Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Oron ökar, men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet.Läs mer

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt forskningsprojekt har kartlagt hur mycket mikroplast från kosmetik och kroppsvårdsprodukter som hamnar i Östersjön och hur de små partiklarna påverkar havets växter och djur.Läs mer

Genom att odla alger i restvatten från livsmedelsindustrin både växer de snabbare och mångdubblar sitt proteininnehåll. Det visar en ny forskningsstudie, som därmed ökar algernas chans att bli en konkurrenskraftig proteinkälla. Läs mer

FN:s miljöförsamling Unea har enats om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet. Sverige har länge varit pådrivande i processen. Läs mer

För att nå klimatmålen behöver fossil energi ersättas med mer förnybar energi. Det snabbaste och mest ekonomiska alternativet idag är att bygga vindkraftverk till havs. Läs mer

En ny rapport från WWF visar att utsläppen av plast till haven kan komma att fyrdubblas till år 2050. Både större plastskräp och mikroplaster innebär stora risker för det marina livet. Läs mer

Jordens planetära gräns för främmande ämnen som till exempel plast och andra föroreningar har passerats. Det konstaterar ett internationellt forskarteam som i sin analys bygger vidare på principen om "jordens planetära gränser". Läs mer

En ny studie visar att när mängden plast ökar i haven så ökar också antalet plastnedbrytande mikroorganismer. Sådana mikroorganismer skulle kunna användas industriellt för att förbättra vår återvinning av plast. Läs mer

En rapport från WWF om det globala plastskräpet visar att mängden plast kommer öka kraftigt de närmaste åren. Därmed ökar även kostnaderna för att ta hand om avfallet. Man beräknar att kostnaden för att ta hand om plastskräpet är tio gånger högre än vad det kostar att tillverka ny plast. Läs mer

Plötsligt är plast på allas läppar. Nedskräpning, djur som dör intrasslade i fisknät och mikropartiklar i våra kroppar både oroar och engagerar. I klimatkrisens spår har plast dessutom pekats ut som en av de källor till koldioxidutsläpp som vi måste få stopp på. Läs mer

Rester och spår av slitage från gummidäck från våra fordon är en av dom enskilt största utsläppen av partiklar som släpps ut och lagras på havsbottnarna kring städer och längs vägarna. . Läs mer

Uppdatering av forskningsläget vad gäller riskerna med mikroplaster och deras påverkan på miljön. . Läs mer

I en ny rapport konstateras att än så länge utgör platspartiklar i miljön inte någon stor risk för människa eller miljö. Men nuvarande kunskapsläge är begränsat, och situationen kan förvärras om plastföroreningar fortsätter att öka i nuvarande takt, enligt författarna. . Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Plast är en väldigt praktisk materialgrupp som kan hjälpa oss med de hållbarhetsutmaningar vi står inför om det används på ett genomtänkt sätt. Men för att nå ett mer hållbart användande av plast behöver vi korrekta problembeskrivningar. En del i det är att förstå var plastpartiklarna kommer ifrån. Läs mer

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ekosystemet.

En ny doktorsavhandling visar dock att mikroplast är sämre på att transportera farliga ämnen i haven än man tidigare har trott. Läs mer

Förenta nationerna har identifierat plastförorening i den akvatiska miljön som en av världens största miljöutmaningar. Det har förutsetts att upp till 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska miljön varje år, och de finns idag i livsmedel vi får från havet, inklusive fisk, vilket har lett till en oro för att plasten även ska tas upp av människor som konsumerar dessa livsmedel.

Trots den senaste tidens framsteg på fältet är möjliga interaktioner, de biologiska effekterna och de ekologiska konsekvenserna av mikroplaster i vattenmiljön fortfarande i stort sett okända. Läs mer