Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Utvandringen av ål från Europas kuster fortsätter och de nationella förvaltningsplanerna är otillräckliga. Frågan behöver ställas om nedgången för den europeiska ålen är oåterkallelig.Läs mer

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.Läs mer

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.Läs mer

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.Läs mer

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. Läs mer

Det är illa ställt med gäddan i Östersjön, det bekräftar nya studier. Men det finns saker vi kan göra för att vända utvecklingen.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Gråsälen pekas allt oftare ut som boven bakom minskande fiskbestånd i Östersjön. Men i en ny policybrief från Stockholms universitets Östersjöcentrum slår forskare fast att det saknas vetenskapligt stöd för att färre gråsälar skulle hjälpa strömming och torsk att återhämta sig Läs mer

Är det rimligt att tillåta bottentrålning i marina skyddade områden? I två reportage av Deep Sea Reporter ifrågasätts den kompromiss som gjorts mellan yrkesfiske och naturskydd i Kosterhavets nationalpark och Gullmarn Läs mer

Fiskbestånden i Stockholms skärgård var länge stabila men har minskat kraftigt i modern tid. En ny studie pekar ut det storskaliga fisket och bristande förvaltning som huvudorsaker. Läs mer

I lördags trädde det globala havsavtalet, BBNJ, i kraft. Det innebär att det för första gången finns internationell lag som gör det möjligt att skydda områden på internationellt vatten. Avtalet ska stoppa exploatering och skapa marina reservat för att bevara hotade miljöer som korallrev, sjögräsängar och undervattensvulkaner Läs mer

Med Lektionsbanken om Östersjön får gymnasieelevers lära sig mer om hav och hållbar utveckling. Nu finns nytt material om miljögifter och fiske. Läs mer

100 miljoner blir prislappen för fisklabbet utanför Nyköping som ska öka kunskapen om torskbestånden i Östersjön. Läs mer

Under de senaste decennierna har vildlaxen i Bottniska vikens älvar varit en framgångssaga. Efter en kraftig nedgång på 1990-talet har bestånden återhämtat sig tack vare minskat fiske och förbättrade livsmiljöer. Men nu larmar forskare om en oroande förändring – trots att havsfisket är på historiskt låga nivåer, har antalet lekvandrande laxar minskat kraftigt sedan 2023. Läs mer

En ny rapport har gjort internationella jämförelser, som visar att det är möjligt att återuppbygga fiskbestånden i Östersjön genom att reglera det storskaliga fisket. Läs mer

En vetenskaplig panel identifierar hot och åtgärder för den europeiska ålen i svenska vatten. Läs mer

Läget är akut för många arter av hajar, rockor och havsmöss. Ett stort hot är bifångst vid fiske och ohållbart fiske. I raporten betonas det akuta behovet av att hantera dessa problem världen över. Läs mer

En ny rapport visar att fisket riskerar att tappa viktiga fångstområden om vindkraftsparker tar plats i Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken. . Läs mer

En ny rapport visar att människans påverkan på ålen i kustvatten har minskat betydligt. Däremot hotas ålen i inlandsvatten fortfarande i hög utsträckning av mänskliga aktiviteter. Läs mer

Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2023 - en digital tjänst som redovisar tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. . Läs mer

Majoriteten av den sill och skarpsill som fiskas i Sverige går till djurfoderproduktion i Danmark. Det är bättre att fisken landas och bereds här och går till livsmedel. Vad behövs för att ställa om?. Läs mer

I en granskning gjord av Baltic Waters 2030 gällande sanktionsbeslut för fiske tagna under juli 2021-juni 2022 indikeras omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. . Läs mer

År 2019 fick Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag från regeringen att ta fram en gemensam strategi för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske. Den här årsrapporten presenterar den strategin, som tas fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter. . Läs mer

Dagens trålgräns utgör inte den gräns eller det skydd av de marina resurserna som namnet antyder. . Läs mer

Resultatet från 20 års inventering av vandrande havsöring i Stockholms läns vattendrag visar på en tydlig minskning av beståndet. . Läs mer

I den här rapporten har åtta fiskefria områden utvärderats. Resultaten visar att när områden fredas från fiske så ökar fisken vanligtvis snabbt i både antal och storlek. . Läs mer

Skyddsjakt på säl motiveras av myndigheterna genom att det troligen finns specialiserade sälar som besöker fiskeredskapen, och att en riktad jakt efter dessa individer därför leder till minskade skador på fångst och/eller redskap. Den här rapporten utvärderar skyddsjakt på gråsäl och sälskador vid laxfiskeredskap i tre områden i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län mellan åren 2015 och 2020.

