En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken.

I den här avhandlingen har Yvette Heimbrand provat en ny metod för åldersbestämning av torsk, genom att analysera otoliterna kemiskt istället för det traditionella sättet att räkna årsringar.

När en otolit växer lagrar den in ämnen från omgivningen. Inlagringen varierar med säsong, och Yvette visade att man kan avgöra en torsks ålder genom att analysera de här säsongsvariationerna. De ämnen som gav bäst resultat att analysera var fosfor och magnesium.

Enligt avhandlingen är magnesium det ämne som visar åldern tydligast de tre första åren av torskens liv, medan fosfor var tydligare för äldre åldrar. Det beror på att koncentrationen av magnesium minskar med tiden och blir mer svårtolkad. Yvette Heimbrand rekommenderar därför att använda en kombination av de här två ämnena för att åldersbestämma torsk. Den här kemiska metoden ger en mer kvalitetssäkrad åldersbestämning än tidigare, vilket kan ge ett bättre underlag för att förvalta torsken i östra Östersjön.

Yvette undersökte även äldre otoliter, där hon genom att analysera manganhalterna kunde ta reda på om torskarna hade varit utsatta för syrebrist. Halten av mangan i otoliterna tyder på att torsken led av allt större syrebrist från mitten av 1970-talet och framåt, med en topp under 2010-talet.