Avhandlingar

farliga ämnen
Artikelbild
Mittuniversitetet 2020

Röntgenstrålar avslöjar föroreningar

Röntgenstrålning används inte bara på brutna ben, utan också för att hitta föroreningar. Nu hoppas Mittuniversitets-doktoranden Siwen An att den unika tekniken ska leda till renare världshav i framtid...Läs mer

övergödning
så mår havet
Artikelbild
KTH 2020

Omåttligt hav

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödni...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Linneuniversitetet 2020

Alger och bakterier samarbetar

Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. I sin avhandling ...Läs mer

klimat
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2020

Så påverkas fisk av förändrat klimat

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre...Läs mer

vårt ansvar
havsområden
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Så skyddas tropiska sjögräsängar bäst

Tropiska sjögräsängar och korallrev är några av de mest produktiva och artrika ekosystemen på jorden. Dessa ekosystem förser människor med ekosystemtjänster, såsom att skydda våra kuster från stormar,...Läs mer

havsområden
i vår tjänst
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Miljökonsekvenser av introducerade alger i tropiska hav

Grunda kustområden i tropikerna är miljöer med ekologiskt viktiga funktioner och stor biologisk mångfald. Tyvärr har störningar på dessa system blivit vanligare under de senaste decennierna till följd...Läs mer

fiske
vårt ansvar
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Småskaliga fiskare om sin resursanvändning

I denna avhandling undersöks hur småskaliga fiskare förhåller sig till sitt användande av naturresursen och till samhällets regelverk. Termen ”stewardship” används ofta inom forskningen för att beskri...Läs mer

farliga ämnen
Artikelbild
Umeå universitet 2020

Beständiga läkemedelsrester

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer me...Läs mer

mångfald
livsmiljöer
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2020

Laxens liv till havs påverkar laxälvars produktivitet

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Ö...Läs mer

mångfald
livsmiljöer
Artikelbild
Göteborgs universitet 2020

Svartmunnad smörbult anpassar sig till nya salthalter

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den ...Läs mer

livsmiljöer
fiske
så mår havet
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2020

Fisk i varmare klimat

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påve...Läs mer

avfall
Artikelbild
Göteborgs universitet 2020

Mikroskräp i den marina miljön

Plast är en väldigt praktisk materialgrupp som kan hjälpa oss med de hållbarhetsutmaningar vi står inför om det används på ett genomtänkt sätt. Men för att nå ett mer hållbart användande av plast behö...Läs mer

vårt ansvar
så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Haven under Antropocen

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen e...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2020

Kvävefixerande planktonsymbioser

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna...Läs mer

miljöövervakning
Artikelbild
LinnÉuniversitetet 2019

Så reagerar marina bakterier på miljöförändringar

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande ro...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Helsingfors universitet 2020

Bottendjurens betydelse i kolkretsloppet

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Linneuniversitetet 2019

Tiamin i födoväven

Tiamin, vitamin B1, är nödvändigt för flera livsuppehållande processer i cellerna hos de flesta organismer. Vitaminet har exempelvis en viktig roll vid omvandling av näring till energi, fun...Läs mer

i vår tjänst
Artikelbild
Göteborgs universitet 2019

Växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger

I Europa och över hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lån...Läs mer

avfall
farliga ämnen
Artikelbild
Örebro universitet 2019

Mindre risk med mikroplaster och miljögifter än befarat

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ek...Läs mer

klimat
så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Havens lagring av kol påverkar klimatet

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd k...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Så hänger havet och luften samman

Klimatsystemet transporterar och utbyter kontinuerligt värme, sötvatten, kol och andra markörer i olika skalor för tid och rum. Därför är det mycket praktiskt att analysera systemet med ett termodynam...Läs mer

klimat
i vår tjänst
Artikelbild
Göteborgs universitet 2019

Klimatförändringar gör det svårare för ostronet att bilda sitt skal

Stillahavsostronet, Crassostrea gigas, är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, me...Läs mer

fiske
Artikelbild
Lunds universitet 2019

Kustfiskare i nya roller

Avhandlingens titel hänvisar till de förändringar som fiskenäringen har genomgått under flera decennier. Fiskenäringen har rationaliserats samtidigt som besöksnäringen vid kusten expanderat. Antalet ...Läs mer

fiske
i vår tjänst
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2019

Torskens meny modellerad

Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utveck...Läs mer

miljöövervakning
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Satelliter för övervakning av Östersjön

Det övergripande målet med denna avhandling är att bredda vår förståelse och användning av satelliter och marin fjärranalys för en förbättrad övervakning och förvaltning av Östersjön och dess olika ku...Läs mer

så funkar havet
exploatering
Artikelbild
Lunds universitet 2019

Modellering av sanddynors utveckling

Ungefär en tredjedel av världens kuster består av sandstränder. Förutom att deras natur- och rekreationsvärden är höga, skyddar även stränder och sanddyner bakomliggande områden mot översvämning från ...Läs mer

vårt ansvar
farliga ämnen
Artikelbild
Göteborgs universitet 2019

Antifouling i Östersjön

Denna avhandling undersöker hur man kan omvandla miljömässigt icke hållbara praktiker till mer hållbara former, med bekämpning av påväxt på fritidsbåtar (antifouling) som empirisk utgångspunkt.
...Läs mer

vårt ansvar
Artikelbild
Södertörns högskola 2019

Havsplaneringens mörka sida

Makten över haven – havsplanering är nyckeln till en hållbar framtid. Fartyg, vindkraftverk och fiskare slåss om utrymmet till havs. Liksom städer behöver världshaven planeras för att överleva i fram...Läs mer

klimat
livsmiljöer
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Så reagerar sjögräs på allt varmare hav

Klimatförändringen har under de senaste 50 åren ökat den globala genomsnittstemperaturen med mer än 1 grad. Hela 93 procent av denna värmeenergi har absorberats och lagrats i haven och orsakat tempera...Läs mer

farliga ämnen
båtar och fartyg
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Bättre riskbedömning av båtbottenfärger

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom...Läs mer

Se fler avhandlingar

Om Havet.nu

Havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom samarbetet Havsmiljöinstitutet, och i samverkan med kommunikationsbyrån Azote. Läs mer

Kontakta oss

08-163718 (till huvudredaktören)

redaktionen@havet.nu

Se vilka som ingår i Havsredaktionen

 

Texter skrivna av redaktörerna. Bilder från Azote om inte annat angivits. Bilderna är upphovsrättsskyddade, men texterna får användas fritt i icke-kommersiella syften så länge havet.nu anges som källa.

Ladda ner Livet i Havet som app för din telefon eller platta