Hur mår havet egentligen? Svaret på den vanliga frågan finns i i de rapporter om miljötillståndet i våra hav som regelbundet ges ut. Här är en översikt över de viktigaste rapporterna.Läs mer

Det är illa ställt med gäddan i Östersjön, det bekräftar nya studier. Men det finns saker vi kan göra för att vända utvecklingen.Läs mer

Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter effekterna av övergödningen. Frågan är vilka åtgärder som egentligen hjälper.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.Läs mer

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.Läs mer

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.Läs mer

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsumenter av marina skaldjur.Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Under en expedition till de djupaste delarna av Östersjön upptäckte forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet ett stort område med utsläpp av metan från bottensedimenten. Läs mer

År 2015 satte FN upp 17 globala hållbarhetsmål för en bättre värld. Målen ska uppnås år 2030, och vart fjärde år ges en rapport ut som följer upp arbetet med dem. Årets rapport visar att världens länder är långt ifrån att nå upp till hållbarhetsmålen. Läs mer

Det har blivit svårare att hitta vilda blåmusslor längs den svenska västkusten och ingen vet riktigt varför. Nu ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på vad som hänt Läs mer

De senaste veckornas värmebölja i norra Östersjön är den längsta som någonsin uppmätts. Forskare varnar för att de höga vattentemperaturerna kan få stora konsekvenser för det marina ekosystemet i området Läs mer

Både andelen helt syrefria områden och områden med syrebrist fortsätter öka i Östersjön. Dessutom är halterna av svavelväte de högsta man någonsin uppmätt. Det framgår av den årliga syrerapporten från SMHI. Läs mer

Idag, den 8 juni, firar vi Världshavsdagen. Det är en global FN-dag som finns för att påminna om havens betydelse och vikten av att skydda och bevara dem. Det är också en bra dag för dig som vill engagera dig och lära dig mer om situationen för världens hav. Läs mer

En bedömning av miljötillståndet i Nordostatlanten, som bland annat visar en fortsatt habitatförstörelse och minskad biologisk mångfald i området. På den positiva sidan finns att utsläppen av vissa farliga ämnen och utsläpp från olje- och gasindustri minskar. . Läs mer

I Sverige genomförs en lång rad åtgärder för att komma till rätta med miljöproblem i havet. Denna rapport presenterar resultat och rekommendationer för stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet. . Läs mer

Vattnet i framför allt Stockholms mellanskärgård blir allt klarare, med rekord på sju meters siktdjup i somras. Det framgår av rapporten Svealandskusten 2023 där forskare vid Stockholms universitet redovisar resultaten av de omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten som årligen genomförs på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund. . Läs mer

Vartannat år ger WWF ut sin rapport Living Planet Report, där forskare granskar tillståndet för jordens både land- och vattenlevande ryggradsdjur. Årets rapport visar att populationerna av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med 69 procent mellan åren 1970 och 2018. De största hoten är klimatförändringar och exploatering av livsmiljöer. Läs mer

Området norr och söder om söder om Öresundsbron kallas för Limhamnströskeln, och har beskrivits som Nordeuropas största sammanhängande blåmusselbank.

Det finns indikationer på att blåmusslornas utbredning minskar längs västkusten, men tillståndet för musselbanken vid Limhamnströskeln är mindre känt. Den här rapporten beskriver en undersökning av blåmusslorna i det området. Läs mer

Fågelbeståndet på Stora Karlsö har följts i snart 40 år. Resultaten från 2021 visar att många av arterna på ön ökar i antal. Bäst går det för alkfåglar som sillgrissla och tordmule, men även alla arter av andfåglar är stabila eller ökar. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2020 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. Bottenfaunan ger ett integrerat långsiktigt mått på miljöförhållandena. Detta beror på att de flesta djuren är stationära och fleråriga vilket innebär att de får utstå varierande miljöförhållanden på samma plats under en lång tidsperiod. Läs mer

Rapporten Svealandskusten 2022 sammanfattar miljötillståndet i kustvattnen från Dalälven till Bråviken. Rapporten innehåller både resultat från de omfattande undersökningar som bedrivs i Svealands kustvattenvårdsförbunds regi och artiklar från andra aktörer i regionen.

