Genom att analysera DNA hos vitmärlor kan man få fram en sammantagen bild av alla miljögifters påverkan utan att analysera de olika miljögifterna.Läs mer

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.Läs mer

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.Läs mer

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.Läs mer

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område.Läs mer

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars.Läs mer

Fågelinfluensa hos en tumlare har nu konstaterats i Tanums kommun i Västra Götaland. – Så vitt vi vet är detta det första bekräftade fallet i världen av fågelinfluensa hos en tumlare, säger Elina Thorsson, viltveterinär vid SVA, i ett pressmeddelande. Läs mer

Tidigare i sommar rapporterades enstaka fynd av döda sjöfåglar med fågelinfluensa. Men alteftersom sommaren gått så har fallen ökat markant och nu är hela Sveriges kust drabbad. Läs mer

Almedalsveckan innehåller inte bara partiledartal – det hålls även många intressanta seminarier om havet och dess invånare! Havet.nu har listat några av dem. Läs mer

Vi behöver veta mer om hummerns utbredning och status längs den svenska kusten. För andra året tar forskarna nu hjälp av medborgarforskning där privatpersoner deltar i provfisket. Läs mer

För första gången någonsin startar nu licensjakt på knubbsäl i Sverige. Huvudsyftet är att förhindra de skador som sälen orsakar yrkesfisket och fritidsfisket Läs mer

Nu utvecklas en indikator som ska användas för att bedöma statusen på biologisk mångfald och effektiviteten av områdesskydd för laguner och stora vikar och sund i Bottniska viken. Indikatorn ska vara ett verktyg vid övervakningen av grunda vikar. Läs mer

Kraftiga regn i maj och hög värme i juni och juli satte avtryck i mätningarna 2021. I juli var vattentemperaturen hög ner till ovanligt stora djup. Vattnets temperatur- och saltskiktning var också ovanligt kraftig. Läs mer

I Östergötlands vackra och örika skärgård har länsstyrelsen startat ett nytt miljöövervakningsprogram. Det är inspirerat av Svealands kustvattenvårdsförbunds mätprogram och kompletterar befintlig övervakning i området. Syftet är att få bättre underlag för att följa upp vattendirektiv och miljömål och för att genomföra åtgärder för att förbättra miljötillståndet längs denna värdefulla kuststräcka. Läs mer

Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och dricksvattenförsörjning är ett av samhällets basbehov. Vatten- och avloppstjänster är därför en viktig pusselbit i en hållbar samhällsutveckling. Sedan 2021 är Gästrike Vatten medlemmar i Svealands kustvattenvårdsförbund och samordnar recipientprovtagningen i Östhammarsfjärden med förbundets övriga mätningar. Läs mer

Östersjöns bräckta vatten är förhållandevis gulbrunt jämfört med andra hav. Den här färgen skapar problem när man använder satellitbilder för att beräkna vattnets siktdjup och innehåll av klorofyll. De beräkningsmodeller som används stämmer inte lika bra för brunaktiga vatten som i ett mer opåverkat havsvatten. Läs mer

Den invasiva främmande arten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) har en stor invasionspotential, och kommer sannolikt att sprida sig vidare. Därför bör förekomst och spridning övervakas om man vill göra några insatser för att minimera spridningen.

Övervakning och inventering av fiskförekomster sker traditionellt genom olika typer av provfiske, vilket är tidskrävande och destruktivt eftersom även andra fiskarter fångas. Läs mer

Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter. Genom att undersöka "hotspots" för introduktion av främmande arter vill man öka möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden.

Denna fältrapport sammanställer resultaten från andra fältsäsongen 2020 i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter. Läs mer

Siktdjupet under sommaren har ökat med över en meter i delar av Stockholms inre skärgård under de senaste sex åren. Denna glädjande förbättring kan kopplas till minskad kvävetransport till detta område. Mindre näring ger färre växtplankton och därmed ett klarare vatten. Läs mer

Den årliga uppföljningen av miljömålen är en rapport till regeringen med fokus på statliga myndigheters åtgärder under förra året. För många av målen krävs fortsatt stora insatser, både nationellt och internationellt. Det gäller inte minst de mål som rör de globala ödesfrågorna, klimatet och den biologiska mångfalden. Läs mer

Följande rapport har tagits fram för att göra en enhetlig beskrivning av länets två marina naturreservat samt sju Natura 2000-områden med marina naturtyper. Sammanställningen innehåller beskrivningar av områdena och dess bevarandevärden, påverkan på de marina värdena samt förslag på bevarandemål. Rapporten bygger på det nationella pågående arbetet med att ta fram ett ramverk för marint områdesskydd i Sverige. Läs mer

