Havets olika miljöer

Tångskogar, ålgräsängar, musselbäddar, korallrev, branta klippväggar, det fria vattnet och väldiga lerslätter. Detta är några exempel på vanliga och viktiga naturtyper i havet. Områdena är livsmiljöer för många olika arter där varje art har sina särskilda krav på hur dess miljö ska se ut för att den ska trivas. Arter och livsmiljöer i havet bildar tillsammans olika ekosystem som lever i samklang med varandra. Ju fler arter och ju fler olika naturtyper, desto större förmåga för ekosystemet att stå emot förändringar i miljön. Det är denna naturens rikedom som kallas biologisk mångfald och som genererar så viktiga ekosystemtjänster för oss människor liksom för många andra arter.

Där man lever och trivs

Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Exempelvis behöver sjögräs ljus för att kunna växa, och en botten av sand eller lera för att få fäste för sina rötter. Dess livsmiljö utgörs därför av grunda mjukbottnar dit ljuset når ned. Sjögräsängen är i sin tur en livsmiljö för många smådjur och fiskar som kan hitta både mat och skydd där.

Den fria vattenmassan är en annan viktig livsmiljö, främst för alla de små växt- och djurplankton som ju är basen i näringskedjan. Den fria vattenmassan rymmer även många fiskarter, maneter och de största djuren på haven - valarna. Vattnet ligger vanligtvis i olika skikt. Överst är salthalten lägre och temperaturen oftast högre. Det är här plankton och maneter vanligtvis lever. Djupare ner, under språngskikten, är det mörkare och ibland klarare.

Livet i havet – Livsmiljöer Livet i havet – Vem lever var?Baltic Eye om livsmiljöer

Många arter kan leva i flera olika naturtyper. Arter som trivs i sjögräsängar kan ofta även leva bland andra växter i havet. Många arter ändrar dessutom sina krav under olika skeden i livet, och använder helt olika livsmiljöer beroende på om den är barn eller vuxen. Eller över dygnet beroende på om den är hungrig eller behöver säkert sovskydd.

En livsmiljö kan vara ganska liten, såsom skalet på en eremitkräfta. Ibland växer där uppe på skalet en helt unik art av nässeldjur. Och bland tentaklerna på dessa små polyper kan det krypa runt en nakensnäcka som betar av nässeldjuren, och som man bara hittar i denna miljön. Ett litet ekosystem i miniatyr.

Styrs av fyra saker

Livsmiljöerna i havet styrs i grunden av fyra viktiga faktorer: salt, syre, ljus och bottenförhållanden. Med hjälp av dessa faktorer har forskarna delat in våra svenska havsområden i ungefär 60 olika landskap eller naturtyper.

En del livsmiljöer är väldigt vanliga - djupa lerslätter utan solljus men med massor av djur utgör merparten av all bottenyta. Längs våra kuster med dess grunda solbelysta vatten finns dock den största variationen. I denna jämförelsevis smala remsa hittar vi exempelvis grunda skyddade vikar, sandiga stränder, vågutsatta klippor och strandängar med olika typer av växter och fyllda med djurliv av olika slag. En stor variation i naturtyper som ofta är ganska ovanliga men som ger upphov till en mängd livsmiljöer och en stor artrikedom.

Ålgräsängarna är till exempel viktiga inte bara som uppväxtområden för olika marina djur, men motverkar även erosion av stränderna och binder stora mängder koldioxid i sina rotsystem. Musselbankar, korallrev och algbältet bildar skrymslen och vrår för många andra arter. Dessa är några viktiga nyckelmiljöer i havet.

SLU Artdatabanken om marina miljöerFilm om Grunda vikar längs svenska östersjökusten

Livsmiljöer måste skyddas

För att behålla en mångfald av marina arter och för att motverka klimatförändringar krävs en mångfald av fungerande livsmiljöer. Men ungefär en tredjedel av livsmiljöerna i våra hav har minskat i antingen utbredning eller kvalitet under de senaste femtio åren.

Det är främst längs kusterna som vi människor har gjort anspråk på många områden med olika former av bebyggelse. Ute i haven har många undervattensrev, ofta kallade fiskebankar, farit illa av fiske och fartygstrafik. Övergödningen av våra hav påverkar också många livsmiljöer på ett storskaligt sätt, liksom klimatförändringen.

Skyddade områden

Marina skyddsområden kan ha olika grader av skydd. Vissa är klassade som naturreservat, andra Natura-2000 områden, fredade områden och det finns en svensk marin nationalpark. Områden kan även vara fredade under en viss tid på året bara. Så är fallen med säl- och fågelskyddsområden där det är förbjudet att gå i land på vissa öar under perioden med häckning och ungvård.

Föreskrifterna i skyddsområdena handlar om till exempel förbud mot eller begränsningar för olika former av exploatering som exempelvis vattenutbyggnad, strandskydd, ankring, muddring, fiske och båttrafik. Det gör att områdena fungerar som en fristad för hotade arter och ekosystem. Områdena tjänar även som referens till påverkade områden, så att forskare bättre kan bena ut vilka miljöfaktorer som påverkar vad i haven. De flesta marina skyddsområden i Sverige har dock viss mänsklig påverkan, ofta genom olika typer av undantag och dispenser, och är alltså inte fullt skyddade.

Upprättandet av marina skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade naturtyper är de åtgärder som används för att bevara livsmiljöer och biologisk mångfald. I dagsläget är knappt 3% av havet fullt skyddat, vilket är mindre än vad som skyddas på land. EU:s olika naturvårdsdirektiv har fått allt större betydelse för naturvårdsarbetet i vår närmiljö och drivit på bildandet av marina skyddsområden.

Några särskilt värdefulla och därför skyddade havsområden på västkusten är Kosterhavet, Väderöarna, Gullmarsfjorden och Bratten. Dessa miljöer kännetecknas av särskillt stor artrikedom tack vare extra salt vatten eller djupa hårdbottnar.

Havs- och Vattenmyndigheten om Skyddade områdenHavs- och vattenmyndigheten om ÅtgärdsprogramHavs- och vattenmyndigheten om Art- och habitatdirektivetSLU Artdatabanken om arter och naturtyper Kosterhavets nationalparkMarine Protected Atlas

Livsmiljöer behöver återställas

Många livsmiljöer har farit väldigt illa. De behöver hjälp med att återställas och återfå sin viktiga funktion för mångfalden av andra arter. I många vatten behöver vi återställa miljön till ett stadium som det har sett ut tidigare, så kallad restaurering. I andra fall får man istället förbättra miljön så gott det går.

Flera forskningsprojekt arbetar därför för att ta fram fungerande metoder för restaurering av viktiga miljöer. Det kan vara plantering av ålgräsängar, strandstädning, och restaurering av vattenflöden och vandringsvägar för fisk. Andra viktiga åtgärder för att återfå fungerande ekosystem kan vara uppfödning och utsättning av hotade rovdjursarter.

Här är några exempel på restaureringsprojekt:

Linneuniversitetet - fiskrekryteringLIFE LopheliaStockholms universitet - blåstångStockholms universitet - våtmarkerGöteborgs universitet - ålgräs8-fjordar- spöknätHåll Sverige rent - strandstädningMARBIPP - utvärdering av marin biotoprestaurering

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur.
Vid citering anges havet.nu som källa.