Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Klimatförändringarna påverkar i allra högsta grad haven. Redan nu har vi varmare vattentemperaturer, smältande isar och högre havsnivåer. Dessutom sjunker salthalterna, havsvattnen försuras och syrebrist breder ut sig.Läs mer

Klimatförändringarna påverkar haven, och därigenom även ekosystemen på land och människors livsmiljöer. Stora forskningsprogram har därför under de senaste åren arbetat med att försöka förstå processerna och förutsäga framtiden.Läs mer

Varmare hav kan föra nya arter till svenska vatten. Under 2025 dök flera fiskar upp i Skagerrak som aldrig tidigare setts i området.Läs mer

Fiskar är kallblodiga, vilket betyder att deras kroppstemperatur styrs av vattnet omkring dem. Det gör dem sårbara för klimatförändringarna. Kan fiskar anpassa sig till allt varmare hav? Läs mer

Krill kan bilda enorma stim med miljontals individer. De äter plankton och utgör själva en livsviktig föda för valar, fiskar och sjöfåglar. Många krillarter är känsliga för förändringar i temperatur.Läs mer

För att minska syrebristen i Östersjön är det lika viktigt att hejda temperaturhöjningen som att minska utsläppen av näringsämnen.Läs mer

Kusterna spelar en viktig roll för klimatet genom att koldioxid från luften tas upp av vegetation på bottnarna. Men när växter, alger och djur bryts ner kan det också bildas metan som är en kraftfull växthusgas. Läs mer

Minns du värmeböljan år 2018? Märkte du att senare års översvämningar i inlandet följdes av ett utsötat ytskikt i havet? På senare år har de svenska kustvattnen visat tecken på stora klimatrelaterade förändringar.Läs mer

Svenska sjögräsängar är viktiga naturliga kolsänkor. De stora kollager som byggts upp där kan emellertid lätt rubbas och kolet frisättas till atmosfären igen om sjögräsängen störs.Läs mer

Under de senaste 80 åren har vårstormar från Atlanten blivit allt vanligare, och når nu längre in i Europa och över Skandinavien. Enligt forskare går förändringen att koppla till den globala uppvärmningen. Läs mer

Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och förlust av biologisk mångfald sätter världshaven under allt hårdare press. Det visar FN nya globala havsrapport, Third World Ocean Assessment, som presenterades på Världshavsdagen den 8 juni Läs mer

Världshaven har blivit allt mer skiktade under de senaste decennierna. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Den ökade skiktningen beror framför allt på att havets övre vattenlager värms upp när havet absorberar mer värme från atmosfären Läs mer

För att bromsa klimatförändringarna kan koldioxid lagras djupt under havsbotten. Nu pekas två områden i Östersjön utsom möjliga platser, men innan tekniken kan tas i bruk krävs både fler undersökningar och stora investeringar Läs mer

Vattenmängder motsvarande två Vänersjöar har de senaste veckorna tryckts ut från Östersjön och in mot Nordsjön. Orsaken är bland annat ett ihållande högtryck och medföljande ostliga vindar. Flera områden i Östersjön närmar sig nu historiskt låga vattennivåer. Läs mer

Ett nytt AI-verktyg kan för första gången följa isberg när de driver, smälter och splittras i mindre delar i havet. Det kan också visa hur isberg hör ihop och återskapa "släktträd" för de olika delarna. Läs mer

Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och förlust av biologisk mångfald sätter världshaven under allt hårdare press. Det visar FN:s globala havsrapport, Third World Ocean Assessment. . Läs mer

Varmare vatten, mindre is i polarhaven och allt snabbare havsnivåhöjning. Det är några av konsekvenserna för världens hav enligt WMO, den Meteorologiska världsorganisationen, i deras senaste stora sammanfattning. . Läs mer

Sveriges geologiska undersökning (SGU) pekar ut två områden i Östersjön som särskilt lämpliga för lagring av koldioxid. Det handlar om havsområden söder om Skåne och sydost om Gotland, där berggrunden bedöms kunna rymma stora mängder av växthusgasen. . Läs mer