Den största avskjutningen av säl har skett i Gävleborgs län och antalet räknade gråsälar där har minskat under senare år, till skillnad mot Västernorrlands och Västerbottens län. Läs mer

Förlorade fiskeredskap utgör en stor del av det marina skräpet och det finns en oro för att ackumuleringen av förlorade fiskeredskap kan få, eller redan har, en påtaglig påverkan på fisk- och skaldjursbestånd. Andelen fiskenät och burar som förloras årligen har globalt skattats till att i genomsnitt vara 5,7 respektive 8,6 % av de använda redskapen. I de fiskeområden där det förloras redskap finns en betydande risk för att spökfiskande redskap kan bidra till ett ”dolt” uttag från fisk- och skaldjursbestånden vilket kan leda till att fiskets totala uttag underskattas. Läs mer

Denna rapport innehåller en översiktlig lägesbeskrivning av yrkesfisket i Norrbottens kustområde. Syftet med rapporten är att tillhandahålla ett bättre kunskapsunderlag med bättre regional upplösning än vad som funnits tillgängligt tidigare. . Läs mer

En översikt från SLU Aqua som visar på förekomsten av hajar, rockor och havsmus i svenska vatten, samt i vilken utsträckning de fångas i fisket. Rapporten bygger på oberoende data och data från fiskenäringen från åren 1967–2020. Under denna period var bland annat 21 arter representerade, varav 7 förekom regelbundet vilket antyder att de kan betraktas som inhemska i svenska vatten. Läs mer

Listan över utarmade fiskbestånd i Östersjön är lång. På senare tid har även nedgången i strömmingsbestånden hamnat i fokus, vilket riskerar att förvärra läget för Östersjöns ekosystem. Strömmingen har i våra trakter alltid varit av stor betydelse för fisket och livsmedelsförsörjningen, och deras roll i näringskedjan kan knappast överskattas. Läs mer

Den här rapporten sammanställer nuvarande kunskapsläge när det gäller tekniska lösningar som ska minska oönskad fångst av broskfisk i fiskeredskap. Fokus ligger på tekniska lösningar som baseras på broskfiskarnas specifika sinnesorgan och beteenden, samt de fiskeredskap som används inom det svenska yrkesfisket.

Resultatet från litteraturstudien visar att det för närvarande inte finns någon generell teknisk lösning som skulle kunna användas för att minska mängden oönskad fångst av broskfisk i det svenska yrkesfisket. Läs mer

Att använda burar för att att fånga torsk är ett effektivt sätt att undvika skador från sälar. Burar är samtidigt ett skonsamt redskap där fisken kan hanteras levande efter fångst. En negativ egenskap med detta fiske, för fiskaren, är att burfångad torsk är magrare än torsk fångad i mer traditionella redskap, som nät. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming och torsk bör minska, medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. Det är några slutsatser i årets upplaga av "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten".

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

Kustlevande karpfiskar verkar fungera väl som människoföda med avseende på innehåll av miljögifter. Ett fiske på karpfiskar kan ha en positiv effekt på ekosystemet, men storskaliga försök måste göras för att kunna kvantifiera effekterna. . Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och på nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

Fiskar är, precis som andra havslevande organismer, beroende av särskilda livsmiljöer för att leva och reproducera sig. I rapporten presenteras kartor över områden som är potentiellt lämpliga som lekområden för olika fiskarter. Rapporten kan utgöra ett viktigt verktyg vid förvaltning av Östersjön. Läs mer

Detta är den fjärde utvärdering av den svenska ålstatusen. Den nedåtgående trenden i beståndet som uppmätts under 30 år har upphört från och med år 2011. . Läs mer

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det är några slutsatser i den nya kunskapsöversikten från SLU Aqua.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

Fisket efter braxen ökar – men hur gör man det hållbart? I rapporten föreslår SLU olika metoder som syftar till att säkerställa ett hållbart fiske. Inte bara efter braxen, utan även efter andra arter som kan vara aktuella i ett ökat inhemskt resursutnyttjande i framtiden. Exempel på hållbarhetsmått är längdbaserade indikatorer, som kan varna om fisketrycket är för hårt eller om rekryteringen är svag. Läs mer

I den här rapporten analyseras hur EU-medlemskapet påverkat svenskt yrkesfiske, och vilka effekter EU-medlemskapet har haft för svensk fiskeriförvaltning sedan 1995. Rapporten beskriver även den gemensamma fiskeripolitikens utveckling under denna period och analyserar den i relation till svenska prioriteringar och ambitioner. . Läs mer

Det storskaliga fisket – bottentrålning och industrifiske – sysselsätter mycket få personer längs Östersjökusten. Däremot tränger det undan det småskaliga, hållbara fiske som vi förknippar med Östersjöns skärgårdar, ett fiske som skulle kunna ge oss närfångad fisk av hög kvalitet och bidra till sysselsättning i kustbygderna.

Med denna rapport vill författarna visa det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och att fisket i dess nuvarande form inte bidrar till den svenska samhällsekonomin. Läs mer

Riktlinjerna i dokumentet är framtagna för att ge fiskeriförvaltare på alla nivåer, såväl som de som arbetar med fiske, för minska dödligheten hos valar som hamnat som bifångst. Bäst praxis-metodik beskriver hur man på ett säkert och humant sätt kan hantera mindre valar såsom tumlare och delfiner som oavsiktligt fastnat i fiskeredskap. Råden är avsedda att göra det möjligt för chefer och utbildare, såväl som alla som är involverade i fiskeripolitik eller förvaltning att förstå skälen och behovet av "bästa praxis", liksom vetenskapen bakom de rekommenderade metoderna. Läs mer

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en rapport om hur användning och utformning av samhällsekonomisk kunskap, metoder och analyser skulle kunna vidareutvecklas som ett led i genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning. . Läs mer

Hur mår svensk fisk? Hur mycket fisk finns det? Är fisket hållbart? Rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten är en sammanställning av de kommersiellt viktigaste arterna i Sveriges hav och sötvatten. Rapporten beskriver beståndens utveckling och ger råd för ett långsiktigt hållbart fiske. . Läs mer

Den här rapporten beskriver bland annat utvecklingen av fiskeripolitiken, den förklarar politikens nationella genomförande och och exemplifierar hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket. . Läs mer

Trots en efterfrågan efter hållbara alternativ på fisk och sjömat hos svenska konsumenter, så bidrar denna strävan sällan till en positiv effekt på svensk havsmiljö. Detta beror bland annat på att ohållbara fiskeaktiviteter fortgår och att stora delar av den svenska marknaden är stängd för produkter som inte är miljöcertifierade, vilket innebär att produkterna istället exporteras.

Rapporten är en kartläggning av svensk konsumtion av sjömat, och en slutsats är att om svensk havsmiljö ska gynnas, och svenskproducerad sjömat nå marknadens miljöstandard, krävs istället att ekosystemansatsen fullt ut tillämpas inom havsförvaltningen. Läs mer

Fiskenäringen är och har varit en viktig areell näring ur försörjningssynpunkt om än inte ur snäv ekonomisk synvinkel på samma sätt som jord- och skogsbruk. Det som särskiljer jord- och skogsbruket från fisket är dessa näringars starka förankring i äganderätt i någon form: markinnehav, arrenderätt eller annan exklusiv förfoganderätt till marken. Fisket, särskilt havsfisket, har däremot haft en fri förfoganderätt till fiskbestånden. Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Rapporten ger en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. . Läs mer

Rapporten visar på regionala skillnader och ger en samlad bild av svenskt fritidsfiske baserat på statistik från 2013-2017. Fisket skiljer sig ganska mycket åt i olika delar av landet vad gäller till exempel redskap och antalet utövare samt vad det är man fiskar. . Läs mer

Bottentrålsfiske ger omfattande effekter på marina ekosystem. Det är slutsatsen av den kunskapsöversikt som Havsmiljöinstitutet 2018 gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Studier från svenska hav visar att den pågående bottentrålningen minskar biologisk mångfald och mångfalden av livsmiljöer i trålade områden. Läs mer

Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur.

Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk och torsk. Läs mer

Det är vad som krävs för ett hållbart fiske. Det är inte brist på regler som gör att överfisket fortsätter. Utan hur systemet kring reglerna fungerar i praktiken. Läs mer

Strömming är en ekonomiskt viktig fiskart som spelar en viktig roll i Östersjöns näringsväv. Dessvärre har förhöjda koncentrationer av miljögifter i strömmingen varit ett problem i många decennier. . Läs mer

Vilken fisk vi äter, hur den fiskas och vilken plats fisket har i vårt samhälle avgörs inte enbart av naturens resurser, utan i hög grad av politik och kultur. I denna avhandling undersöks den komplexa politik som formar det svenska livsmedelssystemet för sjömat – från nationella policyer till mötet mellan fiskare, kockar och kulturarvsaktörer. Läs mer

Om fiske ska kunna ske på ett hållbart sätt så behöver vi förstå hur fiskpopulationerna fungerar. Den här avhandlingen handlar om olika metoder som kan ge bättre kunskap om det. Läs mer

Mangroveskogar och sjögräsängar i tropiska kustnära hav utgör ett havslandskap som fungerar som fortplantnings- och uppväxtområde för flera fiskarter. Trots ökad medvetenhet om utnyttjande av kusthabitat som lekplatser åt många fiskarter så ägnas liten uppmärksamhet åt fisklarvers fördelning och populationsdynamik, vilket begränsar förståelsen för de viktigaste drivkrafterna för fiskbestånd och fiskeresurser i västra Indiska oceanen. . Läs mer

Den globala fiskerikrisen kräver nya styrningsmodeller. I den här avhandlingen studerar jag en sådan modell, Fishery Improvement Projects (FIPs), dvs. projekt för förbättring av fisket. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

I denna avhandling undersöks hur småskaliga fiskare förhåller sig till sitt användande av naturresursen och till samhällets regelverk. Termen ”stewardship” används ofta inom forskningen för att beskriva en klok och ansvarsfull användning av naturen. Det ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling och för att kunna säkerställa människors samt annat livs välmående. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

Avhandlingens titel hänvisar till de förändringar som fiskenäringen har genomgått under flera decennier. Fiskenäringen har rationaliserats samtidigt som besöksnäringen vid kusten expanderat. Antalet yrkesfiskare i kustnära yrkesfiske har därför minskat och näringen måste förhålla sig till nya informella krav och förväntningar på turismutveckling. Läs mer

Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver de här interaktionerna mellan torsk, skarpsill och sill, och i sin avhandling visar hon att modellen kan avvändas för att testa hur olika förvaltningsscenarier påverkar bestånden. Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer

Förenta nationerna har identifierat plastförorening i den akvatiska miljön som en av världens största miljöutmaningar. Det har förutsetts att upp till 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska miljön varje år, och de finns idag i livsmedel vi får från havet, inklusive fisk, vilket har lett till en oro för att plasten även ska tas upp av människor som konsumerar dessa livsmedel.

Trots den senaste tidens framsteg på fältet är möjliga interaktioner, de biologiska effekterna och de ekologiska konsekvenserna av mikroplaster i vattenmiljön fortfarande i stort sett okända. Läs mer

Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön, både ekologiskt och kommersiellt. Kunskapen om dynamiken och interaktionerna i utsjön dem emellan har dock varit bristfällig.

I sin avhandling har Alessandro Orio undersökt långtida förändringar i utbredningen av torsk och skrubbskädda både geografiskt och i djupled. Läs mer

Småskaliga fisken är viktiga för livsmedels- och försörjningstrygghet för miljontals människor världen över och integreras alltmer i det globala handelssystemet. Deras kapacitet att försörja fiskesamhällen och samhället i stort utmanas av mänskligt orsakade ekologiska hot som överexploatering och klimatförändringar. Många fiskare upplever att de marina ekosystems bärkraft minskar. Läs mer