Förbättrad kunskap om Östersjötorskens biologi, tillväxt, rörelsemönster och reproduktion – från historiska och nutida data

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Den här osäkerheten har i sin tur inneburit att det har varit svårt att uppskatta storleken på torskbeståndet.

Monica Mion visar i sin avhandling att den nuvarande tillväxten hos torsken är den lägsta på 70 år, och att det är den här låga tillväxten som har bidragit till att fiskarna blivit mindre. Hennes analyser visar också att den här låga tillväxten, i kombination med torskarnas dåliga kondition, försämrar torskens reproduktion.

Monica Mion har använt data från både nutida och historiska märkningsexperiment. Hon har sett att torskarnas rörelsemönster skiljer sig åt i olika delar av Östersjön. Märkta torskar som släpptes i norra och centrala Östersjön rörde sig över större avstånd än torskar som släpptes i södra Östersjön. Dessutom verkar större fiskar röra sig längre än mindre fiskar, vilket visar att stora individer är viktiga för att ge en större spridning av beståndet.

De metoder som har använts i den här avhandlingen, och de resultat som Monica Mion har kommit fram till, kan användas för att förbättra övervakningen och förvaltningen av torsk.