Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.Läs mer

Med rosetthämtaren samlas vattenprover in från olika djup. Den används inom både forskning och miljöövervakning, men kräver ett större fartyg med kran för att användas.Läs mer

Den invasiva fisken har länge utgjort ett hot mot andra arter i våra ekosystem. Men samtidigt verkar den ha blivit en viktig födokälla för både fiskar och skarvar.Läs mer

Miljöåtgärder ger resultat. Det stod klart när forskare upprepade de undersökningar som professor Mats Wærn gjorde på 60-talet. Men fler åtgärder krävs.Läs mer

DNA-analyser används numera inom allt från brottsutredningar till släktforskning. På senare år har de också blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet.Läs mer

Genom att analysera DNA hos vitmärlor kan man få fram en sammantagen bild av alla miljögifters påverkan utan att analysera de olika miljögifterna.Läs mer

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.Läs mer

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.Läs mer

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.Läs mer

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område.Läs mer

Vinterbadare på västkusten varnas för det trassliga havssnöret och i Norge har det orsakat stora problem i laxodlingar. Det upp till 30 meter långa, brännande nässeldjuret har väckt uppmärksamhet sedan det plötsligt dykt upp i stort antal Läs mer

Kärnvapentester från förra århundradet har lämnat spår överallt på jorden, i luften och havet, och även hos fiskarna som lever där. Nu används dessa spår till att åldersbestämma sill och skarpsill i ett projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Läs mer

Har du hört talas om bidevindseglare och lädersjöpung? Om inte så är det inte så konstigt. Detta är nämligen för Sverige helt nya arter som nyligen påträffats i vatten runt Lysekil. Lädersjöpungen är dessutom potentiellt invasiv. Läs mer

Regeringen vill tillföra 160 miljoner kronor till hav och vatten i sin nya budget. Det innebär en viss återställning av de stora nedskärningarna från förra året Läs mer

Under de senaste 60 år sedan har storleken på fiskarna i haven blivit allt mindre. Men mängden liv är konstant eftersom antalet fiskar ökat istället. Det visar en ny studie med forskare från 17 lärosäten. Läs mer

Det har blivit svårare att hitta vilda blåmusslor längs den svenska västkusten och ingen vet riktigt varför. Nu ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på vad som hänt Läs mer

Hur kan vi få bättre koll på våra grunda vikar? Ett samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser och SLU Artdatabanken har tagit fram råd och riktlinjer för de närmaste årens miljöövervakning. Läs mer

Den 15 september 2023 lanserades Håll Sverige Rents årliga Skräprapport. Där samlas den senaste statistiken och fakta rörande nedskräpningen i Sverige. . Läs mer

I Sverige genomförs en lång rad åtgärder för att komma till rätta med miljöproblem i havet. Denna rapport presenterar resultat och rekommendationer för stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet. . Läs mer

Resultatet från 20 års inventering av vandrande havsöring i Stockholms läns vattendrag visar på en tydlig minskning av beståndet. . Läs mer

Vattnet i framför allt Stockholms mellanskärgård blir allt klarare, med rekord på sju meters siktdjup i somras. Det framgår av rapporten Svealandskusten 2023 där forskare vid Stockholms universitet redovisar resultaten av de omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten som årligen genomförs på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund. . Läs mer

Förlorade fiskeredskap utgör en stor del av det marina skräpet och det finns en oro för att ackumuleringen av förlorade fiskeredskap kan få, eller redan har, en påtaglig påverkan på fisk- och skaldjursbestånd. Andelen fiskenät och burar som förloras årligen har globalt skattats till att i genomsnitt vara 5,7 respektive 8,6 % av de använda redskapen. I de fiskeområden där det förloras redskap finns en betydande risk för att spökfiskande redskap kan bidra till ett ”dolt” uttag från fisk- och skaldjursbestånden vilket kan leda till att fiskets totala uttag underskattas. Läs mer

I Blekinge finns ett kustnära fiske som påverkas av ökat antal säl och därmed skador på nät och fångst. Ett åtgärdsprogram för tumlare är ute på remiss och även där diskuteras påverkan av säl. Dessutom yttrar sig Länsstyrelsen yttrar återkommande inför Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl och om generella beslut om skyddsjakt på knubbsäl. Läs mer

Kraftiga regn i maj och hög värme i juni och juli satte avtryck i mätningarna 2021. I juli var vattentemperaturen hög ner till ovanligt stora djup. Vattnets temperatur- och saltskiktning var också ovanligt kraftig. Läs mer

I Östergötlands vackra och örika skärgård har länsstyrelsen startat ett nytt miljöövervakningsprogram. Det är inspirerat av Svealands kustvattenvårdsförbunds mätprogram och kompletterar befintlig övervakning i området. Syftet är att få bättre underlag för att följa upp vattendirektiv och miljömål och för att genomföra åtgärder för att förbättra miljötillståndet längs denna värdefulla kuststräcka. Läs mer

Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och dricksvattenförsörjning är ett av samhällets basbehov. Vatten- och avloppstjänster är därför en viktig pusselbit i en hållbar samhällsutveckling. Sedan 2021 är Gästrike Vatten medlemmar i Svealands kustvattenvårdsförbund och samordnar recipientprovtagningen i Östhammarsfjärden med förbundets övriga mätningar. Läs mer

Östersjöns bräckta vatten är förhållandevis gulbrunt jämfört med andra hav. Den här färgen skapar problem när man använder satellitbilder för att beräkna vattnets siktdjup och innehåll av klorofyll. De beräkningsmodeller som används stämmer inte lika bra för brunaktiga vatten som i ett mer opåverkat havsvatten. Läs mer

Den invasiva främmande arten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) har en stor invasionspotential, och kommer sannolikt att sprida sig vidare. Därför bör förekomst och spridning övervakas om man vill göra några insatser för att minimera spridningen.

