Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

Havscirkulationen spelar en betydande roll för vårt klimatsystem, bland annat genom att omfördela värme, salt, kol och andra ämnen över hela jorden och därav bidra till det klimat vi har idag. Havscirkulationen drivs av atmosfäriska vindar, samt av skillnader i densitet som uppstår då vattnets temperatur eller salinitet förändras. En förändring av vattnets temperatur och salthalt kan ske på grund av ett värme- eller färskvattenflöde genom havsytan. Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Globala miljöförändringar sker idag snabbare än någonsin på grund av mänsklig verksamhet. Dessa förändringar utmanar ekosystemens och de socialekologiska systemens förmåga att hantera händelser och störningar. Särskilt i marina ekosystem har miljöförändringar såsom fiske, introduktion av nya arter, föroreningar etc. Läs mer

Övergödning hotar kustekosystem över hela världen och är oftast förknippad med en ökning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter till kustvattnet, som ger upphov till tillväxt av alger och en rad relaterade kustmiljöproblem, som syrebrist och förändringar i näringskedjan. Detta gäller även för Östersjön, ett halvslutet hav i norra Europa, där olika drivkrafter och återkopplingar på olika skalor, från land, kust, hav och klimatet, kan påverka kustvattnet.

Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av hur olika drivkrafter påverkar kustområdenas övergödning. Läs mer

Baserat på en undersökning av utvecklingen av bioprospektering och patentering av genetiska resurser i djuphavsområdet undersöker studien hur reglerna i FN:s havsrättskonvention (UNCLOS), Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (WTO TRIPS) gäller för sådan verksamhet.

Avhandlingen visar hur reglerna i dessa fördrag ger olika och till synes motstridiga skyldigheter för stater när det gäller bioprospektering i djuphavet. Det diskuteras även hur så kallade prima facie-normkonflikter i vissa fall kan lösas på grundval av principerna för tillämpning och tolkning av fördrag enligt Wienkonventionen om traktaträtten. Läs mer

Den ökande mängden plast i hav och vatten, och plastens negativa påverkan på djur, är synliga och välkända miljöproblem. I spåren av den stigande plastkonsumtionen ökar också förekomsten av mikroplast som idag nått en världsomfattande spridning. Denna trend är högst oroväckande eftersom kunskapen kring riskerna med mikroplast i miljön är begränsad. Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer

Små djurplankton, växtplankton och encelliga protozoer i den fria vattenmassan utgör nyckeln i det ekosystem som styr viktiga globala processer. Födovävens struktur är avgörande både för mängden fisk som havet klarar av att föda upp, men även för mängden kol som havet kan absorbera. Begränsad kunskap om vem som äter vem i havets mikroskopiska födovävar gör det svårt att förutse hur ekosystem i havet kommer att påverkas av globala miljöförändringar. Läs mer

Varierande förhållanden i miljön påverkar fördelningen, överflödet, mångfalden och utvecklingen av individer, populationer, arter och samhällen.

I denna avhandling har forskare undersökt hur variationen i livsmiljön påverkar mångfalden på olika nivåer, och över ett brett spektrum i tid och rum, genom att studera fisk och mikroberna i deras skinn. . Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Förorenade sediment är vanliga, särskilt nära bebyggelse och industrier, och de kan ha negativa ekologiska effekter. I denna avhandling utforskas utmaningarna för att bedöma riskerna av förorenade sediment, muddring och dumpning av materialet på annan plats i havet. Den vetenskapliga grunden och ekologiska relevansen av den kunskap som produceras i olika miljöriskbedömningar utvärderas för att sedan relateras till olika miljömål. Läs mer

Den här studien fokuserar på hur rättsliga system hanterar naturens komplexitet. Den analyserar hur rättsliga avgränsningar av ekosystem och fördelning av förvaltningsansvar till olika nivåer av administrationen påverkar prioriteringar och utfall inom naturresursförvaltning. Den utgår från synen att rätten måste vara lyhörd i förhållande till de föränderliga egenskaperna hos sociala-ekologiska system. Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

Denna avhandling systematiserar juridiska intressen och konflikter i samband med vrak och borttagning av vrak. Ambitionen med systematiseringen är att ge en ram och ett perspektiv på detta rättsområde och i vilket sammanhang dessa intressen och konflikter finns. För att uppnå detta görs en klassificering av olika vrak. Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Minskad halt syre i havet påverkar både de organismer som lever i havet och havets kemi. Det ger till exempel större och fler bottenområden med syrebrist. De främsta orsakerna till nutida syrebrist i havet har tillskrivits global uppvärmning och ökad övergödning. Läs mer

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetiska och fenotypiska variation inom och mellan tre olika ekotyper.

Forskningen baseras på fältundersökningar och experimentella studier där salt- samt temperaturtolerans undersökts och jämförts. Läs mer

Nästan alla djur är utsatta för predation och måste således förhålla sig till förekomsten av rovdjur, med allt som det innebär för möjligheten att hitta föda och föröka sig. I denna avhandling har yttre försvarskaraktärer studerats ur ett fysiologiskt perspektiv via experimentella studier på arterna ruda och rovfisken gädda.

I tidigare studier har man visat att rudornas utseende och beteende förändras i närvaro av gädda. Läs mer

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom att de infekterar och dödar encelliga organismer. Därmed förhindrar de att näring förs vidare till större organismer och på så sätt istället blir tillgänglig för andra encelliga organismer. Läs mer

Djurplankton i det fria vattnet är exponerade för flera olika typer av stress och hot samtidigt. Dels är de utsatta för predation, dels solens ultravioletta strålar, födobrist, miljögifter och temperaturstress. Trots vikten av förstå hur djurplankton reagerar på olika typer av stress samtidigt så saknas sådan kunskap i stor grad. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna. Läs mer

Näringsämnen som behövs för organismers överlevnad och tillväxt kan förekomma i en mängd olika former. Alla former är inte lika tillgängliga för de små mikroplankton och bakterier som ska ta upp dessa, och balansen mellan olika former är avgörande för hur olika planktonsamhällen formas. I avhandlingen har detta fenomen och konsekvenserna av obalans studerats såväl i laboratorieexperiment som i ett kustekosystem. Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Röntgenstrålning används inte bara på brutna ben, utan också för att hitta föroreningar. Nu hoppas Mittuniversitets-doktoranden Siwen An att den unika tekniken ska leda till renare världshav i framtiden. XRF-analys är en metod som bygger på röntgenfluorescens. Läs mer