Sedan 1980-talet har temperaturökningen i Europa varit dubbelt så stor som det globala medelvärdet, vilket gör det till den snabbast uppvärmda kontinenten på jorden. . Läs mer

En sammanställning av kunskap kring hur skogar, fjäll, sjöar och vattendrag samt kust och hav och de arter som lever där kommer att påverkas av bland annat ett varmare klimat. . Läs mer

Effekterna av klimatförändringar och farligt väder hotar människors och planetens välbefinnande. WMO har sammanställt klimatläget. . Läs mer

SMHI har publicerat sin rapport för 2022 inom det marina övervakningsprogrammet. Temperaturen i ytvattnet var över det normala flera månader under året, temperaturer under det normala uppmättes endast vid några få tillfällen under sommaren. . Läs mer

FN:s meteorologiska organisation WMO ger varje år ut en rapport om de senaste trenderna när det gäller klimatförändringarna. Där redovisar de bland annat temperaturer i luft och hav, havsnivå, glaciärsmältning och extrema väderförhållanden. Årets rapport visar på en fortsatt snabb klimatförändring. Läs mer

Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer orsakade av meteorologiska fenomen som kan ge upphov till översvämningar utmed kusten. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringarna och befolkningen utmed kusten ökar, leder det till en ökad översvämningsrisk. Risk kan beskrivas som en kombination av sannolikhet och konsekvens. Läs mer

Vartannat år ger WWF ut sin rapport Living Planet Report, där forskare granskar tillståndet för jordens både land- och vattenlevande ryggradsdjur. Årets rapport visar att populationerna av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med 69 procent mellan åren 1970 och 2018. De största hoten är klimatförändringar och exploatering av livsmiljöer. Läs mer

I den här rapporten har man tagit fram förväntade medelvattenstånd i Västernorrland utifrån olika utsläppsscenarier. Fram till år 2050 förväntas medelvattenståndet i länet inte bli särskilt annorlunda mot för idag, oavsett utsläppsscenario. Längre fram i tiden, bortom 2100, skiljer det mer mellan de olika scenarierna. Läs mer

För att minska utsläppen av koldioxid och svavel bygger allt fler svenska rederier fartyg som drivs med flytande naturgas, LNG, i stället för fossil bunkerolja. Nästa steg är att byta ut LNG mot flytande biometan, LBM, som produceras genom olika förnybara produktionstekniker. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel, och har som mål att uppnå en fossilfri drift. Läs mer

SMHI har analyserat hur havsisförhållandena i svenska farvatten kan komma att förändras under kommande årtionden. Analyserna visar att framtidens isvintrar i medeltal blir både kortare och lindrigare avseende isutbredning och isens tjocklek. Analyserna visar även en fortsatt stor variation från år till år. Läs mer

Östersjön påverkas stort av de pågående klimatförändringarna. I denna rapport har över 30 olika parametrar listats som kommer att påverkas. Bland några av dessa faktorer så framgår det att vattentemperaturen har ökat under de senaste 100 åren och att det kommer bli allt varmare framöver. Läs mer

Rapporten är en del av IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering, och är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatmätningar, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier. I rapporten hänvisas till över 14 000 vetenskapligt granskade artiklar. . Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Kontinenten kommer även att drabbas av omfattande kusterosion och påverkan på hela ekosystem. Läs mer

Under 2019 släppte svenska fritidsbåtar ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten. Bensinmotorer står för ungefär 6o procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtakts utombordsmotorer står för den största andelen utsläpp av kolväten.

I rapporten har man låtit sammanlagt 1 494 båtägare svara på frågor om sina båtar, dess motorer, hur mycket de körs och på vilket bränsle. Läs mer

Kusterosion är ett växande problem som förutses bli värre med klimatförändringar och tillhörande havsnivåökning och extrema väderhändelser. Länsstyrelsen Skåne är partner i ett Interreg projekt, ”Building with Nature” (BwN) som pågått sedan 2016. Projektets syfte är att med hjälp av naturliga skydd göra kuster, flodmynningar och avrinningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar. Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

