Havsutsikt nr 1, 2024

I detta nummer

Artikel
Iga-Maria Nestorowicz

Kallvattenkorallrev i våra hav

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.

Artikel
Johan Cederqvist

Vildlaxen som försvann

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.

Artikel
Agnes Olin och Ulf Bergström

Goda grannar gynnar rovfiskar

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.

Artikel
Rickard Stenow och Helle Ploug

Kiselalger – havets Törnrosa

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? 

Artikel
Markus Nordin, redaktionen

Havets gruvliga rikedomar

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?

Artikel
Hanna Farnelid

Viktiga pikoväxtplankton

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler.

Art i fokus
Kristina Viklund, redaktionen

Laxen som hittar hem

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.

Så funkar det
Markus Nordin, redaktionen

Så funkar en mätboj

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet.

Forskarminnet
Peter Ljungberg

Jakten på den sista torsken

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.

Artikel

Lektionsbanken om Östersjön

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hoppkräftor (Copepoda)

Hoppkräftor, eller copepoder som de också kallas, är små kräftdjur som känns igen på sina långa antenner och avlånga kroppar. Deras utseende varierar från genomskinligt rosa till brunaktiga med en långsmal överkropp som övergår i en smalare stjärtdel med utskott. I förstoring kan man se ett välutvecklat öga, ett så kallat naupliöga, mitt på huvudet. De har fått sitt namn av att de använder sina antenner för att med kraftiga simtag liksom "hoppa" fram genom vattnet. Benen används för att samla föda.

Hoppkräftorna befinner sig mitt i näringskedjan och utgör näringslänken mellan växtplankton och fisk. Vilka arter av hoppkräftor man hittar beror på vilken salthalt som råder, det vill säga i vilket havsområde man befinner sig. Vanligtvis ökar artantalet ju längre söderut i Östersjön och ut mot Nordsjön man kommer. Man har hittat över 800 olika arter i Sverige och fler än 14 000 i hela världen.

Den dominerande delen av vår zooplanktonfauna både sett till antal individer och volym utgörs av just hoppkräftor. Med undantag för vissa kortare perioder när hinnkräftor och hjuldjur har sina "produktionstoppar" utgör alltid hoppkräftorna stommen i djurplanktonsamhället. Bland vanligt förekommande copepoder brukar man skilja mellan calanoida (växtätare), cyklopoida (rovdjur som lever kustnära och i sötvatten) och harpacticoida (sedimentlevande).

ARTFAKTA

Namn: Hoppkräftor

Latinskt namn: Copepoda

Storlek: Vanligtvis 1-10 mm

Grupp: Plankton

Undergrupp: Djurplankton