Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter över huvud taget?Läs mer

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna.Läs mer

Vad finns i färgen på ditt båtskrov? Är det giftigt? Finns det risk för din egen hälsa eller för miljön? Vi måste minska risken för spridning av tennorganiska föreningar till havsmiljön.Läs mer

Det är härligt med egen båt. Men hur ska man göra om man vill försöka minska båtlivets påverkan på havets värdefulla miljöer? Nu finns konkreta forskningsbaserade råd för både båtliv och bryggor. Läs mer

Utsläpp av vatten från skrubbrar, ett reningssystem som används för att rena fartygs avgaser, står för mer än 90 procent av alla skadliga utsläpp i hamnar. Det visar en ny studie från Chalmers. Läs mer

Undervattensbuller som orsakas av människan har en stor och skadlig effekt på marina djur och hela ekosystem. Det konstaterar ett internationellt forskarteam som gått igenom hundratals studier om effekter av buller från båtar, trålning, borrning och sonar Läs mer

Vraket efter fartyget Rone rankades bland de fem miljöfarligaste i svenska vatten. Nu är saneringen klar. Av ursprungliga lasten på 200 000 liter olja återstod bara 13 000, resten tros ha sipprat ut. Läs mer

Ett spektakulärt fynd och en världssensation. Så har fyndet av regalskeppet Vasas systerfartyg Äpplet beskrivits. Att så välbevarade örlogsfartyg hittas är mycket ovanligt. Läs mer

För att skydda den känsliga Östersjön infördes hårdare regler för fartygens avgasutsläpp. Men i stället för att köra på bättre bränslen tvättar fartygen avgaserna med vatten som sedan dumpas i havet. – Jag skulle säga att vi har rört oss i fel riktning och att läget är sämre nu än innan regeländringen, säger forskaren Ida-Maja Hassellöv från Chalmers. Läs mer

Välmående, grunda och vågskyddade områden är värdefulla för hela Östersjön. Därför är det viktigt att ta hand om dem på bästa sätt. Här finns konkreta råd för vad man ska tänka på. Läs mer

På svenska Bohuskusten är fritidsbåtsverksamheten och båtturismen viktiga socioekonomiska näringar tillsammans med produktionen av sjömat som blåmusslor och ostron. Frågan är hur förenliga verksamheterna är, då de flesta fritidsbåtar släpper ut sina avgaser direkt i vattnet. Studien fokuserar på sammansättning, utbredning och mängd av PAH:er i två närliggande områden i norra Bohuslän med en stor lokal och besökande fritidsbåtsflotta. Läs mer

För att minska utsläppen av koldioxid och svavel bygger allt fler svenska rederier fartyg som drivs med flytande naturgas, LNG, i stället för fossil bunkerolja. Nästa steg är att byta ut LNG mot flytande biometan, LBM, som produceras genom olika förnybara produktionstekniker. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel, och har som mål att uppnå en fossilfri drift. Läs mer

Slutsatserna i en förstudie om båtlivets miljöpåverkan där kommunala tjänstepersoner fått ge sin bild av situationen, visar att både hamnar, båtägare och lagar behöver bli mer miljövänliga. Ofta saknas laddstolpar, toatömningsstationer och annan relevant infrastruktur i hamnarna. Likaså behöver många båtägare ända attityder och beteende. Läs mer

Under 2019 släppte svenska fritidsbåtar ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten. Bensinmotorer står för ungefär 6o procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtakts utombordsmotorer står för den största andelen utsläpp av kolväten.

I rapporten har man låtit sammanlagt 1 494 båtägare svara på frågor om sina båtar, dess motorer, hur mycket de körs och på vilket bränsle. Läs mer

Sjötransporter kan vara mycket energieffektiva, men effekterna på havsmiljön har inte fått samma uppmärksamhet. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det viktigt att säkerställa att man påverkar den marina miljön så lite som möjligt. Det kan bland annat ske genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden, samt genom att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Läs mer

Rapporten ger en överblick över den senaste utvecklingen vad gäller alternativa fartygsbränslen I Östersjöregionen, med speciellt fokus på flytande naturgas. I rapporten presenteras miljöförbättringar som gjorts inom sjöfarten i Östersjöländerna. . Läs mer

En omfattande sammanställning över maritima aktiviteter I Östersjöregionen. Den täcker in aktiviteter till sjöss, utveckling över tid, miljörelaterade frågor och framtidsscenarier. . Läs mer

Syftet med denna avhandling är att bättre förstå turbulensen från fartyg utifrån dess miljöpåverkan. Resultaten belyser vikten av att inkludera fartygsinducerad turbulens i marin miljöförvaltning, speciellt kustnära där trafiken är som mest intensiv. . Läs mer

Sjötrafik har länge haft en stor betydelse för vårt samhälle och det har dessutom relativt låga klimatutsläpp och transportkostnader. Tyvärr medför sjötrafik även negativ påverkan på vår miljö, till exempel svallvågor. Om vågorna är tillräckligt stora och frekventa kan de orsaka erosion av stränder. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Avhandlingen är sammanläggningsavhandling som utvecklas i två huvudsteg. Det första steget (Artikel I och Artikel II) undersöker hur beslutsfattare och båtfolk uppfattar båtaktiviteter. Det visar att fritidsbåtlivet i Bohuslän uppfattas som en ekonomiskt värdefull aktivitet och är värt att bevara främst på grund av dess ekonomiska värde. Läs mer