Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Stor fet sill på västkusten, liten mager strömming i Östersjön. Är det arv eller miljö som ligger bakom skillnaderna?Läs mer

Ny forskning avslöjar gäddans tidigare okända liv i kustmiljön, vilket gör att vi bättre kan förstå hur vi kan skydda den i framtiden.Läs mer

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?Läs mer

De senaste åren har det från flera håll rapporterats om minskande bestånd av gädda i Östersjön. Nu bekräftar en nyligen publicerad studie från SLU att många bestånd har minskat, särskilt längs den svenska kusten. Läs mer

Att sillen i Västerhavet varit en blandning av individer från Nordsjön och Östersjön har man vetat länge. Men nu har de nya genetiska verktygen visat att sillen som fångas under sommaren kommer från minst sex olika populationer. Läs mer

Få saker är så starka kulturbärare av det svenska julbordet som sillen. Men den statsunderstödda fiskeriverksamheten hotar flera fiskbestånd. Forskarna Henrik Svedäng och Charles Berkow belyser problematiken. Läs mer

EU:s fiskeministrar har röstat igenom ett förlängt fiskestopp av den utrotningshotade ålen. Förslaget är ett bakslag för den svenska regeringen, som istället vill bevara ålfisket med hänvisning till att det är ett kulturarv. Läs mer

Förvaltningen av torsken i Kattegatt har misslyckats. Torskfiskestopp och totalt fiskeförbud i ett viktigt lekområde visade goda resultat. Men nya regelverk har gjort att allt fler torskar fångas som bifångst i kräftfisket. Läs mer

I Göteborgs skärgård anlades sju konstgjorda rev i början av 2000-talet, samtidigt som man fredade de här reven från allt fiske. Nu visar utvärderingar att åtgärderna snabbt innebar positiva effekter för både fisk och hummer. Läs mer

Skyddsjakt på säl motiveras av myndigheterna genom att det troligen finns specialiserade sälar som besöker fiskeredskapen, och att en riktad jakt efter dessa individer därför leder till minskade skador på fångst och/eller redskap. Den här rapporten utvärderar skyddsjakt på gråsäl och sälskador vid laxfiskeredskap i tre områden i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län mellan åren 2015 och 2020.

Den största avskjutningen av säl har skett i Gävleborgs län och antalet räknade gråsälar där har minskat under senare år, till skillnad mot Västernorrlands och Västerbottens län. Läs mer

Förlorade fiskeredskap utgör en stor del av det marina skräpet och det finns en oro för att ackumuleringen av förlorade fiskeredskap kan få, eller redan har, en påtaglig påverkan på fisk- och skaldjursbestånd. Andelen fiskenät och burar som förloras årligen har globalt skattats till att i genomsnitt vara 5,7 respektive 8,6 % av de använda redskapen. I de fiskeområden där det förloras redskap finns en betydande risk för att spökfiskande redskap kan bidra till ett ”dolt” uttag från fisk- och skaldjursbestånden vilket kan leda till att fiskets totala uttag underskattas. Läs mer

Denna rapport innehåller en översiktlig lägesbeskrivning av yrkesfisket i Norrbottens kustområde. Syftet med rapporten är att tillhandahålla ett bättre kunskapsunderlag med bättre regional upplösning än vad som funnits tillgängligt tidigare. . Läs mer

En översikt från SLU Aqua som visar på förekomsten av hajar, rockor och havsmus i svenska vatten, samt i vilken utsträckning de fångas i fisket. Rapporten bygger på oberoende data och data från fiskenäringen från åren 1967–2020. Under denna period var bland annat 21 arter representerade, varav 7 förekom regelbundet vilket antyder att de kan betraktas som inhemska i svenska vatten. Läs mer

Listan över utarmade fiskbestånd i Östersjön är lång. På senare tid har även nedgången i strömmingsbestånden hamnat i fokus, vilket riskerar att förvärra läget för Östersjöns ekosystem. Strömmingen har i våra trakter alltid varit av stor betydelse för fisket och livsmedelsförsörjningen, och deras roll i näringskedjan kan knappast överskattas. Läs mer

Den här rapporten sammanställer nuvarande kunskapsläge när det gäller tekniska lösningar som ska minska oönskad fångst av broskfisk i fiskeredskap. Fokus ligger på tekniska lösningar som baseras på broskfiskarnas specifika sinnesorgan och beteenden, samt de fiskeredskap som används inom det svenska yrkesfisket.

