Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.Läs mer

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de lokala fiskbestånden.Läs mer

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livsmedel.Läs mer

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att offra?Läs mer

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna.Läs mer

Att bevara sjögräsängar kan ha stor betydelse för om vi ska kunna behålla vår kustlinje i framtiden. Sjögräsets rötter kan nämligen hejda stranderosionen med upp till 70 procent. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Läs mer

En ny forskningsrapport visar att svenska vatten i Östersjön har stora ytor som lämpar sig för hållbar utbyggnad av vindparker. Samtidigt har Östersjöländerna skrivit avtal för att storsatsa på havsvindkraft, med en sjufaldig produktionsökning till 2030. Läs mer

Alger kan användas för att rena avloppsvatten från fosfor, kväve och andra gifter. Men vissa av dessa algarter kan även kan odlas i Östersjövatten, där de både renar havet och producerar nyttiga föreningar. Läs mer

Kustekosystemens förmåga att ta upp koldioxid har fått allt större uppmärksamhet, inte minst när det gäller handel med utsläppsrätter och så kallat ”blått kol”. Men ekosystemen släpper också ut växthusgaser, och dessa utsläpp varierar mycket mer än man tidigare trott. Tidigare beräkningar kan därför ge en orealistisk bild av nettoupptaget av kol. Läs mer

Genom att odla alger i restvatten från livsmedelsindustrin både växer de snabbare och mångdubblar sitt proteininnehåll. Det visar en ny forskningsstudie, som därmed ökar algernas chans att bli en konkurrenskraftig proteinkälla. Läs mer

Odla egen havssallat eller blåmusslor? På Tjärnö marina laboratorium har man drivit ett pilotprojekt med en havskolonilott. En slutsats är att reglerna i dagsläget är för krångliga för den som vill bedriva småskalig havsodling. Läs mer

Kustlevande karpfiskar verkar fungera väl som människoföda med avseende på innehåll av miljögifter. Ett fiske på karpfiskar kan ha en positiv effekt på ekosystemet, men storskaliga försök måste göras för att kunna kvantifiera effekterna. . Läs mer

Trots en efterfrågan efter hållbara alternativ på fisk och sjömat hos svenska konsumenter, så bidrar denna strävan sällan till en positiv effekt på svensk havsmiljö. Detta beror bland annat på att ohållbara fiskeaktiviteter fortgår och att stora delar av den svenska marknaden är stängd för produkter som inte är miljöcertifierade, vilket innebär att produkterna istället exporteras.

Rapporten är en kartläggning av svensk konsumtion av sjömat, och en slutsats är att om svensk havsmiljö ska gynnas, och svenskproducerad sjömat nå marknadens miljöstandard, krävs istället att ekosystemansatsen fullt ut tillämpas inom havsförvaltningen. Läs mer

Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel, men är också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur som Livsmedelsverket rekommenderar. . Läs mer

De biomarina näringarna kan handla om att odla, processa och förädla marina råvaror för att producera livsmedel, foder eller utveckla nya material för framtidens energisystem. Denna analys visar att det finns en stark framtidstro bland dem som arbetar med marina råvaror. Enligt de företagsledare och entreprenörer som intervjuats skulle tillväxten i branschen kunna tiodubblas till 2025, men då krävs bland annat en modernisering av lagar och regelverk. Läs mer

Rapporten beskriver kunskapsläget för tänkbara arter utifrån ett hållbarhetsperspektiv, och blir ett uppslagsverk för entreprenörer och företagare. Scary Seafood-projektet har initierats och genomförts i Maritima klustrets regi med huvudsaklig finansiering från Leader Bohuskust och Gränsbygd/Europeiska havs- och fiskerifonden, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Tillväxt Norra Bohuslän. . Läs mer

Bottentrålsfiske ger omfattande effekter på marina ekosystem. Det är slutsatsen av den kunskapsöversikt som Havsmiljöinstitutet 2018 gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Studier från svenska hav visar att den pågående bottentrålningen minskar biologisk mångfald och mångfalden av livsmiljöer i trålade områden. Läs mer

