträd. De är fastsittande och filtrerande djur som finns både marint och i sötvattensmiljöer. Många av arterna lever ihop med symbiontiska mikrober, främst bakterier, som antas bidra till deras kemiska försvar. Läs mer

Efterfrågan på fisk ökar hela tiden. Vattenbruket, det vill säga produktionen av växter och djur i vatten, har därför expanderat kraftigt de senaste decennierna. Varje år slaktas 50-150 miljarder fiskar från vattenbruk över hela världen. Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetiska och fenotypiska variation inom och mellan tre olika ekotyper.

Forskningen baseras på fältundersökningar och experimentella studier där salt- samt temperaturtolerans undersökts och jämförts. Läs mer

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom att de infekterar och dödar encelliga organismer. Därmed förhindrar de att näring förs vidare till större organismer och på så sätt istället blir tillgänglig för andra encelliga organismer. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna. Läs mer

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Östersjön kommer de att uppleva olika livsmiljöer. Denna skillnad i livsmiljö till havs påverkar laxens tillväxt och kroppskondition. Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis är ett mycket vanligt djurplankton i Östersjön. Den blir dryga millimetern lång och livnär sig på mikroskopiska alger. Läs mer