Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia.Läs mer

Vi hör namnen på väderleksrapporterna, men vad menas egentligen med Bottniska viken? ...och hör Kattegatt till Östersjön? Det finns många olika sätt att dela in våra hav, och missförstånden är därför tyvärr många.Läs mer

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?Läs mer

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt.Läs mer

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?Läs mer

Har du funderat över hur det ser ut i Östersjöns djupaste del? Är det bara en syrefri värld full av svavelväte och dött sediment?Läs mer

Torsken koloniserade Östersjön redan för 8000 år sedan. Hade den invandrande torsken redan de egenskaper som krävdes för att överleva i en föränderlig Östersjö?Läs mer

Borrkärnor genom en halv miljard år gammal havsbotten vittnar om den explosionsartade utvecklingen av djurarter på jorden. De visar också hur djuren bevarades.Läs mer

Torka, bränder och bevattningsförbud. Det har varit en varm och torr försommar i stora delar av landet. För den som vill bada utan att stöta på brännmaneter kan det dock vara en bra sak. Läs mer

Svenska hav och större sjöar har nu mätts på hela 300 miljarder platser. Detta är en milstolpe när det gäller lagrade djupuppgifter även om det fortfarande finns outforskade områden kvar att mäta. Läs mer

Efter nästan 15 år på FN:s förhandlingsbord såg avtalet om juridiskt bindande regler för våra djupaste hav ut att äntligen bli verklighet. Men inte heller denna gång lyckades världens länder ro avtalet i land. Läs mer

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Forskare har för första gången kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet, och konstaterar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen som behöver skyddas. Läs mer

Forskare har upptäckt att stormar vid Antarktis gör att stora mängder koldioxid frigörs från havet och ut i atmosfären. Det visar vilken viktig roll haven spelar i kampen mot klimatförändringarna. Läs mer

Tyska forskare har hittat kanske världens största lekområde för fisk. Området är hela 240 kvadratkilometer stort och ligger i Weddelhavet utanför Antarktis. Uppåt 60 miljoner isfiskar tros finnas där. Läs mer

En bedömning av miljötillståndet i Nordostatlanten, som bland annat visar en fortsatt habitatförstörelse och minskad biologisk mångfald i området. På den positiva sidan finns att utsläppen av vissa farliga ämnen och utsläpp från olje- och gasindustri minskar. . Läs mer

I en granskning gjord av Baltic Waters 2030 gällande sanktionsbeslut för fiske tagna under juli 2021-juni 2022 indikeras omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. . Läs mer

På botten utanför kusterna i södra Sverige finns ett världsunikt natur- och kulturarv bestående av stenålderslämningar som är mellan 11 500 och 8 000 år gamla. Men man vet inte så mycket om hur omfattande de här fornlämningarna egentligen är. . Läs mer

Den här planen för marint områdesskydd i Bottniska viken har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Uppsala i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, forskare och experter. Syftet med planerna har varit att kraftsamla och hitta ett tydligt arbetssätt för att nå våra internationella och nationella mål om skydd av marina miljöer – i ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planerna innehåller bland annat prioriteringar och vägledning för hur vi gemensamt ska kunna nå uppsatta mål för skydd av våra värdefulla havsmiljöer. Läs mer

Den här planen för marint områdesskydd i Egentliga Östersjön har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, forskare och experter. Syftet med planerna har varit att kraftsamla och hitta ett tydligt arbetssätt för att nå våra internationella och nationella mål om skydd av marina miljöer – i ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planerna innehåller bland annat prioriteringar och vägledning för hur vi gemensamt ska kunna nå uppsatta mål för skydd av våra värdefulla havsmiljöer. Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

Östersjön påverkas stort av de pågående klimatförändringarna. I denna rapport har över 30 olika parametrar listats som kommer att påverkas. Bland några av dessa faktorer så framgår det att vattentemperaturen har ökat under de senaste 100 åren och att det kommer bli allt varmare framöver. Läs mer

En finsk rapport om hotade livsmiljöer i Finland. Här finns beskrivningar av 48 typer av livsmiljöer, med karta, foto och en utförlig beskrivning och bedömning av tillståndet för den typen av habitat.

