Havsutsikt nr 1, 2020

I detta nummer

Artikel
Tina Johansen Lilja

Vi behöver biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.

Artikel
Thomas Dahlgren

Rikt djurliv på havets lerslätter

Djuphavet upptar mer än hälften av jordens yta, och artrikedomen här kan vara större än någon annanstans. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade.

Artikel
Anders Andersson

Släktforskning i planktonsoppan

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.

Artikel
Pavel Bína, Malin Strand

Dyk med mening

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.

Artikel
Roosa Mikkola och Johnny Berglund

Bottniska viken möbleras om

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?

Artikel
Leon Green och Lena Granhag m.fl.

Främmande arter på gott och ont

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?

Artikel
Camilla Gustafsson & Alf Norkko

Skärgårdens mångfald avgör funktionen

Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.

Intervju
Tre marina experter

Hur ska vi förbättra mångfalden i havet?

Vilka åtgärder är viktigast för att förbättra mångfalden i havet? Redaktionen frågade experterna Inger Näslund, Kennet Lundin och Christina Halling.

Art i fokus
Anna Roos och Aleksija Neimane

Sowerbys näbbval

I slutet av 1800-talet strandade en Sowerbys näbbval. Sedan gick 130 år utan ytterligare observationer. År 2015 var det därför en sensation när ett exemplar påträffades i Sverige.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Sköldmöja (Ranunculus peltatus)

Det finns flera möjor på mjukbotten i Östersjön, oftast där vattnet är i ständig rörelse. Möjorna är nära släkt med smörblommorna, men till skillnad från dessa har undervattensbladen blivit flikiga som en anpassning till livet under vattenytan. De vanligaste möjorna är sköldmöja och vitstjälksmöja. Hjulmöja är också relativt vanlig, medan hårmöja och grodmöja är ovanliga. Vitstjälksmöja anses numer vara en underart av sköldmöja. Båda dessa möjor har långa ljusa stjälkar som kan bli flera meter långa. Bladen som är klargröna är av två slag, dels finflikiga undervattensblad med allsidigt riktade hårfina flikar, dels flytblad med tre till fem flikar och inskärning vid basen. Sköldmöja har talrika flytblad och grönaktig stjälk medan vitstjälksmöja har benvit stjälk och oftast saknar flytblad. Möjorna i Östersjön blommar från maj till september. De vita blommorna sitter på långa skaft ovanför vattenytan och pollinationen sker som hos många landväxter med flygande insekter. Möjorna är fleråriga och kan övervintra som gröna plantor, men oftast vissnar de ner under vintern. De kan sprida sig genom att bortslitna delar driver iväg och rotar sig på nytt.

ARTFAKTA

Namn: Sköldmöja

Latinskt namn: Ranunculus peltatus

Storlek: Längd max 4 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter