Fiskgjusen äter nästan bara fisk. Den har återhämtat sig efter år av jakt och miljögifter, men har nu hamnat i konflikt med den allt vanligare havsörnen.Läs mer

Darwin åkte till Galapagos. Dagens evolutionsforskare åker till Östersjön. Här har nya arter utvecklats på bara 8 000 år.Läs mer

Även i de mest extrema syrefria zonerna i Östersjöns bottnar finns det djur som klarar av att överleva.Läs mer

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträckning för Sveriges kustområden.Läs mer

Tyska forskare har hittat kanske världens största lekområde för fisk. Området är hela 240 kvadratkilometer stort och ligger i Weddelhavet utanför Antarktis. Uppåt 60 miljoner isfiskar tros finnas där. Läs mer

I våras startade ett försök i Bohuslän för att förbättra miljön för ålgräsängar. Havsbotten vid Lilla Askerön täcktes med sand för att göra vattnet mindre grumligt. Försöket ser hittills ut att ha gett bra resultat: De skott av ålgräs som planterades där har ökat till mer än det dubbla. Läs mer

Regeringen har kommit med ett förslag om en lagändring i strandskyddet. Det nya förslaget innebär lättnader i vissa områden och skärpningar i andra. Kritiska röster har höjts om att lättnaderna kan vara för stora. Läs mer

På västkustens djupa bottnar lever många underliga djur. Sjöpennor, cylinderrosor och piprensare är några av dem. De drabbas hårt av bottentrålning efter havskräfta, räkor och olika fiskar. Ett nytt sätt att övervaka bottnarna kan hjälpa till att utvärdera åtgärder som trålningsförbud i marina skyddsområden. Läs mer

En äventyrlig ung valross-hane har fått mycket uppmärksamhet under året. Wally som han kallas, har lämnat sina Arktiska vatten för en tur ner i Europa. Välbehövliga pauser har ofta tagits i småbåtar, varav flera dessvärre sjönk. Läs mer

Utbredningen av världens korallrev har halverats sedan 1950-talet, visar en ny studie. Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och exploatering slår hårt mot de känsliga ekosystemen. Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och på nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den så kallade epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor. Läs mer

Under 2020 genomfördes vetenskaplig provtagning i ett antal grunda vikar längs Svealandskusten. Syftet var att få en uppdaterad överblick över miljötillståndet generellt i grunda vikar i skärgårdsområden, samt att hitta ett antal lämpliga åtgärdsvikar till ett nytt åtgärdsprojekt.

Forskarna undersökte vattenkvalitet, fiskbestånd och bottenvegetation i totalt 25 vikar. Läs mer

Går det att restaurera havsvikar med grumligt vatten, algmattor och svaga fiskbestånd? Det nystartade projektet Levande vikar ska under sju år testa och utvärdera restaureringsmetoder för grunda vikar. Syftet är att ta fram konkreta råd och rekommendationer om restaurering av grunda havsvikar i Östersjön. . Läs mer

Östersjön har sedan länge visat tecken på stora miljöproblem som oroar såväl forskare som allmänhet. Ett sådant är den sviktande rekryteringen hos de stora rovfiskarna gädda och abborre vid kusten. Ett annat är den kraftiga ökningen av mängden storspigg, och dess effekter på resten av ekosystemet. Läs mer

Länsstyrelsen i Uppsala län vill komplettera uppföljningen av marina bevarandemål i naturreservatet Gräsö östra skärgård med regelbundna undersökningar av vegetationen på havsbottnarna. I detta syfte dykinventerades ett antal lokaler öster om Gräsö i månadsskiftet september-oktober 2019. . Läs mer

En gemensam strategi för länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland. Strategin beskriver hur länen tänker att arbeta med att skydda och förvalta marina miljöer och arter framöver, inklusive strandmiljöer. Den tar också upp andra åtgärder som länen har identifierat som viktiga för att behålla fungerade ekosystem. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

Ett kunskapsunderlag om fiskyngelproduktion i flador och en beskrivning av metoder av utförda karteringar inom Kvarken Flada projektet. En delrapport i Projekt för produktiva havsvikar 2016-2020. . Läs mer

En finsk rapport om hotade livsmiljöer i Finland. Här finns beskrivningar av 48 typer av livsmiljöer, med karta, foto och en utförlig beskrivning och bedömning av tillståndet för den typen av habitat.

