Här har vi samlat några av de viktigare arenorna och organisationerna som har havet i fokus under årets Almedalsvecka.Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.Läs mer

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter över huvud taget?Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Ett stort utsläpp på en yta av 77 kvadratkilometer har upptäckts i Bottenhavet. Vad utsläppet består av är ännu oklart men det är inte mineralolja. Det finns i nuläget inget akut hot om att utsläppet ska nå kusten. Läs mer

Den intensiva fritidsbåttrafiken i Bohuslän sätter tydliga spår enligt en ny forskningsrapport. Cancerogena PAH:er från båtmotorernas avgaser är fem gånger högre i bottensediment från områden med tät båttrafik, än i mer ostörda områden. Även musslor och ostron har kraftigt förhöjda PAH-halter. Läs mer

För att nå klimatmålen behöver fossil energi ersättas med mer förnybar energi. Det snabbaste och mest ekonomiska alternativet idag är att bygga vindkraftverk till havs. Läs mer

Ett förlist skepp från medeltiden har hittats utanför Fjällbacka i Bohuslän. Analyser visar att det är det äldsta vrak som hittats i området. Läs mer

Tidigare har man utgått från att istäcke, strömmar och låga temperaturer har stoppat invasion av främmande arter i Antarktis. En ny studie pekar på att så inte längre är fallet. En grupp forskare har visat på det nya potentiella hotet mot det antarktiska ekosystemet. Läs mer

Hur påverkas fiskar av allt buller vi människor skapar under vattnet? Kan de få hörselskador och på vilka sätt störs de i sitt beteende? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Läs mer

På svenska Bohuskusten är fritidsbåtsverksamheten och båtturismen viktiga socioekonomiska näringar tillsammans med produktionen av sjömat som blåmusslor och ostron. Frågan är hur förenliga verksamheterna är, då de flesta fritidsbåtar släpper ut sina avgaser direkt i vattnet. Studien fokuserar på sammansättning, utbredning och mängd av PAH:er i två närliggande områden i norra Bohuslän med en stor lokal och besökande fritidsbåtsflotta. Läs mer

För att minska utsläppen av koldioxid och svavel bygger allt fler svenska rederier fartyg som drivs med flytande naturgas, LNG, i stället för fossil bunkerolja. Nästa steg är att byta ut LNG mot flytande biometan, LBM, som produceras genom olika förnybara produktionstekniker. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel, och har som mål att uppnå en fossilfri drift. Läs mer

Slutsatserna i en förstudie om båtlivets miljöpåverkan där kommunala tjänstepersoner fått ge sin bild av situationen, visar att både hamnar, båtägare och lagar behöver bli mer miljövänliga. Ofta saknas laddstolpar, toatömningsstationer och annan relevant infrastruktur i hamnarna. Likaså behöver många båtägare ända attityder och beteende. Läs mer

Under 2019 släppte svenska fritidsbåtar ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten. Bensinmotorer står för ungefär 6o procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtakts utombordsmotorer står för den största andelen utsläpp av kolväten.

I rapporten har man låtit sammanlagt 1 494 båtägare svara på frågor om sina båtar, dess motorer, hur mycket de körs och på vilket bränsle. Läs mer

Sjötransporter kan vara mycket energieffektiva, men effekterna på havsmiljön har inte fått samma uppmärksamhet. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det viktigt att säkerställa att man påverkar den marina miljön så lite som möjligt. Det kan bland annat ske genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden, samt genom att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Läs mer

Rapporten ger en överblick över den senaste utvecklingen vad gäller alternativa fartygsbränslen I Östersjöregionen, med speciellt fokus på flytande naturgas. I rapporten presenteras miljöförbättringar som gjorts inom sjöfarten i Östersjöländerna. . Läs mer

En omfattande sammanställning över maritima aktiviteter I Östersjöregionen. Den täcker in aktiviteter till sjöss, utveckling över tid, miljörelaterade frågor och framtidsscenarier. . Läs mer

Sjötrafik har länge haft en stor betydelse för vårt samhälle och det har dessutom relativt låga klimatutsläpp och transportkostnader. Tyvärr medför sjötrafik även negativ påverkan på vår miljö, till exempel svallvågor. Om vågorna är tillräckligt stora och frekventa kan de orsaka erosion av stränder. Läs mer

Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Avhandlingen är sammanläggningsavhandling som utvecklas i två huvudsteg. Det första steget (Artikel I och Artikel II) undersöker hur beslutsfattare och båtfolk uppfattar båtaktiviteter. Det visar att fritidsbåtlivet i Bohuslän uppfattas som en ekonomiskt värdefull aktivitet och är värt att bevara främst på grund av dess ekonomiska värde. Läs mer