Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.Läs mer

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter över huvud taget?Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna.Läs mer

Från och med den 1 juli 2025 blir det förbjudet för fartyg att släppa ut vatten från så kallade skrubbrar i svenskt sjöterritorium. Beslutet, som regeringen har fattat, syftar till att skydda havsmiljön och minska klimatpåverkan från sjöfarten Läs mer

Tillåtna utsläpp av kemikalier från fartygs lastrester har ökat i svenska vatten. En ny studie visar att de här utsläppen riskerar att skada känsliga havsområden Läs mer

I sommar kan båtförare i Stockholms skärgård för första gången se skyddsvärda vegetationsklädda bottnar i sjökortet. I dessa områden bör man köra försiktigt med motorn och undvika att ankra. Det är också ett bra tillfälle att snorkla och upptäcka den vackra undervattensvärlden Läs mer

Just nu förbereder många sina fritidsbåtar inför sommarsäsongen. För att förhindra spridning av farliga ämnen vid sanering av båtbottenfärg har Naturvårdsverket gett ut en vägledning Läs mer

Rederierna tjänar stora summor på att investera i skrubbersystem på sina fartyg. Men den stora förloraren i detta är havsmiljön, som tar stor skada av utsläppen. Läs mer

Sjöfartsverket har nyligen köpt en begagnad norskbyggd isbrytare. Nu är det bestämt att hon ska heta Idun efter ungdomens gudinna i nordisk mytologi. Läs mer

Forskare från FOI har deltagit i en studie för att mäta ljudnivåerna i Nordsjön, ett av världens mest exploaterade havsområden, för att få en bättre förståelse för hur ljud från kommersiella fartyg sprider sig under vattnet och vilka ljudnivåer som förekommer både lokalt och regionalt. . Läs mer

Denna rapport, som är en rättsutredning, förväntas klargöra vilket ansvar som olika aktörer har angående omhändertagande av uttjänta fiskeredskap och fritidsbåtar. . Läs mer

Välmående, grunda och vågskyddade områden är värdefulla för hela Östersjön. Därför är det viktigt att ta hand om dem på bästa sätt. Här finns konkreta råd för vad man ska tänka på. Läs mer

På svenska Bohuskusten är fritidsbåtsverksamheten och båtturismen viktiga socioekonomiska näringar tillsammans med produktionen av sjömat som blåmusslor och ostron. Frågan är hur förenliga verksamheterna är, då de flesta fritidsbåtar släpper ut sina avgaser direkt i vattnet. Studien fokuserar på sammansättning, utbredning och mängd av PAH:er i två närliggande områden i norra Bohuslän med en stor lokal och besökande fritidsbåtsflotta. Läs mer

För att minska utsläppen av koldioxid och svavel bygger allt fler svenska rederier fartyg som drivs med flytande naturgas, LNG, i stället för fossil bunkerolja. Nästa steg är att byta ut LNG mot flytande biometan, LBM, som produceras genom olika förnybara produktionstekniker. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel, och har som mål att uppnå en fossilfri drift. Läs mer

Slutsatserna i en förstudie om båtlivets miljöpåverkan där kommunala tjänstepersoner fått ge sin bild av situationen, visar att både hamnar, båtägare och lagar behöver bli mer miljövänliga. Ofta saknas laddstolpar, toatömningsstationer och annan relevant infrastruktur i hamnarna. Likaså behöver många båtägare ända attityder och beteende. Läs mer

Under 2019 släppte svenska fritidsbåtar ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten. Bensinmotorer står för ungefär 6o procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtakts utombordsmotorer står för den största andelen utsläpp av kolväten.

I rapporten har man låtit sammanlagt 1 494 båtägare svara på frågor om sina båtar, dess motorer, hur mycket de körs och på vilket bränsle. Läs mer

Sjötransporter kan vara mycket energieffektiva, men effekterna på havsmiljön har inte fått samma uppmärksamhet. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det viktigt att säkerställa att man påverkar den marina miljön så lite som möjligt. Det kan bland annat ske genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden, samt genom att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Läs mer

Rapporten ger en överblick över den senaste utvecklingen vad gäller alternativa fartygsbränslen I Östersjöregionen, med speciellt fokus på flytande naturgas. I rapporten presenteras miljöförbättringar som gjorts inom sjöfarten i Östersjöländerna. . Läs mer

En omfattande sammanställning över maritima aktiviteter I Östersjöregionen. Den täcker in aktiviteter till sjöss, utveckling över tid, miljörelaterade frågor och framtidsscenarier. . Läs mer

Syftet med denna avhandling är att bättre förstå turbulensen från fartyg utifrån dess miljöpåverkan. Resultaten belyser vikten av att inkludera fartygsinducerad turbulens i marin miljöförvaltning, speciellt kustnära där trafiken är som mest intensiv. . Läs mer

Sjötrafik har länge haft en stor betydelse för vårt samhälle och det har dessutom relativt låga klimatutsläpp och transportkostnader. Tyvärr medför sjötrafik även negativ påverkan på vår miljö, till exempel svallvågor. Om vågorna är tillräckligt stora och frekventa kan de orsaka erosion av stränder. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Avhandlingen är sammanläggningsavhandling som utvecklas i två huvudsteg. Det första steget (Artikel I och Artikel II) undersöker hur beslutsfattare och båtfolk uppfattar båtaktiviteter. Det visar att fritidsbåtlivet i Bohuslän uppfattas som en ekonomiskt värdefull aktivitet och är värt att bevara främst på grund av dess ekonomiska värde. Läs mer