Bild: Inda Brinkmann

Syrefritt inga problem för skalamöbor

När klimatet blir varmare minskar syrehalten i vattnet, vilket gör livet svårare för många arter. Men det finns undantag – bland annat den encelliga organismen skalamöba. Skalamöbor kan nämligen även andas kväve i form av nitrat.

Skalamöbor, eller foraminiferer, har funnits på jorden i över 500 miljoner år. De är ungefär lika stora som sandkorn och täckta av ett kalkskal.

Helena Filipsson, som är geologiforskare från Lunds universitet, har tillsammans med amerikanska forskare undersökt genuttrycken* hos två olika arter av skalamöbor. Forskarna ville se vid vilka tillfällen skalamöborna valde att använda syrgas respektive nitrat till sin cellandning.

– I studien kan vi slå fast att de arter som var med i våra experiment nästan alltid valde denitrifikation, oavsett syrgashalt i sediment och bottenvatten, säger Helena Filipsson till forskning.se.

Forskarna såg i skalamöbornas genuttryck att de använder flera olika strategier för att överleva i syrefria miljöer. En av arterna verkar till exempel stjäla kloroplaster från kiselalger.

– Det här kan ha att göra med skalamöbornas respiration, att de själva ska kunna tillverka syre. Men vi vet faktiskt ännu inte varför de gör detta, säger Helena.

Trots att skalamöborna är små har de betydelse för havens ekosystem. De utgör föda till större djur och kan även påverka vattnets kemiska balans. Det är därför viktigt att förstå hur skalamöban fungerar och hur den kommer att reagera på framtida klimatförändringar.

– Mycket tyder på att vissa arter av skalamöbor effektivt kan anpassa sig till minskad syrgashalt och bli en potentiell vinnare när bottendöd och syrebrist breder ut sig. Däremot finns det andra aspekter av miljöförändringarna där skalamöbor kanske inte är lika stora vinnare, till exempel när det gäller försurning, säger Helena.



* När informationen som finns i DNA:t omvandlas till en produkt (oftast ett protein) kallas det att genen uttrycks.

MER LÄSNING