Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den så kallade epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor.

Bottentrålfiske efter havskräfta, räkor och olika fiskarter är intensivt på dessa bottnar och epifaunan kan påverkas på olika sätt. Antingen genom att de skadas eller genom att de följer med upp som bifångst i redskapen. Påverkan kan också ske genom att livsmiljön påverkas av att sedimentet rörs upp och grumling sker, eller av att näringsväven och konkurrensförhållanden mellan arter förändras av fisket.

Den här studien undersöker hur kan man övervaka livsmiljöerna på bottnarna i Kattegatt och Skagerrak och utvärdera åtgärder som marina skyddsområden med trålningsförbud. En metod föreslås där man använder en kameraförsedd släde för att filma djuren samtidigt som man ändå räknar havskräftans bohålor, något som måste göras för att beräkna hur mycket kräftor som får fiskas.