Havsutsikt nr 2, 2022

I detta nummer

Artikel
Carina Bunse, Jarone Pinhassi m.fl.

Mikrobernas dolda värld

Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.
Krönika
Gun Rudquist

Krönika Gun Rudquist

Vid varje större omvälvning i det politiska landskapet blir vi som värnar om haven intresserade. Hur ska det nu gå? Kommer havsfrågorna få någo­n uppmärksamhet?
Artikel
Marina Panova och Per Sundberg

Främmande arter spåras med hjälp av DNA

DNA-analyser används numera inom allt från brottsutredningar till släktforskning. På senare år har de också blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet.
Artikel
Ulf Bergström, Charlotte Berkström m.fl.

Fiskefria områden ger fler och större fiskar

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.
Artikel
Simon Henriksson och Carl André

Torsk som torsk vid västkusten?

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men fortfarande finns ett bestånd kvar som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.
Artikel
Joakim Hansen, Peter Ridderstolpe m.fl.

I Mats Wærns kölvatten

Miljöåtgärder ger resultat. Det stod klart när forskare upprepade de undersökningar som professor Mats Wærn gjorde på 60-talet. Men fler åtgärder krävs.
Artikel
Astrid Hylén och Per Hall

Fosfor - ett djupgående problem

Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter effekterna av övergödningen. Frågan är vilka åtgärder som egentligen hjälper.
Artikel
Erik Björn

Metylkvicksilver i det syrefria havet

Syrebrist i sjöar och hav är en allvarlig miljöförändring med dramatiska effekter på livet i vattenekosystem. En effekt är att halterna av metylkvicksilver riskerar att öka.
Art i fokus
Simon Henriksson

Torskens superkraft - anpassningsbarhet

Hur har torsken lyckats anpassa sig till så helt skilda miljöer och kunnat kolonisera så många olika havsområden? Svaret kan vara ett antal ”supergener”.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Röd brännmanet (Cyanea capillata)

Den röda brännmaneten kan vara gul, orange eller rödaktig. De kraftiga munarmarna på undersidan klockan kan även gå mot brunt. Från hela klockans undersida sitter många och långa trådar vilka bränns kraftigt. Klockans ovansida bränns inte. Brännmanetens polyper är mycket små. Förekomsten av brännmaneter varierar mycket mellan olika år. Födan består av plankton, kräftdjur, fisk och andra maneter såsom öronmaneter. Fiskarten vitling kan ibland ses simma runt och söka skydd på undersidan av brännmaneter. Av okänd anledning så verkar inte vitling bedövas av trådarnas nässelceller.

ARTFAKTA

Namn: Röd brännmanet

Latinskt namn: Cyanea capillata

Storlek: 40 cm

Grupp: Nässeldjur

Undergrupp: Maneter

Läs mer om den här och andra arter på Livet i havet