Östersjöns näringsvävar fortfarande ur balans

Trots decennier av åtgärder är Östersjöns näringsvävar fortfarande ur balans. Det visar en ny stor studie, där forskare från hela Östersjöregionen har undersökt hur samspelet mellan arter har förändrats över tid.

Forskarna har analyserat näringsvävarna – alltså vem som äter vem – i sju olika havsområden i Östersjön. Studien bygger på tidsserier som sträcker sig över 26 till 46 år och är den första där näringsvävarnas status har bedömts med samma metod i olika delar av havet.

Resultaten visar att balansen mellan olika grupper av organismer har påverkats negativt i samtliga undersökta områden. Enligt EU:s havsmiljödirektiv innebär det att näringsvävarna inte har god miljöstatus.

Ett viktigt resultat från studien är att ekosystemen inte alltid återhämtar sig när belastningen minskar. Fosfortillförseln till Östersjön har minskat kraftigt sedan 1980-talet, men de syrefria bottenområdena fortsätter ändå att breda ut sig. På samma sätt har torskbestånden inte återhämtat sig, trots minskad fiskeridödlighet.

– Även om vissa belastningar har minskat finns effekterna på näringsväven kvar. Ekosystemet tycks ha förskjutits till ett nytt tillstånd som det har svårt att ta sig ur, säger Carolyn Faithfull, forskare vid SLU och huvudförfattare till studien.

De viktigaste orsakerna är överfiske och övergödning. När stora rovfiskar som torsk minskar kan effekterna sprida sig genom hela ekosystemet. Samtidigt leder tillförsel av näringsämnen från land till ökad algproduktion och syrebrist på bottnarna. Klimatförändringarna förvärrar situationen ytterligare, bland annat genom att varmare vatten håller mindre syre.

Forskarna menar att det krävs kraftfulla och samordnade åtgärder i hela Östersjöregionen, där flera belastningar hanteras samtidigt.