Hur ligger det till med den biologiska mångfalden i Östersjön. En utvärdering av tillståndet ur olika synvinklar. . Läs mer

Vindkraftverk till havs verkar inte utgöra ett hot mot fiskpopulationer. När vindkraftverket är i drift kan det fungera som ett artificiellt rev och gynna vissa fiskar. . Läs mer

En bedömning av miljötillståndet i Nordostatlanten, som bland annat visar en fortsatt habitatförstörelse och minskad biologisk mångfald i området. På den positiva sidan finns att utsläppen av vissa farliga ämnen och utsläpp från olje- och gasindustri minskar. . Läs mer

Välmående, grunda och vågskyddade områden är värdefulla för hela Östersjön. Därför är det viktigt att ta hand om dem på bästa sätt. Här finns konkreta råd för vad man ska tänka på. Läs mer

I en granskning gjord av Baltic Waters 2030 gällande sanktionsbeslut för fiske tagna under juli 2021-juni 2022 indikeras omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. . Läs mer

I Sverige genomförs en lång rad åtgärder för att komma till rätta med miljöproblem i havet. Denna rapport presenterar resultat och rekommendationer för stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet. . Läs mer

År 2019 fick Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag från regeringen att ta fram en gemensam strategi för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske. Den här årsrapporten presenterar den strategin, som tas fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter. . Läs mer

Dagens trålgräns utgör inte den gräns eller det skydd av de marina resurserna som namnet antyder. . Läs mer

Uppföljning av kommunernas tillsyn av strandskyddet ger både positiva och negativa resultat, beroende på vilken kommun det gäller. . Läs mer

Resultatet från 20 års inventering av vandrande havsöring i Stockholms läns vattendrag visar på en tydlig minskning av beståndet. . Läs mer

FN:s meteorologiska organisation WMO ger varje år ut en rapport om de senaste trenderna när det gäller klimatförändringarna. Där redovisar de bland annat temperaturer i luft och hav, havsnivå, glaciärsmältning och extrema väderförhållanden. Årets rapport visar på en fortsatt snabb klimatförändring. Läs mer

Vattnet i framför allt Stockholms mellanskärgård blir allt klarare, med rekord på sju meters siktdjup i somras. Det framgår av rapporten Svealandskusten 2023 där forskare vid Stockholms universitet redovisar resultaten av de omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten som årligen genomförs på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund. . Läs mer

Hur kan havsbaserad vindkraft samexistera med yrkesfiske, vattenbruk och naturvård?. Läs mer

I den här rapporten har åtta fiskefria områden utvärderats. Resultaten visar att när områden fredas från fiske så ökar fisken vanligtvis snabbt i både antal och storlek. . Läs mer

Åtgärdsprogrammet för vimma (Vimba vimba) och id (Leuciscus idus) innehåller en kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder för att förbättra rådande bevarandestatus för båda arterna. . Läs mer

Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer orsakade av meteorologiska fenomen som kan ge upphov till översvämningar utmed kusten. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringarna och befolkningen utmed kusten ökar, leder det till en ökad översvämningsrisk. Risk kan beskrivas som en kombination av sannolikhet och konsekvens. Läs mer

Skyddsjakt på säl motiveras av myndigheterna genom att det troligen finns specialiserade sälar som besöker fiskeredskapen, och att en riktad jakt efter dessa individer därför leder till minskade skador på fångst och/eller redskap. Den här rapporten utvärderar skyddsjakt på gråsäl och sälskador vid laxfiskeredskap i tre områden i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län mellan åren 2015 och 2020.