I denna rapport redovisas undersökningar av sikens lek och uppväxtområden längs Västernorrlands kustband från åren 2015, 2016 och 2020. Undersökningen utgör en uppföljning av inventeringarna som genomfördes under åren 2010, 2011, 2012 och 2013 (Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtområden för havsfisk, 2013, dnr 511-6745-12). . Läs mer

Kusterosion är ett växande problem som förutses bli värre med klimatförändringar och tillhörande havsnivåökning och extrema väderhändelser. Länsstyrelsen Skåne är partner i ett Interreg projekt, ”Building with Nature” (BwN) som pågått sedan 2016. Projektets syfte är att med hjälp av naturliga skydd göra kuster, flodmynningar och avrinningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar. Läs mer

En gemensam strategi för länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland. Strategin beskriver hur länen tänker att arbeta med att skydda och förvalta marina miljöer och arter framöver, inklusive strandmiljöer. Den tar också upp andra åtgärder som länen har identifierat som viktiga för att behålla fungerade ekosystem. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

Under sensommaren och hösten 2020 bedrevs elfiske i uppdrag från Länsstyrelsen i 6 grunda havsvikar spridda över länets kustlinje. Elfisket visade sig vara en passande metod för att på ett representativt sätt fånga fiskar över 70 mm i storlek. Särskilt gädda fångades i mycket större utsträckning än i exempelvis nätfiske. Läs mer

Rapporten visar hur åldersbestämning, och andra analyser av fiskens hårda vävnader, kompletterar miljöövervakningen och stärker kunskapen om både enskilda fiskbestånd och om de fiskarter som lever tillsammans - i sötvatten och längs Östersjöns kust. . Läs mer

Övervakningsprogrammen ger underlag för att bedöma och följa upp utvecklingen av miljöstatus, som exempelvis lekbiomassa av fisk, utbredning av marina däggdjur och tillståndet hos bottenfaunan. Havs- och vattenmyndigheten har uppdaterat miljöövervakningsprogrammen så att de lever upp till havsmiljödirektivet 2020. Underlaget rapporterades till EU-kommissionen hösten 2020. Läs mer

Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Läs mer

Denna rapport redogör för resultaten från provfisken i Västra Hanöbukten (utanför Åhus) som utförts under hösten 2015–2019 av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet.

Resultaten visar att tillståndet inte är tillfredsställande för kustfisken. Fångsterna av stora fiskar och stor torsk har minskat och bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Läs mer

I rapporten lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020. . Läs mer

Havets näringsvävar ger viktig information om hälsotillståndet i den marina miljön och kan ge en tidig indikation på storskaliga förändringar i marina ekosystemen. Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet Ekosystembaserad utveckling av indikatorer för pelagiska födovävar, ett av fyra projekt inom forskningssatsningen God miljöstatus i Sveriges marina vatten. . Läs mer

Det marina framdrivningssystemet, det vill säga propellern tillsammans med andra möjliga tillbehör såsom roder, kanal och energisparanordningar, fungerar ofta i kölvattnet av fartyget det är monterat på. Prestandan hos marina framdrivningssystem utvärderas i regel genom tester i modellskala i bassänger. Men den metodiken har flera begränsningar och det är därför önskvärt att utveckla datorsimuleringar. Läs mer

Svampdjur är bland de tidigaste i livets djurträd. De är fastsittande och filtrerande djur som finns både marint och i sötvattensmiljöer. Många av arterna lever ihop med symbiontiska mikrober, främst bakterier, som antas bidra till deras kemiska försvar. Läs mer

Omkring 70% av jordens yta är täckt av vatten, vars botten domineras av mjukt sediment såsom lera, gyttja och sand. Detta är en viktig livsmiljö för många organismer såsom maskar, musslor och kräftdjur. Dessa bottenlevande djur (bentisk makrofauna) har flera viktiga funktioner; exempelvis syresätter de sedimentet, omfördelar partiklar och näringsämnen och utgör en viktig föda för andra organismer. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande roll för flödet av energi och näringsämnen. Men vi saknar kunskap om hur bakterier reagerar på miljöförändringar i haven och om de skulle kunna användas inom miljöövervakning. Läs mer

Det övergripande målet med denna avhandling är att bredda vår förståelse och användning av satelliter och marin fjärranalys för en förbättrad övervakning och förvaltning av Östersjön och dess olika kustområden.

Kustområden är de mest tätbefolkade områdena i världen och är följaktligen under stark påverkan av människor. För att skydda kustområdens ekologiska roll och funktion krävs kontinuerliga övervaknings- och förvaltningsinsatser. Läs mer