Genetisk variation inom arter skapar mångfald på olika sätt. Dels kan det finnas populationer av samma art med genetiska skillnader, och dels kan genuppsättningen hos individer inom en och samma population skilja sig mer eller mindre åt. Ju större genetisk variation inom en art, desto bättre rustad är arten för förändringar och sjukdomar.Läs mer

I havet finns rika livsmiljöer där många olika arter lever i samklang med varandra, exempelvis i korallrev och tångbälten. Den stora mångfalden av arter och en rik genetisk variation ökar dessa ekosystems förmåga att hantera gradvisa eller plötsliga förändringar. Tyvärr minskar den biologiska mångfalden i havet i snabb takt. Detta är inte bara en katastrof för de drabbade arterna, det är också ett hot mot mänsklighetens framtid.Läs mer

Liv har funnits på jorden under tre och en halv miljarder år. Under hela denna tid har förändringar i sammansättningen av arter skett. Arter har utrotats till följd av naturliga förändringar i klimat och livsvillkor, och nya, bättre anpassade arter har utvecklats ur tidigare former. Men idag dör arter både på land och i havet ut i en aldrig tidigare skådad takt.Läs mer

Främmande arter kallas de arter som med människans hjälp spridits utanför sina naturliga utbredningsområden, till exempel från ett havsområde till ett annat. En del arter gör ingen skada, de kan till och med berika miljön. Andra arter räknas som invasiva, eftersom de kan orsaka stora problem.Läs mer

Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.Läs mer

Grönslick bildar gröna tofsar längs stränderna om sommaren. Den trådiga algen är vanlig i grunda vatten – och kan bli råvara till framtidens batterier.Läs mer

Cyanobakteriernas blomningar kan vara giftiga, men varför gifterna bildas är fortfarande en gåta. Nu söker forskarna svar i Östersjön.Läs mer

Varmare hav kan föra nya arter till svenska vatten. Under 2025 dök flera fiskar upp i Skagerrak som aldrig tidigare setts i området.Läs mer

Atlantstören är en uråldrig fisk och ett så kallat levande fossil som länge varit försvunnen från svenska vatten. Nu försöker forskare ge arten en ny chans genom att återutsätta unga störar i Göta älv.Läs mer

Ungefär 150 nya arter har kommit till Östersjön under de senaste hundra åren. Det här är berättelsen om tre olika musslor som alla kommit till Östersjön från andra sidan Atlanten.Läs mer

Trots decennier av åtgärder är Östersjöns näringsvävar fortfarande ur balans. Det visar en ny stor studie, där forskare från hela Östersjöregionen har undersökt hur samspelet mellan arter har förändrats över tid Läs mer

Efter att tusentals fartyg länge stått stilla, kan situationen i Persiska viken bli ett "superspridarevent" för havslevande organismer när sjöfarten återgår till normalläge. Läs mer

Kaskeloternas klickljud är mer komplexa än man tidigare förstått. En ny studie visar att valarnas kommunikation har flera drag som liknar mänskligt språk Läs mer

Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och förlust av biologisk mångfald sätter världshaven under allt hårdare press. Det visar FN nya globala havsrapport, Third World Ocean Assessment, som presenterades på Världshavsdagen den 8 juni Läs mer

I Östersjön finns ängar av ålgräs som i tusentals år har lagrat kol och kväve i havsbottnen. Ny forskning har undersökt hur denna långtidslagring har påverkats av både landhöjning och förändrad markanvändning. Läs mer

Under 2026 etableras tre nya havsområden med ekosystembaserad havsförvaltning – ett arbetssätt som sätter hela havsmiljöns hälsa i centrum. Läs mer

Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och förlust av biologisk mångfald sätter världshaven under allt hårdare press. Det visar FN:s globala havsrapport, Third World Ocean Assessment. . Läs mer

För att minska påverkan på biologisk mångfald vid nybyggnation under vattnet kan man utgå ifrån ekologisk design. Det innebär att nya konstruktioner på olika sätt efterliknar de livsmiljöer man har trängt undan, så att det lokala växt- och djurlivet stannar kvar i området. . Läs mer

Sveriges ostkust rymmer många värdefulla marina miljöer, men skyddet räcker inte alltid till. En ny utvärdering av 90 naturreservat visar att regler och kunskap behöver stärkas för att bevara viktiga livsmiljöer för fisk, fåglar och marina däggdjur. Läs mer