Ungefär hälften av livsmiljöerna bedömdes som hotade. Läs mer

I denna rapport sammanfattas resultaten från de flygbildsgranskningar, datainsamling samt vegetationskarteringar som gjorts inom Interreg BA-projektet Kvarken flada med målsättning att öka kunskaperna om grunda trösklade havsvikar, så kallade flador. . Läs mer

Rapporten sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Rapporten, som tar avstamp i art- och habitatdirektivet, och visar att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. . Läs mer

Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av gädda och abborre.

Restaurerade våtmarker är ett sätt att hjälpa minskade fiskbestånd att återhämta sig. Längs den svenska Östersjökusten har nära hundra våtmarker återskapats för att gynna rovfiskar som abborre och gädda. Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av rödlistningsbedömningen. Till exempel jämförs här antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Enskilda arters bedömningar hittar du dock inte här, utan i rapporten "Rödlistade arter i Sverige 2020". Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Inventeringen av havsbotten vid Ven och i Knähakens marina naturreservat 2019. Syftet var att öka kunskapen om arter, habitat, naturtyper och mänsklig påverkan inom ett havsområde som delvis omfattas av områdesskydd. . Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Nästan alla djur är utsatta för predation och måste således förhålla sig till förekomsten av rovdjur, med allt som det innebär för möjligheten att hitta föda och föröka sig. I denna avhandling har yttre försvarskaraktärer studerats ur ett fysiologiskt perspektiv via experimentella studier på arterna ruda och rovfisken gädda.

I tidigare studier har man visat att rudornas utseende och beteende förändras i närvaro av gädda. Läs mer

Djurplankton i det fria vattnet är exponerade för flera olika typer av stress och hot samtidigt. Dels är de utsatta för predation, dels solens ultravioletta strålar, födobrist, miljögifter och temperaturstress. Trots vikten av förstå hur djurplankton reagerar på olika typer av stress samtidigt så saknas sådan kunskap i stor grad. Läs mer

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Östersjön kommer de att uppleva olika livsmiljöer. Denna skillnad i livsmiljö till havs påverkar laxens tillväxt och kroppskondition. Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

Klimatförändringen har under de senaste 50 åren ökat den globala genomsnittstemperaturen med mer än 1 grad. Hela 93 procent av denna värmeenergi har absorberats och lagrats i haven och orsakat temperaturhöjningar, framför allt i ytvattnet. Temperaturökningen påverkar särskilt kusternas ekosystem, där sjögräs och makroalger är viktiga primärproducenter och ekosystemingenjörer. Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer

Både uppväxtområden och livsmiljöer för vuxna revfiskar behöver bevaras för att behålla ett produktivt kustlandskap.

I den här avhandlingen har uppväxtområden för tropisk och subtropisk revfisk i sydvästra Atlanten och i västra Indiska oceanen studerats. I avhandlingen beskrivs också hur fisken påverkas av utformningen av havslandskapet, dvs. Läs mer

Grunda kustnära havsmiljöer är väldigt viktiga områden som tillhandahåller en hög produktion av varor och ekosystemtjänster över hela världen, där sjögräsängar bidrar till att bibehålla en hög biologisk mångfald och produktivitet i det kustnära havslandskapet. I svenska vatten är det sjögräset ålgräs (Zostera marina) som bygger upp viktiga livsmiljöer för många arter, inklusive ekologiskt och ekonomiskt viktig ungfisk.

Avhandlingen består av två huvudteman: 1) utvärdering av hur strukturen hos det kustnära havslandskapet påverkar fisksamhällen i sjögräsängar på olika skalor, och 2) öka kunskapen om klimatförändringarnas fysiologiska effekter på organismer i ålgräsekosystem. Läs mer