Övervakning och inventering av fiskförekomster sker traditionellt genom olika typer av provfiske, vilket är tidskrävande och destruktivt eftersom även andra fiskarter fångas. Läs mer

Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter. Genom att undersöka "hotspots" för introduktion av främmande arter vill man öka möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden.

Denna fältrapport sammanställer resultaten från andra fältsäsongen 2020 i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter. Läs mer

Den årliga uppföljningen av miljömålen är en rapport till regeringen med fokus på statliga myndigheters åtgärder under förra året. För många av målen krävs fortsatt stora insatser, både nationellt och internationellt. Det gäller inte minst de mål som rör de globala ödesfrågorna, klimatet och den biologiska mångfalden. Läs mer

Följande rapport har tagits fram för att göra en enhetlig beskrivning av länets två marina naturreservat samt sju Natura 2000-områden med marina naturtyper. Sammanställningen innehåller beskrivningar av områdena och dess bevarandevärden, påverkan på de marina värdena samt förslag på bevarandemål. Rapporten bygger på det nationella pågående arbetet med att ta fram ett ramverk för marint områdesskydd i Sverige. Läs mer

I denna rapport redovisas undersökningar av sikens lek och uppväxtområden längs Västernorrlands kustband från åren 2015, 2016 och 2020. Undersökningen utgör en uppföljning av inventeringarna som genomfördes under åren 2010, 2011, 2012 och 2013 (Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtområden för havsfisk, 2013, dnr 511-6745-12). . Läs mer

Kusterosion är ett växande problem som förutses bli värre med klimatförändringar och tillhörande havsnivåökning och extrema väderhändelser. Länsstyrelsen Skåne är partner i ett Interreg projekt, ”Building with Nature” (BwN) som pågått sedan 2016. Projektets syfte är att med hjälp av naturliga skydd göra kuster, flodmynningar och avrinningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

Under sensommaren och hösten 2020 bedrevs elfiske i uppdrag från Länsstyrelsen i 6 grunda havsvikar spridda över länets kustlinje. Elfisket visade sig vara en passande metod för att på ett representativt sätt fånga fiskar över 70 mm i storlek. Särskilt gädda fångades i mycket större utsträckning än i exempelvis nätfiske. Läs mer

Rapporten visar hur åldersbestämning, och andra analyser av fiskens hårda vävnader, kompletterar miljöövervakningen och stärker kunskapen om både enskilda fiskbestånd och om de fiskarter som lever tillsammans - i sötvatten och längs Östersjöns kust. . Läs mer

Övervakningsprogrammen ger underlag för att bedöma och följa upp utvecklingen av miljöstatus, som exempelvis lekbiomassa av fisk, utbredning av marina däggdjur och tillståndet hos bottenfaunan. Havs- och vattenmyndigheten har uppdaterat miljöövervakningsprogrammen så att de lever upp till havsmiljödirektivet 2020. Underlaget rapporterades till EU-kommissionen hösten 2020. Läs mer

Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Läs mer

Denna rapport redogör för resultaten från provfisken i Västra Hanöbukten (utanför Åhus) som utförts under hösten 2015–2019 av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet.

Resultaten visar att tillståndet inte är tillfredsställande för kustfisken. Fångsterna av stora fiskar och stor torsk har minskat och bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Läs mer

I rapporten lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020. . Läs mer

Havets näringsvävar ger viktig information om hälsotillståndet i den marina miljön och kan ge en tidig indikation på storskaliga förändringar i marina ekosystemen. Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet Ekosystembaserad utveckling av indikatorer för pelagiska födovävar, ett av fyra projekt inom forskningssatsningen God miljöstatus i Sveriges marina vatten. . Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

Syftet med denna avhandling är att bättre förstå turbulensen från fartyg utifrån dess miljöpåverkan. Resultaten belyser vikten av att inkludera fartygsinducerad turbulens i marin miljöförvaltning, speciellt kustnära där trafiken är som mest intensiv. . Läs mer

En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. . Läs mer

Omkring 70% av jordens yta är täckt av vatten, vars botten domineras av mjukt sediment såsom lera, gyttja och sand. Detta är en viktig livsmiljö för många organismer såsom maskar, musslor och kräftdjur. Dessa bottenlevande djur (bentisk makrofauna) har flera viktiga funktioner; exempelvis syresätter de sedimentet, omfördelar partiklar och näringsämnen och utgör en viktig föda för andra organismer. Läs mer

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande roll för flödet av energi och näringsämnen. Men vi saknar kunskap om hur bakterier reagerar på miljöförändringar i haven och om de skulle kunna användas inom miljöövervakning. Läs mer

Det övergripande målet med denna avhandling är att bredda vår förståelse och användning av satelliter och marin fjärranalys för en förbättrad övervakning och förvaltning av Östersjön och dess olika kustområden.

Kustområden är de mest tätbefolkade områdena i världen och är följaktligen under stark påverkan av människor. För att skydda kustområdens ekologiska roll och funktion krävs kontinuerliga övervaknings- och förvaltningsinsatser. Läs mer