En sammanställning av kunskap kring hur skogar, fjäll, sjöar och vattendrag samt kust och hav och de arter som lever där kommer att påverkas av bland annat ett varmare klimat. . Läs mer

SLU Artdatabanken har genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera vilka arter som utgör eller skulle kunna utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. . Läs mer

Under de senaste decennierna har vildlaxen i Bottniska vikens älvar varit en framgångssaga. Efter en kraftig nedgång på 1990-talet har bestånden återhämtat sig tack vare minskat fiske och förbättrade livsmiljöer. Men nu larmar forskare om en oroande förändring – trots att havsfisket är på historiskt låga nivåer, har antalet lekvandrande laxar minskat kraftigt sedan 2023. Läs mer

En vetenskaplig panel identifierar hot och åtgärder för den europeiska ålen i svenska vatten. Läs mer

Läget är akut för många arter av hajar, rockor och havsmöss. Ett stort hot är bifångst vid fiske och ohållbart fiske. I raporten betonas det akuta behovet av att hantera dessa problem världen över. Läs mer

Rapporten presenterar den första officiella granskningen av de globala framstegen mot världens åtagande enligt mål 3 i Kunming-Montreal globala ramverk för bevarande av biodiversitet. Detta mål syftar till att skydda världens biologiska mångfald genom att skydda och bevara områden. . Läs mer

Havet är en nyckelfaktor för att reglera klimatet, upprätthålla biologisk mångfald och stödja människors försörjning. Därför behövs en genomgripande strategi för att hantera haven. . Läs mer

SLU Artdatabanken ger förslag på uppföljning för Sveriges marina skyddade områden. . Läs mer

Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2023 - en digital tjänst som redovisar tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. . Läs mer

Rapporten beskriver hälsa, miljögifts- och beståndsstatus hos nio av Östersjöns marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Läs mer

Porlande bäckar och brusande älvar ger många olika värden och nyttor för naturen och människor utöver el. . Läs mer

Hur ligger det till med den biologiska mångfalden i Östersjön. En utvärdering av tillståndet ur olika synvinklar. . Läs mer

Resultatet från 20 års inventering av vandrande havsöring i Stockholms läns vattendrag visar på en tydlig minskning av beståndet. . Läs mer

Åtgärdsprogrammet för flodnejonöga presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på mål och på vilka åtgärder som behöver genomföras för arten. Åtgärdsprogrammet har som syfte att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om flodnejonögat. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten så småningom kan få gynnsam bevarandestatus. Läs mer

Den här rapporten presenterar en sammanställning av hästmusslans ekologi och levnadsvillkor, liksom dess utbredning i Kattegatt och Skagerrak. Materialet kan användas för att utreda utvecklingen av våra bestånd över tid, framtida övervakning och möjligheten att restaurera hästmusselbankar. . Läs mer

I Blekinge finns ett kustnära fiske som påverkas av ökat antal säl och därmed skador på nät och fångst. Ett åtgärdsprogram för tumlare är ute på remiss och även där diskuteras påverkan av säl. Dessutom yttrar sig Länsstyrelsen yttrar återkommande inför Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl och om generella beslut om skyddsjakt på knubbsäl. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2020 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. Bottenfaunan ger ett integrerat långsiktigt mått på miljöförhållandena. Detta beror på att de flesta djuren är stationära och fleråriga vilket innebär att de får utstå varierande miljöförhållanden på samma plats under en lång tidsperiod. Läs mer

Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter. Genom att undersöka "hotspots" för introduktion av främmande arter vill man öka möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden.

Denna fältrapport sammanställer resultaten från andra fältsäsongen 2020 i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter. Läs mer

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den så kallade epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor. Läs mer

Fiskar är, precis som andra havslevande organismer, beroende av särskilda livsmiljöer för att leva och reproducera sig. I rapporten presenteras kartor över områden som är potentiellt lämpliga som lekområden för olika fiskarter. Rapporten kan utgöra ett viktigt verktyg vid förvaltning av Östersjön. Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

Detta är den fjärde utvärdering av den svenska ålstatusen. Den nedåtgående trenden i beståndet som uppmätts under 30 år har upphört från och med år 2011. . Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Mineralbrytning i djuphaven, en industri som antas expandera kraftigt de kommande åren, riskerar att medföra stora negativa konsekvenser för havens biologiska mångfald och ekosystem – och därmed även för oss människor. Rapporten pekar på att det idag finns alldeles för lite kunskap om djuphaven och mycket kvar att göra inom områden som forskning, politik och teknik innan gruvbrytning på havsbotten kan tillåtas. . Läs mer