Resultatet från litteraturstudien visar att det för närvarande inte finns någon generell teknisk lösning som skulle kunna användas för att minska mängden oönskad fångst av broskfisk i det svenska yrkesfisket. Läs mer

Att använda burar för att att fånga torsk är ett effektivt sätt att undvika skador från sälar. Burar är samtidigt ett skonsamt redskap där fisken kan hanteras levande efter fångst. En negativ egenskap med detta fiske, för fiskaren, är att burfångad torsk är magrare än torsk fångad i mer traditionella redskap, som nät. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming och torsk bör minska, medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. Det är några slutsatser i årets upplaga av "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten".

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

Kustlevande karpfiskar verkar fungera väl som människoföda med avseende på innehåll av miljögifter. Ett fiske på karpfiskar kan ha en positiv effekt på ekosystemet, men storskaliga försök måste göras för att kunna kvantifiera effekterna. . Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och på nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

Fiskar är, precis som andra havslevande organismer, beroende av särskilda livsmiljöer för att leva och reproducera sig. I rapporten presenteras kartor över områden som är potentiellt lämpliga som lekområden för olika fiskarter. Rapporten kan utgöra ett viktigt verktyg vid förvaltning av Östersjön. Läs mer

Detta är den fjärde utvärdering av den svenska ålstatusen. Den nedåtgående trenden i beståndet som uppmätts under 30 år har upphört från och med år 2011. . Läs mer

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det är några slutsatser i den nya kunskapsöversikten från SLU Aqua.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

Fisket efter braxen ökar – men hur gör man det hållbart? I rapporten föreslår SLU olika metoder som syftar till att säkerställa ett hållbart fiske. Inte bara efter braxen, utan även efter andra arter som kan vara aktuella i ett ökat inhemskt resursutnyttjande i framtiden. Exempel på hållbarhetsmått är längdbaserade indikatorer, som kan varna om fisketrycket är för hårt eller om rekryteringen är svag. Läs mer

I den här rapporten analyseras hur EU-medlemskapet påverkat svenskt yrkesfiske, och vilka effekter EU-medlemskapet har haft för svensk fiskeriförvaltning sedan 1995. Rapporten beskriver även den gemensamma fiskeripolitikens utveckling under denna period och analyserar den i relation till svenska prioriteringar och ambitioner. . Läs mer

Det storskaliga fisket – bottentrålning och industrifiske – sysselsätter mycket få personer längs Östersjökusten. Däremot tränger det undan det småskaliga, hållbara fiske som vi förknippar med Östersjöns skärgårdar, ett fiske som skulle kunna ge oss närfångad fisk av hög kvalitet och bidra till sysselsättning i kustbygderna.

Med denna rapport vill författarna visa det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och att fisket i dess nuvarande form inte bidrar till den svenska samhällsekonomin. Läs mer

Riktlinjerna i dokumentet är framtagna för att ge fiskeriförvaltare på alla nivåer, såväl som de som arbetar med fiske, för minska dödligheten hos valar som hamnat som bifångst. Bäst praxis-metodik beskriver hur man på ett säkert och humant sätt kan hantera mindre valar såsom tumlare och delfiner som oavsiktligt fastnat i fiskeredskap. Råden är avsedda att göra det möjligt för chefer och utbildare, såväl som alla som är involverade i fiskeripolitik eller förvaltning att förstå skälen och behovet av "bästa praxis", liksom vetenskapen bakom de rekommenderade metoderna. Läs mer

Denna rapport redogör för resultaten från provfisken i Västra Hanöbukten (utanför Åhus) som utförts under hösten 2015–2019 av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet.

Resultaten visar att tillståndet inte är tillfredsställande för kustfisken. Fångsterna av stora fiskar och stor torsk har minskat och bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Läs mer

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en rapport om hur användning och utformning av samhällsekonomisk kunskap, metoder och analyser skulle kunna vidareutvecklas som ett led i genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning. . Läs mer

Hur mår svensk fisk? Hur mycket fisk finns det? Är fisket hållbart? Rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten är en sammanställning av de kommersiellt viktigaste arterna i Sveriges hav och sötvatten. Rapporten beskriver beståndens utveckling och ger råd för ett långsiktigt hållbart fiske. . Läs mer

Den här rapporten beskriver bland annat utvecklingen av fiskeripolitiken, den förklarar politikens nationella genomförande och och exemplifierar hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket. . Läs mer

Trots en efterfrågan efter hållbara alternativ på fisk och sjömat hos svenska konsumenter, så bidrar denna strävan sällan till en positiv effekt på svensk havsmiljö. Detta beror bland annat på att ohållbara fiskeaktiviteter fortgår och att stora delar av den svenska marknaden är stängd för produkter som inte är miljöcertifierade, vilket innebär att produkterna istället exporteras.