I rapporten presenteras det aktuella miljötillståndet av forskare och ledande experter. Läs mer

Regeringen har fattat beslut om Sveriges första handlingsplan för plast - ett kraftfullt åtgärdsprogram med 55 åtgärder för att minska plastens påverkan på klimatet och miljön. . Läs mer

Östersjöländerna har gemensamt tagit fram en strategisk plan med mål och åtgärder för att förbättra havsmiljön i Östersjön.

Arbetet med uppdateringen har pågått sedan 2018. Det har involverat ett stort antal forskare, experter och observatörer runt hela Östersjön. Läs mer

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Läs mer

Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Kontinenten kommer även att drabbas av omfattande kusterosion och påverkan på hela ekosystem. Läs mer

Rapporten Svealandskusten 2021 sammanfattar miljötillståndet i kustvattnen från Dalälven till Bråviken. Rapporten innehåller både resultat från de omfattande undersökningar som bedrivs i Svealands kustvattenvårdsförbunds regi och artiklar från andra aktörer i regionen.

I rapporten presenteras det aktuella miljötillståndet av forskare och ledande experter. Läs mer

I Miljömålsberedningens betänkande presenteras en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Härigenom vill Miljömålsberedningen skapa bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och samtidigt miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Miljömålsberedningen lämnar förslag som omfattar verksamheter inom fler politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Läs mer

Under senare år har man observerat försämrad hälsostatus hos flera fisk-, och även fågelarter, i Östersjöområdet. En hypotes till försämrad laxhälsa är att den är relaterad till tiaminbrist, samtidigt som algtoxiner kan vara en annan möjlig förklaring till den allmänt försämrade fiskhälsan.
Bakomliggande orsaker till tiaminbrist är i stort sett okända, men bristen uppstår genom oförmågan att ta in, använda eller behålla tiamin. Läs mer

Ohållbart skogs- och jordbruk, stadsutbredning och föroreningar är de främsta anledningarna till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald i Europa, som nu hotar överlevnaden för tusentals djurarter och habitat. Det konstateras i Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport ”State of Nature”.
Rapporten ger en viktig ögonblicksbild av den nuvarande situationen vad gäller status och trender för de arter och habitattyper som skyddas enligt EU:s två naturdirektiv. Läs mer

Europas hav står inför en osäker framtid om inte brådskande och samordnade åtgärder vidtas. Mot bakgrund av de ökande hoten från överutnyttjande av marina resurser, föroreningar och klimatförändringar som haven i Europa står inför krävs brådskande åtgärder för att återställa dem i gott tillstånd.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om Europas marina ekosystem börjar tiden bli knapp för att vända den försummelse och det missbruk som pågått i årtionden. Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har blivit större – det visar SMHIs sammanställningar av mätningar de senaste åren. ”Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet”, säger SMHIs expert Lena Viktorsson. Läs mer

Tre av FN:s fyra hållbarhetsmål för att rädda havet som löper ut 2020 kommer inte att uppnås. Det är slutsatserna i denna rapport som slår larm till europeiska beslutsfattare och de globala undertecknarna av FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Det handlar om allt från överfiske till brist på skyddade områden. Läs mer

Hur mår svensk fisk? Hur mycket fisk finns det? Är fisket hållbart? Rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten är en sammanställning av de kommersiellt viktigaste arterna i Sveriges hav och sötvatten. Rapporten beskriver beståndens utveckling och ger råd för ett långsiktigt hållbart fiske. . Läs mer

Det krävs omedelbara insatser de närmaste tio åren för att ta itu med den alarmerande snabba förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarnas ökande effekter och överutnyttjandet av naturresurser. Annars kommer Europa kommer inte att uppnå sina mål för 2030.

Enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) senaste rapport av miljötillståndet, står Europa inför miljöutmaningar av aldrig tidigare skådad skala och betydelse. Läs mer

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå. SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Läs mer

IPCC:s specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat lyfter i ett globalt perspektiv vikten av att att begränsa den globala uppvärmningen i linje med det mål som regeringarna själva satte upp i Parisavtalet 2015. Rapporten behandlar hur havet och kryosfären redan har påverkats av klimatförändringen, vilka konsekvenserna blir av en allt större klimatförändring och vilka åtgärder som kan vara möjliga. Havet och kryosfären täcker större delen av jordens yta och innehåller unika livsmiljöer som är sammankopplade med andra komponenter i klimatsystemet genom ett globalt utbyte av vatten, energi och kol. Läs mer

Hamnar, muddring och intensiv båttrafik är exempel på aktiviteter som medför fysiska förändringar längs kusten och påverkar vattnets rörelse. Enligt EU:s vattendirektiv ska vattenmyndigheterna bedöma vad sådana förändringar innebär för kustvattnens ekosystem och status. Nu har bedömningsgrunderna testats i praktiken. Läs mer

Miljötillståndet i Norska havet är genomgående gott, med få undantag. Än märks inte klimatförändringarna i havsmiljön. . Läs mer

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård kommer inte att nås till 2020. Den bedömningen gör Hav- och vattenmyndigheten som ansvarar för uppföljningen av de kvalitetsmålen. Havsmiljön är negativt påverkad av olika belastningar, konstaterar myndigheten. Läs mer

Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018” ger en samlad översikt av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren.

Totalt redovisas i år underlag och råd för 49 fisk- och skaldjursarter fördelade på ett hundratal olika bestånd. Rapporten innehåller uppgifter som utbredningsområde, lek, vandringar, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst. Läs mer

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Läs mer

WWFs Living Planet Report 2018 har granskar tillståndet på planeten och visar att bestånden av ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar två tredjededelar av världens bestånd av reptiler, fiskar, fåglar, kräldjur och däggdjur att vara borta redan till 2020.

De största hoten är förlust av livsmiljöer och överexploatering. Läs mer

Helcoms stora utvärdering av Östersjön finns både som tryckt rapport och som websajt med nedladdningsbara figurer. Här presenteras de olika utmaningar Östersjön och dess olika artgrupper och ekosystem står inför, liksom vad de får för konsekvenser och hur de åtgärdas. . Läs mer

Resultaten från expeditionen till Petermann-fjorden på nordvästra Grönland år 2019 har åter använts för att allt bättre förstå vad som kan komma att hända nu när den Arktiska isen blir allt tunnare. Mycket tyder på att istungan som håller emot stora delar av inlandsisen kommer att smälta. . Läs mer

En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. . Läs mer

Målet med denna avhandling har varit att undersöka om naturligt producerade hydroxylerade polybromerade difenyletrar (OH-PBDE) orsakar negativa hälsoeffekter för Östersjöns djurliv. Detta är potenta gifter som stör energimetabolismen, hormonbalansen och nervsystemet. Ämnena är metaboliter av flamskyddsmedlet polybromerade difenyletrar men produceras också naturligt av filamentösa makroalger och cyanobakterier i Östersjön. Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödning—nämligen näringsföroreningar, algblomningar och döda zoner—i Östersjön. En gedigen och nyskapande reflektion som sammanför Östersjöns systemekologiska kunskapspolitik med den framväxande internationella mijöhumanioran.

Utifrån detta tillvägagångssätt behandlar denna avhandling ekologiska problem med kulturell övergödning i marina ekosystem genom att synliggöra de normativa påståenden som människor gör om Östersjön och dess innehåll. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillväxt- och underhållsandning. Läs mer