Siken är en viktig resurs i Kvarkenregionen. Fisket ger arbetstillfällen och intäkter. Totalt beräknas siken inbringa över 6 miljoner euro till projektområdet för SeaGIS 2. Läs mer

Rapporten fokuserar biodiversitet och ekosystemtjänster längs de nordiska ländernas kuster och ska fungera som en summering för beslutsfattare. Den bygger på kunskap från vetenskap, humaniora och andra källor, som traditionell kunskap. . Läs mer

I vår tid av globala förändringar så ökar den ömsesidiga påverkan som akvatiska och landbaserade livsmedelproduktionssystem utövar på varandra över olika rumsliga skalor. Aktörer inom dessa båda system, aktiva inom såväl produktion som konsumtion, behöver därför anpassa sina verksamheter till denna allt mer föränderliga miljö.

Denna avhandling syftar till att bättre förstå hur dessa aktörer agerar vid sociala eller miljömässiga förändringar. Läs mer

Avhandlingen belyser konsekvenser och risker med att använda putsarfiskar i laxodlingar för att hålla efter laxlus och andra parasiter. När pustarfiskar rymmer kan de sprida genetiska egenskaper som försämrar de inhemska beståndens överlevnadsförmåga.

Användningen av putsarfisk i norska laxodlingar har ökat kraftigt på senare år. Läs mer

Ökad förnyelsebar elenergiomvandling kan både elektrifiera delar av världar som är minimalt elektrifierade och hjälpa till att fasa ut elenergiomvandling baserad på fossila bränslen, såsom kol och olja. Det finns flera sorters förnyelsebar elenergiomvandling, varav en är vågkraft. Vissa vågkraftskoncept använder linjärgeneratorer för att omvandla den mekaniska energin i havsvågorna till elektrisk energi. Läs mer

Vågkraft är en av de förnybara källorna med potential att säkra elproduktionen. All utvinning av förnybar energi påverkar dock miljön på något sätt och för en verklig hållbar energiproduktion behöver miljöeffekter utredas. Denna avhandling behandlar miljöeffekter av vågkraftsverk placerade på två olika lokaler i kustnära vatten på svenska västkusten. Läs mer

Efterfrågan på fisk ökar hela tiden. Vattenbruket, det vill säga produktionen av växter och djur i vatten, har därför expanderat kraftigt de senaste decennierna. Varje år slaktas 50-150 miljarder fiskar från vattenbruk över hela världen. Läs mer

Grunda kustområden i tropikerna är miljöer med ekologiskt viktiga funktioner och stor biologisk mångfald. Tyvärr har störningar på dessa system blivit vanligare under de senaste decennierna till följd av ökad mänsklig aktivitet i kustzonen. Av den anledningen finns ett allt större behov av att förstå viktiga processer och ekologiska mönster för att kunna förutsäga och dämpa negativ miljöpåverkan. Läs mer

I Europa och över hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje. Det övergripande syftet med denna avhandling är att utveckla hållbara odlingsmetoder för sockertare (Saccharina latissima) i svenska vatten. Läs mer

Stillahavsostronet, Crassostrea gigas, är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, men i framtiden kan ostronet komma att få problem med skalbildningen.

I sin avhandling undersöker Kirsikka Sillanpää upptaget och transporten av kalcium från miljön till det skalbildande området i Stillahavsostronet. Läs mer

Algbiomassa anses vara ett bra utgångsmaterial för produktion av olika biobränslen eftersom dessa mikroorganismer naturligt kan bilda och lagra stora mängder lipider som kan omvandlas till biodiesel. Dessutom kan kväve och fosfor som finns i kommunalt avloppsvatten återvinnas för att göda mikroalger, vilket innebär att biomassaproduktion och avloppsrening kan ske i samma process.

Användandet av mikroalger är dock starkt begränsat i nordliga länder, där de långa vintrarna kännetecknas med kort dagslängd och låga temperaturer begränsar tillväxten. Läs mer