Klimatförändringarna påverkar haven, och därigenom även ekosystemen på land och människors livsmiljöer. Stora forskningsprogram har därför under de senaste åren arbetat med att försöka förstå processerna och förutsäga framtiden.Läs mer

Polartrakterna har länge lockat oss. Äventyr och ära i kombination med stormaktspolitik och möjlig rikedom har tillsammans med vetenskaplig nyfikenhet skapat en kraftfull brygd. Drömmen om att hitta genvägar till Kina ledde till många expeditioner. Arktis och Antarktis var de sista områdena att utforskas, och att nå Nordpolen och Sydpolen var tidigare häpnadsväckande bedrifter.Läs mer

Vill du jobba med havsfrågor, eller kanske bara lära dig mer om vårt hav? Ska du välja linje till gymnasiet och funderar på att bli marinbiolog? Gillar du kemi, och vill jobba med spännande processer i hav och sediment? Det finns många vägar att gå, och flera utbildningsvägar från gymnasieskola till universitetsstudier.Läs mer

Med rosetthämtaren samlas vattenprover in från olika djup. Den används inom både forskning och miljöövervakning, men kräver ett större fartyg med kran för att användas.Läs mer

Martina Blass minns hur hon en dag råkade på en mycket, mycket gammal ål. Läs mer

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

På stora djup är det svårt för människor att arbeta, och därför tar man hjälp av tekniken. Bland annat används så kallade bottenlandare.Läs mer

Sanning, objektivitet och öppenhet är forskningens grundpelare. Men när Josefin Sundin, forskare vid Uppsala universitet, anmälde fuskande kollegor så möttes hon istället av misstro och stängda dörrar.Läs mer

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars.Läs mer

Främmande arter som sprider sig kan vara svåra att identifiera, men pågående utveckling av DNA-baserade metoder kan underlätta arbetet.Läs mer

Maneter saknar en central hjärna. Trots det har de en förmåga att lära sig. I experiment har en forskargrupp lyckats träna kubmaneter att både känna igen och undvika hinder. Läs mer

Hur mycket kommer havsnivån att höjas i framtiden? Det är en viktig fråga för hela mänskligheten. Till stor del beror det på hur snabbt Grönlands stora glaciärer kommer att förlora massa genom att kalva isberg, smälta och rinna ut i havet. Och den frågan saknar fortfarande tydliga svar. Läs mer

Den stora expeditionen TREC, som åker runt längs Europas kuster för att göra en mängd olika provtagningar, har nu besökt Sverige. Expeditionen gjorde stopp vid både Askölaboratoriet och Kristineberg Center. Läs mer

Denna veckan pågår Västerhavsveckan. Under 5-13 augusti anordnar ett stort antal aktörer aktiviteter för alla åldrar, för att uppmärksamma vår havsmiljö och de utmaningar Västerhavet står inför. Läs mer

Expedition Alg-2023 gör sig nu redo för att dyka ner och samla in västkustens stora alger. De ska sparas i Naturhistoriska riksmuseets stora, men bristfälligt uppdaterade herbarie-samlingar, och ge en bild i framtiden av hur det såg ut just nu. Läs mer

Just nu pågår intensiva förberedelser för en ovanligt tidig expedition till Arktis. Redan i maj ska man vara plats och hoppas kunna följa övergången från vinter till sommar i nordligaste Arktis. Den tidpunkt då isytan i Arktis börjar smälta. Läs mer

En växande ekonomi är beroende av kustnära och marina naturresurser och ekosystemtjänster. Hur kan så kallad ”blå ekonomi” bidra till hållbar utveckling i kustsamhällen? Havsmiljöinstitutet har letat svaret på detta i en kvalitativ studie, som utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

På vilket sätt och i vilken utsträckning kan vi få blomstrande kustsamhällen och en ekonomisk utveckling som gynnar kustsamhällena? Frågan är inte helt okomplicerad och fler erfarenheter behöver kartläggas och delas, inte bara inom Sverige utan över hela världen. Läs mer

Ett kunskapsunderlag om fiskyngelproduktion i flador och en beskrivning av metoder av utförda karteringar inom Kvarken Flada projektet. En delrapport i Projekt för produktiva havsvikar 2016-2020. . Läs mer

FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030 är ett unikt tillfälle att långsiktigt stärka internationella samarbeten, enas om gemensamma prioriteringar och mobilisera partnerskap för forskning som skapar samhällsnytta.

Hållbara havsbaserade investeringar kan ge fem gånger större vinster än kostnaderna. För detta behövs helhetssyn, internationella samarbeten och olika typer av partnerskap inom främst fyra fokusområden: Ekosystembaserad förvaltning, innovation och digitalisering, data och modellering samt havsmedvetenhet. Läs mer

Syftet med denna kunskapssammanställning är att översiktligt beskriva idag tillgängliga modellverktyg för akvatisk miljö. Även några luftmodeller ingår. . Läs mer