Under senare år har begreppet ”blå ekonomi” seglat upp som ett sätt att beskriva hur man tjänar pengar på havets resurser utan att förstöra miljön. Vad betyder det egentligen?Läs mer

Släke är alger som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta.Läs mer

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.Läs mer

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de lokala fiskbestånden.Läs mer

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livsmedel.Läs mer

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att offra?Läs mer

Det storskaliga trålfisket pressar redan svaga fiskbestånd i Östersjön, men är också en samhällsekonomisk förlust. En ny rapport från BalticWaters uppskattar att dagens fiske i Finland innebär ett minus på nära fem miljoner euro per år Läs mer

En ny grupp marina svampdjur har upptäckts. Deras unika egenskaper ger nytt stöd åt teorier om djurens allra tidigaste utveckling. Dessutom kan de bli en framtida källa till läkemedel Läs mer

En ny studie visar att avsnörda vikar i Östersjön är viktiga kolsänkor. Det gör det ännu mer angeläget att skydda de här lättstörda områdena Läs mer

Stora havsområden i Bottniska viken och Västerhavet föreslås för vindkraftsutbyggnad i de nya havsplaner som Havs- och vattenmyndigheten nu överlämnat till regeringen för beslut Läs mer

Klimatförändringarna höjer inte bara temperaturen på jorden, det förändrar också hur vindarna kommer blåsa. En ny studie visar att poängen med havsbaserad vindkraft ökar i takt med uppvärmningen. På land är prognosen tvärtom minskande vindar Läs mer

Hur kan räkor och fisk odlas på ett alltigenom hållbart sätt? Det ska undersökas i en studie ledd av forskare från Umeå universitet Läs mer

Ett nytt kartverktyg hjälper till att ge en bild av hur svenska fiskarter kan komma att påverkas vid etablering av havsbaserad vindkraft. Läs mer

Förslag till ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, 2025. Läs mer

Porlande bäckar och brusande älvar ger många olika värden och nyttor för naturen och människor utöver el. . Läs mer

År 2019 fick Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag från regeringen att ta fram en gemensam strategi för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske. Den här årsrapporten presenterar den strategin, som tas fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter. . Läs mer

Kustlevande karpfiskar verkar fungera väl som människoföda med avseende på innehåll av miljögifter. Ett fiske på karpfiskar kan ha en positiv effekt på ekosystemet, men storskaliga försök måste göras för att kunna kvantifiera effekterna. . Läs mer

Trots en efterfrågan efter hållbara alternativ på fisk och sjömat hos svenska konsumenter, så bidrar denna strävan sällan till en positiv effekt på svensk havsmiljö. Detta beror bland annat på att ohållbara fiskeaktiviteter fortgår och att stora delar av den svenska marknaden är stängd för produkter som inte är miljöcertifierade, vilket innebär att produkterna istället exporteras.

Rapporten är en kartläggning av svensk konsumtion av sjömat, och en slutsats är att om svensk havsmiljö ska gynnas, och svenskproducerad sjömat nå marknadens miljöstandard, krävs istället att ekosystemansatsen fullt ut tillämpas inom havsförvaltningen. Läs mer

Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel, men är också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur som Livsmedelsverket rekommenderar. . Läs mer

De biomarina näringarna kan handla om att odla, processa och förädla marina råvaror för att producera livsmedel, foder eller utveckla nya material för framtidens energisystem. Denna analys visar att det finns en stark framtidstro bland dem som arbetar med marina råvaror. Enligt de företagsledare och entreprenörer som intervjuats skulle tillväxten i branschen kunna tiodubblas till 2025, men då krävs bland annat en modernisering av lagar och regelverk. Läs mer

Rapporten beskriver kunskapsläget för tänkbara arter utifrån ett hållbarhetsperspektiv, och blir ett uppslagsverk för entreprenörer och företagare. Scary Seafood-projektet har initierats och genomförts i Maritima klustrets regi med huvudsaklig finansiering från Leader Bohuskust och Gränsbygd/Europeiska havs- och fiskerifonden, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Tillväxt Norra Bohuslän. . Läs mer

Bottentrålsfiske ger omfattande effekter på marina ekosystem. Det är slutsatsen av den kunskapsöversikt som Havsmiljöinstitutet 2018 gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Studier från svenska hav visar att den pågående bottentrålningen minskar biologisk mångfald och mångfalden av livsmiljöer i trålade områden. Läs mer