Rapporten är en kartläggning av svensk konsumtion av sjömat, och en slutsats är att om svensk havsmiljö ska gynnas, och svenskproducerad sjömat nå marknadens miljöstandard, krävs istället att ekosystemansatsen fullt ut tillämpas inom havsförvaltningen. Läs mer

Fiskenäringen är och har varit en viktig areell näring ur försörjningssynpunkt om än inte ur snäv ekonomisk synvinkel på samma sätt som jord- och skogsbruk. Det som särskiljer jord- och skogsbruket från fisket är dessa näringars starka förankring i äganderätt i någon form: markinnehav, arrenderätt eller annan exklusiv förfoganderätt till marken. Fisket, särskilt havsfisket, har däremot haft en fri förfoganderätt till fiskbestånden. Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Rapporten ger en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. . Läs mer

Rapporten visar på regionala skillnader och ger en samlad bild av svenskt fritidsfiske baserat på statistik från 2013-2017. Fisket skiljer sig ganska mycket åt i olika delar av landet vad gäller till exempel redskap och antalet utövare samt vad det är man fiskar. . Läs mer

Bottentrålsfiske ger omfattande effekter på marina ekosystem. Det är slutsatsen av den kunskapsöversikt som Havsmiljöinstitutet 2018 gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Studier från svenska hav visar att den pågående bottentrålningen minskar biologisk mångfald och mångfalden av livsmiljöer i trålade områden. Läs mer

Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur.

Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk och torsk. Läs mer

Den globala fiskerikrisen kräver nya styrningsmodeller. I den här avhandlingen studerar jag en sådan modell, Fishery Improvement Projects (FIPs), dvs. projekt för förbättring av fisket. Läs mer

Mangroveskogar och sjögräsängar i tropiska kustnära hav utgör ett havslandskap som fungerar som fortplantnings- och uppväxtområde för flera fiskarter. Trots ökad medvetenhet om utnyttjande av kusthabitat som lekplatser åt många fiskarter så ägnas liten uppmärksamhet åt fisklarvers fördelning och populationsdynamik, vilket begränsar förståelsen för de viktigaste drivkrafterna för fiskbestånd och fiskeresurser i västra Indiska oceanen.

I den här avhandlingen har fokus varit att förstå mönster hos populationer och samhällen av fisklarver i relation till biofysiska variabler och mönster i tid och rum hos djurplanktonsamhällen (som byten och konkurrenter) i olika havslandskap bestående av mangroveskogar och sjögräsängar i kustnära östra Afrika. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

I denna avhandling undersöks hur småskaliga fiskare förhåller sig till sitt användande av naturresursen och till samhällets regelverk. Termen ”stewardship” används ofta inom forskningen för att beskriva en klok och ansvarsfull användning av naturen. Det ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling och för att kunna säkerställa människors samt annat livs välmående. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

Avhandlingens titel hänvisar till de förändringar som fiskenäringen har genomgått under flera decennier. Fiskenäringen har rationaliserats samtidigt som besöksnäringen vid kusten expanderat. Antalet yrkesfiskare i kustnära yrkesfiske har därför minskat och näringen måste förhålla sig till nya informella krav och förväntningar på turismutveckling. Läs mer

Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver de här interaktionerna mellan torsk, skarpsill och sill, och i sin avhandling visar hon att modellen kan avvändas för att testa hur olika förvaltningsscenarier påverkar bestånden. Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer

Förenta nationerna har identifierat plastförorening i den akvatiska miljön som en av världens största miljöutmaningar. Det har förutsetts att upp till 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska miljön varje år, och de finns idag i livsmedel vi får från havet, inklusive fisk, vilket har lett till en oro för att plasten även ska tas upp av människor som konsumerar dessa livsmedel.

Trots den senaste tidens framsteg på fältet är möjliga interaktioner, de biologiska effekterna och de ekologiska konsekvenserna av mikroplaster i vattenmiljön fortfarande i stort sett okända. Läs mer

Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön, både ekologiskt och kommersiellt. Kunskapen om dynamiken och interaktionerna i utsjön dem emellan har dock varit bristfällig.

I sin avhandling har Alessandro Orio undersökt långtida förändringar i utbredningen av torsk och skrubbskädda både geografiskt och i djupled. Läs mer

Småskaliga fisken är viktiga för livsmedels- och försörjningstrygghet för miljontals människor världen över och integreras alltmer i det globala handelssystemet. Deras kapacitet att försörja fiskesamhällen och samhället i stort utmanas av mänskligt orsakade ekologiska hot som överexploatering och klimatförändringar. Många fiskare upplever att de marina ekosystems bärkraft minskar. Läs mer