Ungefär hälften av livsmiljöerna bedömdes som hotade. Läs mer

Europas hav står inför en osäker framtid om inte brådskande och samordnade åtgärder vidtas. Mot bakgrund av de ökande hoten från överutnyttjande av marina resurser, föroreningar och klimatförändringar som haven i Europa står inför krävs brådskande åtgärder för att återställa dem i gott tillstånd.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om Europas marina ekosystem börjar tiden bli knapp för att vända den försummelse och det missbruk som pågått i årtionden. Läs mer

Inventeringen av havsbotten vid Ven och i Knähakens marina naturreservat 2019. Syftet var att öka kunskapen om arter, habitat, naturtyper och mänsklig påverkan inom ett havsområde som delvis omfattas av områdesskydd. . Läs mer

I vår tid av globala förändringar så ökar den ömsesidiga påverkan som akvatiska och landbaserade livsmedelproduktionssystem utövar på varandra över olika rumsliga skalor. Aktörer inom dessa båda system, aktiva inom såväl produktion som konsumtion, behöver därför anpassa sina verksamheter till denna allt mer föränderliga miljö.

Denna avhandling syftar till att bättre förstå hur dessa aktörer agerar vid sociala eller miljömässiga förändringar. Läs mer

Upptäckten av nya ekosystem och arter ifrån djuphavet har intresserat forskare under lång tid, men ändå finns det många obesvarade frågor kvar att efterforska. I närheten av tektoniska plattgränser lever specialiserade ekosystem som använder sig av kemosyntes som livnäring. De är specialister på att överleva i miljön kring hydrotermala öppningar och fissurer där kolväten och andra kemiska komponenter sipprar ut. Läs mer

Östersjötumlaren (Phocoena phocoena) är listad av IUCN som akut hotad, men bevarandeåtgärder har saknats i årtionden, delvis på grund av begränsad kunskap om viktiga ekologiska parametrar som utbredningsområde och antal djur i populationen.

Denna avhandling bidrar med en del av den information som behövs för att kunna vidta effektiva bevarandeåtgärder. Den säsongsmässiga utbredningen av tumlare i studieområdet i Östersjön modelleras baserat på två års data insamlade med passiv akustik. Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

Minskad halt syre i havet påverkar både de organismer som lever i havet och havets kemi. Det ger till exempel större och fler bottenområden med syrebrist. De främsta orsakerna till nutida syrebrist i havet har tillskrivits global uppvärmning och ökad övergödning. Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Tropiska sjögräsängar och korallrev är några av de mest produktiva och artrika ekosystemen på jorden. Dessa ekosystem förser människor med ekosystemtjänster, såsom att skydda våra kuster från stormar, och förser också miljontals människor med fisk som är viktiga för deras livsuppehälle. Samtidigt hotas sjögräsängar och korallrev världen över av ökad mänsklig påverkan, främst överfiske, föroreningar och global uppvärmning. Läs mer

Grunda kustområden i tropikerna är miljöer med ekologiskt viktiga funktioner och stor biologisk mångfald. Tyvärr har störningar på dessa system blivit vanligare under de senaste decennierna till följd av ökad mänsklig aktivitet i kustzonen. Av den anledningen finns ett allt större behov av att förstå viktiga processer och ekologiska mönster för att kunna förutsäga och dämpa negativ miljöpåverkan. Läs mer

Både uppväxtområden och livsmiljöer för vuxna revfiskar behöver bevaras för att behålla ett produktivt kustlandskap.

I den här avhandlingen har uppväxtområden för tropisk och subtropisk revfisk i sydvästra Atlanten och i västra Indiska oceanen studerats. I avhandlingen beskrivs också hur fisken påverkas av utformningen av havslandskapet, dvs. Läs mer