Inför klimatmötet COP 25 i Madrid sammanfattar FN:s världsmeteorologiska organisation WMO klimatförhållanden under 2019 och det senaste årtiondet. Det senaste årtiondet har präglats av exceptionell värme globalt, is som minskar och stigande havsnivåer. Koldioxidhalten i atmosfären under 2018 var den högsta som uppmätts, och WMO förutsäger att 2019 är på väg att bli det andra eller tredje varmaste året som uppmätts. Läs mer

IPCC:s specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat lyfter i ett globalt perspektiv vikten av att att begränsa den globala uppvärmningen i linje med det mål som regeringarna själva satte upp i Parisavtalet 2015. Rapporten behandlar hur havet och kryosfären redan har påverkats av klimatförändringen, vilka konsekvenserna blir av en allt större klimatförändring och vilka åtgärder som kan vara möjliga. Havet och kryosfären täcker större delen av jordens yta och innehåller unika livsmiljöer som är sammankopplade med andra komponenter i klimatsystemet genom ett globalt utbyte av vatten, energi och kol. Läs mer

Den här rapporten är en analys av kunskapsläget kring effekter av klimatförändringar och havsförsurning på marina ekosystem och hur de kan hanteras inom havsförvaltningen. Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig forskning med fokus på Östersjön och ger en bild av vad forskningen inom området främst har fokuserat på. . Läs mer

Under två års tid har hundratals experter från hela världen samarbetat för att ta fram IPCC:s specialrapport som handlar om global uppvärmning på 1,5 grader. I den svenska sammanfattningen för beslutsfattare presenteras rapportens viktigaste slutsatser. Ett fokusområde är vilka effekter som kan uppstå viden global uppvärmning på 1,5°C. Läs mer

Den här avhandlingen visar att klimatförändringar inte bara påverkar fiskars beteende och utbredning, utan att de även kan driva på evolutionen. Genom att undersöka abborrar i ett uppvärmt område har hon kunnat se hur de har anpassat sig till att leva i högre temperaturer. Läs mer

Platta ostron (Ostrea edulis) har minskat kraftigt i Europa, men i svenska vatten – särskilt i Skagerrak – har bestånden visat stabilitet. Denna avhandling undersöker varför, och hur framtida miljöförändringar kan påverka arten. Läs mer

Marina värmeböljor är fenomen som blir allt vanligare i takt med att temperaturen i haven ökar. De kan få långtgående konsekvenser för ekosystem som till exempel korallrev. . Läs mer

När havets silikater – ämnen som innehåller kisel – förändras så påverkar det kolcykeln i havet. Koldioxid tas upp eller släpps ut när silikater löses upp eller när nya mineraler bildas. I denna avhandling förbättras uppskattningen av hastigheten för dessa processer. Läs mer

Fjordarna på norra Grönland har en nyckelroll i vad som kan komma att hända med det tjocka istäcket i ett varmare klimat. I denna avhandling har Jonathan Wiskandt använt resultaten från en polarexpedition för att bättre förstå dynamiken mellan is och hav. . Läs mer

Mangroveskogar är kända för sin höga förmåga att lagra kol i sedimentet och spelar en avgörande roll i den marina kolcykeln. Det finns dock fortfarande osäkerheter kring omvandlingarna av kol som härstammar från mangroven i gränslandet mellan land och hav, något som denna doktorsavhandling tittar närmare på. Läs mer

Klimatförändringar kan främja potentiell farliga bakterier i Östersjön. Vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten, något som ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning. Läs mer

Aerosoler från havets vågor har en betydande inverkan på jordens klimat genom att sprida inkommande solstrålning och bilda moln. De innehåller också bakterier och andra biologiska partiklar som sprids från haven till atmosfären och är mycket effektiva kondensationskärnor för moln. Mer kunskap om detta behövs för att förfina klimatmodellerna. Läs mer

Ett marint vattenbruk är en viktig komponent i en cirkulär ekonomi, men vattenbruket behöver vara ekologiskt hållbart och ha ett gott djurskydd. Detta undersöks i avhandlingen genom att använda flera integrativa fysiologiska mätningar. . Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

I denna avhandling undersöker Yvette Gramlich aerosolerna i Arktis. Var kommer de ifrån? och vilka egenskaper har de? Aerosolpartiklar är avgörande för att moln ska kunna bildas, och finns naturligt men bildas också av mänskliga aktiviteter. . Läs mer