Siken är en viktig resurs i Kvarkenregionen. Fisket ger arbetstillfällen och intäkter. Totalt beräknas siken inbringa över 6 miljoner euro till projektområdet för SeaGIS 2. Läs mer

Rapporten fokuserar biodiversitet och ekosystemtjänster längs de nordiska ländernas kuster och ska fungera som en summering för beslutsfattare. Den bygger på kunskap från vetenskap, humaniora och andra källor, som traditionell kunskap. . Läs mer

Vilken fisk vi äter, hur den fiskas och vilken plats fisket har i vårt samhälle avgörs inte enbart av naturens resurser, utan i hög grad av politik och kultur. I denna avhandling undersöks den komplexa politik som formar det svenska livsmedelssystemet för sjömat – från nationella policyer till mötet mellan fiskare, kockar och kulturarvsaktörer. Läs mer

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling. Läs mer

Att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt föda en växande befolkning är en av vår tids stora utmaningar. På senare tid har flera globala bedömningar lyft fram vikten av den marina miljön för tillgången på mat, ofta kallad blå mat, samt den tillhörande mångfalden av försörjningsmöjligheter. . Läs mer

I vår tid av globala förändringar så ökar den ömsesidiga påverkan som akvatiska och landbaserade livsmedelproduktionssystem utövar på varandra över olika rumsliga skalor. Aktörer inom dessa båda system, aktiva inom såväl produktion som konsumtion, behöver därför anpassa sina verksamheter till denna allt mer föränderliga miljö.

Denna avhandling syftar till att bättre förstå hur dessa aktörer agerar vid sociala eller miljömässiga förändringar. Läs mer

Avhandlingen belyser konsekvenser och risker med att använda putsarfiskar i laxodlingar för att hålla efter laxlus och andra parasiter. När pustarfiskar rymmer kan de sprida genetiska egenskaper som försämrar de inhemska beståndens överlevnadsförmåga.

Användningen av putsarfisk i norska laxodlingar har ökat kraftigt på senare år. Läs mer

Ökad förnyelsebar elenergiomvandling kan både elektrifiera delar av världar som är minimalt elektrifierade och hjälpa till att fasa ut elenergiomvandling baserad på fossila bränslen, såsom kol och olja. Det finns flera sorters förnyelsebar elenergiomvandling, varav en är vågkraft. Vissa vågkraftskoncept använder linjärgeneratorer för att omvandla den mekaniska energin i havsvågorna till elektrisk energi. Läs mer

Vågkraft är en av de förnybara källorna med potential att säkra elproduktionen. All utvinning av förnybar energi påverkar dock miljön på något sätt och för en verklig hållbar energiproduktion behöver miljöeffekter utredas. Denna avhandling behandlar miljöeffekter av vågkraftsverk placerade på två olika lokaler i kustnära vatten på svenska västkusten. Läs mer

Efterfrågan på fisk ökar hela tiden. Vattenbruket, det vill säga produktionen av växter och djur i vatten, har därför expanderat kraftigt de senaste decennierna. Varje år slaktas 50-150 miljarder fiskar från vattenbruk över hela världen. Läs mer

Grunda kustområden i tropikerna är miljöer med ekologiskt viktiga funktioner och stor biologisk mångfald. Tyvärr har störningar på dessa system blivit vanligare under de senaste decennierna till följd av ökad mänsklig aktivitet i kustzonen. Av den anledningen finns ett allt större behov av att förstå viktiga processer och ekologiska mönster för att kunna förutsäga och dämpa negativ miljöpåverkan. Läs mer

I Europa och över hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje. Det övergripande syftet med denna avhandling är att utveckla hållbara odlingsmetoder för sockertare (Saccharina latissima) i svenska vatten. Läs mer

Stillahavsostronet, Crassostrea gigas, är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, men i framtiden kan ostronet komma att få problem med skalbildningen.

I sin avhandling undersöker Kirsikka Sillanpää upptaget och transporten av kalcium från miljön till det skalbildande området i Stillahavsostronet. Läs mer

Algbiomassa anses vara ett bra utgångsmaterial för produktion av olika biobränslen eftersom dessa mikroorganismer naturligt kan bilda och lagra stora mängder lipider som kan omvandlas till biodiesel. Dessutom kan kväve och fosfor som finns i kommunalt avloppsvatten återvinnas för att göda mikroalger, vilket innebär att biomassaproduktion och avloppsrening kan ske i samma process.

Användandet av mikroalger är dock starkt begränsat i nordliga länder, där de långa vintrarna kännetecknas med kort dagslängd och låga temperaturer begränsar tillväxten. Läs mer