Avhandlingar

Artikelbild
Göteborgs universitet 2021

Tångskogarna hotas av varmare hav

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesic...Läs mer

så funkar havet
havsområden
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2021

Säkrare åldersbestämning av torsk

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämr...Läs mer

så mår havet
havsområden
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2021

Låg tillväxt gör torskarna mindre

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2021

Vraken och lagen - juridiska intressen och konflikter

Denna avhandling systematiserar juridiska intressen och konflikter i samband med vrak och borttagning av vrak. Ambitionen med systematiseringen är att ge en ram och ett perspektiv på detta rättsområde...Läs mer

farliga ämnen
avfall
vårt ansvar
Artikelbild
Uppsala universitet 2021

Föroreningar läcker från fiberbankar

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900...Läs mer

mångfald
livsmiljöer
Artikelbild
Uppsala universitet 2021

Djupdykning i 100 miljoner års utveckling av knivskarpa tandrader

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken...Läs mer

havsområden
klimat
Artikelbild
Lunds universitet 2020

Analys av historiska fluktuationer i Östersjön

Minskad halt syre i havet påverkar både de organismer som lever i havet och havets kemi. Det ger till exempel större och fler bottenområden med syrebrist. De främsta orsakerna till nutida syrebrist i ...Läs mer

mångfald
så funkar havet
Artikelbild
Linnéuniversitetet 2020

Lokala anpassningar hos gädda

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetis...Läs mer

livsmiljöer
så funkar havet
Artikelbild
Lunds universitet 2021

Rudans reaktion på förekomst av gädda

Nästan alla djur är utsatta för predation och måste således förhålla sig till förekomsten av rovdjur, med allt som det innebär för möjligheten att hitta föda och föröka sig. I denna avhandling har yt...Läs mer

havsområden
så funkar havet
mångfald
Artikelbild
Linnéuniversitetet 2020

Akvatiska virus i Östersjön

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom...Läs mer

så funkar havet
livsmiljöer
Artikelbild
Lunds universitet 2021

Zooplanktons svar på stress

Djurplankton i det fria vattnet är exponerade för flera olika typer av stress och hot samtidigt. Dels är de utsatta för predation, dels solens ultravioletta strålar, födobrist, miljögifter och tempera...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2021

Ny pusselbit ökar förståelsen för artbildning

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket ...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Umeå universitet 2020

Formen av näring viktig för plankton

Näringsämnen som behövs för organismers överlevnad och tillväxt kan förekomma i en mängd olika former. Alla former är inte lika tillgängliga för de små mikroplankton och bakterier som ska ta upp dessa...Läs mer

övergödning
havsområden
så mår havet
Artikelbild
Södertörns högskola 2020

Övergödningens historia längs Östersjöns kust

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i...Läs mer

farliga ämnen
Artikelbild
Mittuniversitetet 2020

Röntgenstrålar avslöjar föroreningar

Röntgenstrålning används inte bara på brutna ben, utan också för att hitta föroreningar. Nu hoppas Mittuniversitets-doktoranden Siwen An att den unika tekniken ska leda till renare världshav i framtid...Läs mer

övergödning
så mår havet
Artikelbild
KTH 2020

Omåttligt hav

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödni...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Linneuniversitetet 2020

Alger och bakterier samarbetar

Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. I sin avhandling ...Läs mer

klimat
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2020

Så påverkas fisk av förändrat klimat

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre...Läs mer

vårt ansvar
havsområden
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Så skyddas tropiska sjögräsängar bäst

Tropiska sjögräsängar och korallrev är några av de mest produktiva och artrika ekosystemen på jorden. Dessa ekosystem förser människor med ekosystemtjänster, såsom att skydda våra kuster från stormar,...Läs mer

havsområden
i vår tjänst
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Miljökonsekvenser av introducerade alger i tropiska hav

Grunda kustområden i tropikerna är miljöer med ekologiskt viktiga funktioner och stor biologisk mångfald. Tyvärr har störningar på dessa system blivit vanligare under de senaste decennierna till följd...Läs mer

fiske
vårt ansvar
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Småskaliga fiskare om sin resursanvändning

I denna avhandling undersöks hur småskaliga fiskare förhåller sig till sitt användande av naturresursen och till samhällets regelverk. Termen ”stewardship” används ofta inom forskningen för att beskri...Läs mer

farliga ämnen
Artikelbild
Umeå universitet 2020

Beständiga läkemedelsrester

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer me...Läs mer

mångfald
livsmiljöer
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2020

Laxens liv till havs påverkar laxälvars produktivitet

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Ö...Läs mer

mångfald
livsmiljöer
Artikelbild
Göteborgs universitet 2020

Svartmunnad smörbult anpassar sig till nya salthalter

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den ...Läs mer

livsmiljöer
fiske
så mår havet
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2020

Fisk i varmare klimat

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påve...Läs mer

avfall
Artikelbild
Göteborgs universitet 2020

Mikroskräp i den marina miljön

Plast är en väldigt praktisk materialgrupp som kan hjälpa oss med de hållbarhetsutmaningar vi står inför om det används på ett genomtänkt sätt. Men för att nå ett mer hållbart användande av plast behö...Läs mer

vårt ansvar
så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Haven under Antropocen

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen e...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Kvävefixerande planktonsymbioser

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna...Läs mer

miljöövervakning
Artikelbild
LinnÉuniversitetet 2019

Så reagerar marina bakterier på miljöförändringar

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande ro...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Helsingfors universitet 2020

Bottendjurens betydelse i kolkretsloppet

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina...Läs mer

Se fler avhandlingar

Om Havet.nu

Havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom samarbetet Havsmiljöinstitutet, och i samverkan med kommunikationsbyrån Azote. Läs mer

Kontakta oss

08-163718 (till huvudredaktören)

redaktionen@havet.nu

Se vilka som ingår i Havsredaktionen

 

Texter skrivna av redaktörerna. Bilder från Azote om inte annat angivits. Bilderna är upphovsrättsskyddade, men texterna får användas fritt i icke-kommersiella syften så länge havet.nu anges som källa.

Ladda ner Livet i Havet som app för din telefon eller platta