Klimat i förändring

Klimatet har alltid varierat, och perioder med varmare klimat har varvats med kallare perioder. Det stora problemet nu är att förändringen sker så snabbt att miljön, växter och djur inte hinner anpassa sig till förändringarna.

Klimatförändringarna beror på att människan släpper ut stora mängder växthusgaser, framförallt koldioxid. Utsläppen kommer från vår förbränning av fossila bränslen. Om hundra år kan medeltemperaturen på jorden ha stigit mellan 1 och 6 grader. Haven tar den allra största smällen när det gäller klimatförändringarna.

Kan klimatförändringen vara naturlig?

Vi vet att temperaturen på jorden varierar. Bland annat har forskare kunnat undersöka isar från polartrakterna som har varit ända upp emot 900 000 år gamla, och kunnat se effekter av temperaturförändringar under olika tidsperioder.

Den stora skillnaden nu är att förändringen sker så snabbt. Det anses numera bevisat att den ökade förbränningen av fossila bränslen och den därigenom förhöjda halten av koldioxid i atmosfären, är orsaken till den förändring vi upplever idag. Det är första gången som en stor förändring av klimatet är orsakad av mänsklig aktivitet.

Haven blir varmare

Globalt har haven blivit stadigt varmare ända sedan 1970-talet. Sedan början på 1990-talet går denna uppvärmning dubbelt så snabbt som tidigare. Uppvärmningen i kombination med ett ökat inflöde av sötvatten gör haven mer skiktade, vilket i sin tur leder till att omblandningen i djupled minskar. Därigenom minskar halterna av syre och näring för många havslevande organismer.

I Östersjöområdet väntas medelårstemperaturen stiga 3-5 grader till år 2100. Den största delen av uppvärmningen kommer att ske i norra och östra delarna under vintermånaderna och i de södra delarna under sommarhalvåret. En sådan uppvärmning kommer att ge en förlängning av växtsäsongen med 20-50 dagar i norra Östersjön och 30-90 dagar i de södra delarna vid slutet av seklet.

När temperaturen stiger smälter polarisar och glaciärer. Stora mängder vatten är bundna i dessa isar, och detta kommer därför att leda till att havsnivån stiger. Under de senaste 100 åren har havsnivån redan stigit med åtminstone 10 centimeter. Globalt sett beräknas havsnivån stiga med 18-59 centimeter till år 2100 jämfört med 1990. Avsmältningen av isar runt Antarktis och Grönland har gjort att höjningen av havsnivåerna har accelererat under senare tid.

Höjningen av havsnivån kommer att variera mellan olika havsområden. I Östersjön kommer höjningen att vara mindre än på västkusten, eftersom Östersjökusten har landhöjning som motverkar havsnivåhöjningen.

Havsnivån stiger

När temperaturen stiger smälter polarisar och glaciärer. Stora mängder vatten är bundna i dessa isar, och detta kommer därför att leda till att havsnivån stiger. Under de senaste 100 åren har havsnivån redan stigit med åtminstone 10 centimeter. Globalt sett beräknas havsnivån stiga med 18-59 centimeter till år 2100 jämfört med 1990. Om Grönlands snötäcke smälter kommer havsnivån att stiga med hela sju meter, men dit kommer vi inte på några tusen år.

Höjningen av havsnivån kommer att variera mellan olika havsområden. I Östersjön kommer höjningen att vara mindre än på västkusten, eftersom Östersjökusten har landhöjning som motverkar havsnivåhöjningen.

Haven blir surare

Den atmosfäriska koldioxiden absorberas i haven, och den kolsyra som då bildas sänker vattnets pH. Haven försuras snabbare idag än de gjort på 55 miljoner år! Från 1980-talet och till nu har haven absorberat mellan 20 och 30 procent av de totala koldioxidutsläppen. 95 procent av världens havsyta har nu vatten som är mätbart surare än normalt.

Det finns fortfarande en osäkerhet kring hur försurningen kommer att påverka havens ekosystem. De studier som hittills gjorts rör problem med kalkinlagring hos djur med yttre eller inre skelett. Vissa forskare förutspår att korallreven kommer att brytas ner och kanske till och med utplånas inom så kort tid som 40 år.

Havets salthalt påverkas

Klimatförändringen kommer även att påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn, där avdunstningen är hög, kommer salthalten i ytvattnet att öka. I områden närmare polerna, exempelvis här i Sverige, kommer salthalten att sjunka. Det beror på att nederbörden och utströmningen av sötvatten till haven kommer att öka, och att isar kring polerna smälter.

Att salthalten förändras kan påverka de djur och växter som lever i havet. Man kan redan nu se exempel på både ökande och minskande utbredningar av djur och växter i våra havsområden. Förändringar i salthalt och temperatur gör att skiktningen av havsvattnet i djupled förstärks. Skiktningen förhindrar omblandning av vattnet, och kan exempelvis leda till brist på syre.

Förändrade ekosystem

Alla förändringar som sker i havet kommer att ha en påverkan på ekosystemet. Redan nu har klimatförändringarna påverkat utbredningen av arter och gjort att arter dött ut. Globalt sett förväntas biomassan av djur i havet att minska med 15 procent fram till år 2100. För oss människor kommer det att få en direkt effekt på hur mycket fisk och annan sjömat vi kan fånga.

Det kan finnas en förmåga hos många djurarter att anpassa sig till förändrade förhållanden, men det kräver att förändringen inte sker så snabbt. Varje åtgärd som bromsar hastigheten i klimatförändringarna är därför av allra största vikt.

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Viktiga källor till denna sida är rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC och information från SMHI, som är nationell kontaktpunkt för IPCC.
Vid citering anges havet.nu som källa.