Följande rapport har tagits fram för att göra en enhetlig beskrivning av länets två marina naturreservat samt sju Natura 2000-områden med marina naturtyper. Sammanställningen innehåller beskrivningar av områdena och dess bevarandevärden, påverkan på de marina värdena samt förslag på bevarandemål. Rapporten bygger på det nationella pågående arbetet med att ta fram ett ramverk för marint områdesskydd i Sverige. Läs mer

Länsstyrelsen i Uppsala län vill komplettera uppföljningen av marina bevarandemål i naturreservatet Gräsö östra skärgård med regelbundna undersökningar av vegetationen på havsbottnarna. I detta syfte dykinventerades ett antal lokaler öster om Gräsö i månadsskiftet september-oktober 2019. . Läs mer

En gemensam strategi för länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland. Strategin beskriver hur länen tänker att arbeta med att skydda och förvalta marina miljöer och arter framöver, inklusive strandmiljöer. Den tar också upp andra åtgärder som länen har identifierat som viktiga för att behålla fungerade ekosystem. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Rapporten sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Rapporten, som tar avstamp i art- och habitatdirektivet, och visar att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. . Läs mer

Kransalger som växer runt våra kuster men hotas av ökad näringsbelastning och en omfattande exploatering av arternas livsmiljö. Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten. . Läs mer

Torskbeståndens dåliga status i haven runt Sverige har i flera områden lett till omfattande begränsningar av torskfiske. Trots detta kvarstår andra problem för torskens återhämtning. I östra Östersjön har detta varit speciellt märkbart, med så kallade slipstorskar som inte växer som de ska och är i dåligt skick. Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av rödlistningsbedömningen. Till exempel jämförs här antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Enskilda arters bedömningar hittar du dock inte här, utan i rapporten "Rödlistade arter i Sverige 2020". Läs mer

Rödlistade arter i Sverige 2020 är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom landets gränser. Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd. Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Rapporten innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. . Läs mer

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller bland annat nya avsnitt om gråsälens roll i ekosystemet, ekonomiska analyser och nya delmål däribland kring att utvärdera en eventuell beståndsreglerande jakt utifrån ett ekosystemperspektiv. Texter om gråsälens populationsutveckling och hälsa har uppdaterats, såväl som delar om beståndsreglerande jakt, handel med sälprodukter, havsmiljödirektivet och övervakningsmetoder. Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Rapporten ger en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. . Läs mer

ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten riskbedömt drygt 1000 främmande arter av växter, svampar och djur.

Resultatet visar att hälften av de genomgångna arterna nu eller på sikt kan åstadkomma ekologiska effekter på svensk natur. På listan samlas både arter som redan etablerat sig i våra hav och så kallade ”dörrknackare” – arter som med stor sannolikhet kommer att bli invasiva i framtiden. Läs mer

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Läs mer

Andra delen i Östersjöcentrums rapportserie ger en övergripande bild över torskens historia i Östersjön. Hur anpassade sig arten till Östersjöns förhållanden och vilken roll spelar den för våra ekosystem? Men framförallt, hur har vi lyckats skapa ett bestånd i kris och vad vi kan göra åt det?. Läs mer

Rapporten fokuserar biodiversitet och ekosystemtjänster längs de nordiska ländernas kuster och ska fungera som en summering för beslutsfattare. Den bygger på kunskap från vetenskap, humaniora och andra källor, som traditionell kunskap. . Läs mer

Längs våra kuster lever musslor som tysta ingenjörer. Genom att filtrera vattnet, omarbeta sediment och skapa livsmiljöer för andra arter bidrar de till renare vatten, näringscirkulation och ökad biologisk mångfald. Men dessa djur påverkas starkt av förändringar i miljön – och de senaste 30 åren har det skett en betydande minskning av blå- och hjärtmusslor längs västkusten. Läs mer

Djurplankton är en viktig grupp av organismer i havet. De är också populära livsmiljöer för olika mikrober som bakterier, svampar och andra mikroorganismer. Sambandet mellan djurplankton och deras mikrober sträcker sig från fördelaktiga symbiotiska relationer till skadliga parasitiska interaktioner. Läs mer

Den här avhandlingen berör relationen mellan rättsvetenskap och ekologi i genomförandet av miljömål. Utgångspunkten för avhandlingen är behovet av att bevara och undvika ytterligare förluster av livsmiljöer och biologisk mångfald, ofta benämnt "no net loss". Denna utgångspunkt medför behov av konkreta begränsningar av mänskliga aktiviteter. Läs mer