Havets väder består av vattenströmmar i form av virvlar, filament och spiraler som påverkar transporten av värme, salt och näringsämnen i havet. De sträcker sig över horisontella skalor på 10–100 kilometer och tidsskalor från dagar till månader.  . Läs mer

Resultaten från expeditionen till Petermann-fjorden på nordvästra Grönland år 2019 har åter använts för att allt bättre förstå vad som kan komma att hända nu när den Arktiska isen blir allt tunnare. Mycket tyder på att istungan som håller emot stora delar av inlandsisen kommer att smälta. . Läs mer

Runt om på jorden förlorar glaciärer is till följd av det förändrade klimatet. Glaciärer som rinner ut i havet är särskilt sårbara för förändrade yttre förhållanden och flera sådana har undersökts i denna avhandling. . Läs mer

I den här avhandlingen har Viktor Thunell undersökt hur fiskar och fisksamhällen kan komma att påverkas i ett varmare klimat. Han visar bland annat hur naturlig selektion gynnar de individer som i en varm miljö använder sina resurser till att överleva vintern och till att reproducera sig, i stället för att växa sig stora. . Läs mer

Metabolism är centralt i många studier om klimatförändringars effekter på fisk eftersom den bestämmer fiskens tillväxt och ökar med temperaturen. Den varierar också mycket mellan individer, även hos fiskar av samma storlek. I denna avhandling undersöktes om det finns skillnader i ämnesomsättningen mellan två olika fiskpopulationer, kust- respektive pelagisk abborre, i relation till ökad temperatur. Läs mer

Tidigare forskning har visat att barn och ungdomar kan få starka reaktioner efter katastrofer. Man har dock inte vetat lika mycket om de psykologiska konsekvenserna på längre sikt. I denna avhandling undersöktes svenska barn och ungdomar, som var mellan 10-15 år, när de var i Sydostasien på semester samtidigt som tsunamin år 2004 drabbade den Indiska oceanen. Läs mer

Havscirkulationen spelar en betydande roll för vårt klimatsystem, bland annat genom att omfördela värme, salt, kol och andra ämnen över hela jorden och därav bidra till det klimat vi har idag. Havscirkulationen drivs av atmosfäriska vindar, samt av skillnader i densitet som uppstår då vattnets temperatur eller salinitet förändras. En förändring av vattnets temperatur och salthalt kan ske på grund av ett värme- eller färskvattenflöde genom havsytan. Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

Minskad halt syre i havet påverkar både de organismer som lever i havet och havets kemi. Det ger till exempel större och fler bottenområden med syrebrist. De främsta orsakerna till nutida syrebrist i havet har tillskrivits global uppvärmning och ökad övergödning. Läs mer

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa.

I avhandlingen undersöks hur varmare och brunare vatten påverkar fiskindivider och populationer genom en rad olika metoder, bland annat fiskobservationsdata, akvarieexperiment och storskaliga försök under noggrant kontrollerade betingelser (mesokosmexperiment). Läs mer

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd kol som sammanlagt finns lagrad i havet, i atmosfären och i biosfären på land, återfinns 90 procent i havet. 30 procent av de mänskliga utsläppen av koldioxid beräknas ha tagits upp av havet, som anses ha haft en avgörande roll för de fluktuationer i atmosfärens koldioxidhalt som observerats över istidscykler. Läs mer

Stillahavsostronet, Crassostrea gigas, är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, men i framtiden kan ostronet komma att få problem med skalbildningen.

I sin avhandling undersöker Kirsikka Sillanpää upptaget och transporten av kalcium från miljön till det skalbildande området i Stillahavsostronet. Läs mer

Klimatförändringen har under de senaste 50 åren ökat den globala genomsnittstemperaturen med mer än 1 grad. Hela 93 procent av denna värmeenergi har absorberats och lagrats i haven och orsakat temperaturhöjningar, framför allt i ytvattnet. Temperaturökningen påverkar särskilt kusternas ekosystem, där sjögräs och makroalger är viktiga primärproducenter och ekosystemingenjörer. Läs mer