Den största avskjutningen av säl har skett i Gävleborgs län och antalet räknade gråsälar där har minskat under senare år, till skillnad mot Västernorrlands och Västerbottens län. Läs mer

Åtgärdsprogrammet för flodnejonöga presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på mål och på vilka åtgärder som behöver genomföras för arten. Åtgärdsprogrammet har som syfte att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om flodnejonögat. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten så småningom kan få gynnsam bevarandestatus. Läs mer

Vartannat år ger WWF ut sin rapport Living Planet Report, där forskare granskar tillståndet för jordens både land- och vattenlevande ryggradsdjur. Årets rapport visar att populationerna av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med 69 procent mellan åren 1970 och 2018. De största hoten är klimatförändringar och exploatering av livsmiljöer. Läs mer

I den här rapporten har man tagit fram förväntade medelvattenstånd i Västernorrland utifrån olika utsläppsscenarier. Fram till år 2050 förväntas medelvattenståndet i länet inte bli särskilt annorlunda mot för idag, oavsett utsläppsscenario. Längre fram i tiden, bortom 2100, skiljer det mer mellan de olika scenarierna. Läs mer

Området norr och söder om söder om Öresundsbron kallas för Limhamnströskeln, och har beskrivits som Nordeuropas största sammanhängande blåmusselbank.

Det finns indikationer på att blåmusslornas utbredning minskar längs västkusten, men tillståndet för musselbanken vid Limhamnströskeln är mindre känt. Den här rapporten beskriver en undersökning av blåmusslorna i det området. Läs mer

På botten utanför kusterna i södra Sverige finns ett världsunikt natur- och kulturarv bestående av stenålderslämningar som är mellan 11 500 och 8 000 år gamla. Men man vet inte så mycket om hur omfattande de här fornlämningarna egentligen är. . Läs mer

Fågelbeståndet på Stora Karlsö har följts i snart 40 år. Resultaten från 2021 visar att många av arterna på ön ökar i antal. Bäst går det för alkfåglar som sillgrissla och tordmule, men även alla arter av andfåglar är stabila eller ökar. Läs mer

Förlorade fiskeredskap utgör en stor del av det marina skräpet och det finns en oro för att ackumuleringen av förlorade fiskeredskap kan få, eller redan har, en påtaglig påverkan på fisk- och skaldjursbestånd. Andelen fiskenät och burar som förloras årligen har globalt skattats till att i genomsnitt vara 5,7 respektive 8,6 % av de använda redskapen. I de fiskeområden där det förloras redskap finns en betydande risk för att spökfiskande redskap kan bidra till ett ”dolt” uttag från fisk- och skaldjursbestånden vilket kan leda till att fiskets totala uttag underskattas. Läs mer

Den här rapporten presenterar en sammanställning av hästmusslans ekologi och levnadsvillkor, liksom dess utbredning i Kattegatt och Skagerrak. Materialet kan användas för att utreda utvecklingen av våra bestånd över tid, framtida övervakning och möjligheten att restaurera hästmusselbankar. . Läs mer

Denna rapport innehåller en översiktlig lägesbeskrivning av yrkesfisket i Norrbottens kustområde. Syftet med rapporten är att tillhandahålla ett bättre kunskapsunderlag med bättre regional upplösning än vad som funnits tillgängligt tidigare. . Läs mer

I Blekinge finns ett kustnära fiske som påverkas av ökat antal säl och därmed skador på nät och fångst. Ett åtgärdsprogram för tumlare är ute på remiss och även där diskuteras påverkan av säl. Dessutom yttrar sig Länsstyrelsen yttrar återkommande inför Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl och om generella beslut om skyddsjakt på knubbsäl. Läs mer

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sedan 2003 undersökt halterna av föroreningar på havsbotten med cirka sex års mellanrum. I den här rapporten redovisas resultaten av de här provtagningarna.

Det mest uppseendeväckande resultatet är att man har hittat höga halter av fluorerade ämnen, PFAS, i både Bottenviken och Bottenhavet. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2020 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. Bottenfaunan ger ett integrerat långsiktigt mått på miljöförhållandena. Detta beror på att de flesta djuren är stationära och fleråriga vilket innebär att de får utstå varierande miljöförhållanden på samma plats under en lång tidsperiod. Läs mer

Trettiotre områden med metangasbubbling och/eller bubbelrevsstrukturer har påträffats inom Natura 2000 områdena Stora Middelgrund och Röde bank. . Läs mer