Platta ostron (Ostrea edulis) har minskat kraftigt i Europa, men i svenska vatten – särskilt i Skagerrak – har bestånden visat stabilitet. Denna avhandling undersöker varför, och hur framtida miljöförändringar kan påverka arten. Läs mer

Hur kommer det sig att vissa bakterier och arkéer är så framgångsrika? Kan det ha med genomets storlek att göra? Ju mindre desto mer effektivt säger en teori. I denna avhandling undersöks sambanden närmare. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur kemikalier som hamnar i havet påverkar marina djurplanktonsamhällen. Särskilt fokus ligger på olika kemikaliers "blandningseffekter" eller "cocktaileffekter". Läs mer

Haven förändras snabbt på grund av mänskliga aktiviteter så som föroreningar, övergödning och klimatförändringar. Kiselalger är viktiga primärproducenter i haven med korta generationstider, flexibla reproduktionsstrategier, och hög genetisk mångfald. Dessa egenskaper kan öka motståndskraften hos enskilda arter och fungera som en buffert mot effekterna av globala miljöförändringar. Läs mer

Att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt föda en växande befolkning är en av vår tids stora utmaningar. På senare tid har flera globala bedömningar lyft fram vikten av den marina miljön för tillgången på mat, ofta kallad blå mat, samt den tillhörande mångfalden av försörjningsmöjligheter. . Läs mer

Östersjötumlaren (Phocoena phocoena) är listad av IUCN som akut hotad, men bevarandeåtgärder har saknats i årtionden, delvis på grund av begränsad kunskap om viktiga ekologiska parametrar som utbredningsområde och antal djur i populationen.

Denna avhandling bidrar med en del av den information som behövs för att kunna vidta effektiva bevarandeåtgärder. Den säsongsmässiga utbredningen av tumlare i studieområdet i Östersjön modelleras baserat på två års data insamlade med passiv akustik. Läs mer

En viktig del i arbetet med att bevara biologisk mångfald är att identifiera sårbara bestånd, helst innan förlusten av genetisk variation blivit för stor.

Mycket av den teoretiska forskningen kring bevarande har fokuserat på förlusten av genetisk variation inom en enskild, isolerad population. De flesta vilda populationer är dock inte helt isolerade. Läs mer

Målet med denna avhandling var att ta reda på hur människan påverkar födovävar hos bottenlevande djur i Östersjön. Ett ytterligare mål var att studera de ganska okända länkarna mellan bottendjur och växtplankton.

De bentiska födovävarna har förändrats sedan 1980. Läs mer

Avhandlingen belyser konsekvenser och risker med att använda putsarfiskar i laxodlingar för att hålla efter laxlus och andra parasiter. När pustarfiskar rymmer kan de sprida genetiska egenskaper som försämrar de inhemska beståndens överlevnadsförmåga.

Användningen av putsarfisk i norska laxodlingar har ökat kraftigt på senare år. Läs mer

Metabolism är centralt i många studier om klimatförändringars effekter på fisk eftersom den bestämmer fiskens tillväxt och ökar med temperaturen. Den varierar också mycket mellan individer, även hos fiskar av samma storlek. I denna avhandling undersöktes om det finns skillnader i ämnesomsättningen mellan två olika fiskpopulationer, kust- respektive pelagisk abborre, i relation till ökad temperatur. Läs mer

Svampdjur är bland de tidigaste i livets djurträd. De är fastsittande och filtrerande djur som finns både marint och i sötvattensmiljöer. Många av arterna lever ihop med symbiontiska mikrober, främst bakterier, som antas bidra till deras kemiska försvar. Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetiska och fenotypiska variation inom och mellan tre olika ekotyper.

Forskningen baseras på fältundersökningar och experimentella studier där salt- samt temperaturtolerans undersökts och jämförts. Läs mer

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom att de infekterar och dödar encelliga organismer. Därmed förhindrar de att näring förs vidare till större organismer och på så sätt istället blir tillgänglig för andra encelliga organismer. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna. Läs mer

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Östersjön kommer de att uppleva olika livsmiljöer. Denna skillnad i livsmiljö till havs påverkar laxens tillväxt och kroppskondition. Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis är ett mycket vanligt djurplankton i Östersjön. Den blir dryga millimetern lång och livnär sig på mikroskopiska alger. Läs mer