Det fria vattnet

Ute till havs, i det fria vattnet, är miljön artfattigare än i grunda kustområden. Växt- och djurplankton finns från ytan och flera meter ner, och ännu djupare ner simmar torsk, sill och andra fiskarter. Sälar och sjöfåglar jagar i fiskstimmen.

Gråsälar i Ålands hav. Foto: C Moraeus/Azote

Salt och sött

Salthalten ändras längs hela Sveriges kust. Salthalten är helt avgörande för vilka djur och växter som lever var och även hur de ser ut. På västkusten är salthalten högst, och den ökar ju längre norrut mot Norge man kommer. Vattnet i Östersjön är bräckt, vilket betyder att det är en blandning mellan salt och sött vatten. Salthalten varierar både från ytan och nedåt och från söder till norr. Utbytet med det betydligt saltare Atlanten sker genom ganska trånga passager, och många stora älvar fyller på med sötvatten till Östersjön. Eftersom salt vatten är tyngre än sött vatten kommer älvvattnet att lägga sig överst, medan salt vatten hamnar vid bottnarna. I södra Östersjön är salthalterna relativt höga, medan förhållandena i de nordligaste delarna av Bottenviken i det närmaste liknar en sjö.

Kräver höga salthalter

Av de fiskarter som trivs i det fria vattnet är torsken en av de mest omtalade. Torsken lägger sin rom direkt i vattnet, och romkornen sjunker tills de nått den salthalt där de hålls svävande i vattenmassan. Salthalten som krävs är ganska hög i Östersjömått mätt, och det är bara i de djupaste områdena av Egentliga Östersjön som detta är möjligt. Låga syrenivåer i dessa områden gör att det finns risk att torskens rom inte överlever.

Torsk (Gadus morhua) bland tare. Foto: S. Arndt/Azote

Sprids med strömmar

Både rommen och de nykläckta torskynglen kan spridas med havsströmmar över stora områden. Så småningom börjar ynglen förflytta sig aktivt genom att simma, men de har då redan spridit sig från utsjön och in mot kusterna. Samma sak gäller för exempelvis skarpsill, som även den lägger sin rom ute till havs. Sill, eller strömming som den även kallas, lägger sin rom längs kusterna eller på utsjögrund ofta i tångbältet, men äter upp sig ute till havs under vintern. Sill är ett av många exempel på fiskar som vandrar mellan olika områden för att leka eller äta.

Speciell taktik

Jämfört med andra miljöer i havet så ger det fria vattnet väldigt små möjligheter för djur att gömma sig för att undgå att bli uppätna. En del fiskarter bildar därför stora stim, som kan lura en predator, och mindre fiskar är ofta snabba och kan fly undan angrepp. De flesta fiskarter i det fria vattnet är jämt gråaktigt färgade och med silvrig magsida till skillnad mot bottenlevande fiskarter som är mer spräckliga i färgen. Många djurplankton har en speciell taktik för att skydda sig mot rovdjur, som går ut på att vara i det närmaste genomskinlig. Ofta vandrar de också nedåt till djupet och mörkret under dagen för att minska risken att ätas upp av fiskar.

Mikroskopbild av en planktonlevande krabblarv. Foto:E Selander/Azote

Ett liv i is

Isen lägger sig som ett lock på vattnet, och hindrar ljuset att nå alger och växter som lever grunt nära ytan. Många alger, växter och djur har olika sätt att överleva den mörkaste och kallaste perioden under året. Vissa alger har specialiserat sig på att leva i isens porer, som är fyllda av saltare vatten och inte fryser. På så sätt kan de ta till vara de allra första solstrålarna efter vintermörkret, medan alger som lever i vattnet under isen fortfarande inte har kommit igång. Andra växtplankton har sporer som sjunker till botten där de övervintrar och sedan när omblandningen av vattenmassan sker på våren förs upp igen och gror. Isen utgör en mycket speciell livsmiljö, och vissa av arterna som finns i Östersjöns isar kan också hittas i exempelvis Arktis. Isar som på våren ser brun- eller grönfärgade ut innehåller ofta islevande alger. De nordligaste delarna av Östersjön fryser till is varje år, och under de allra kallaste åren kan även resten av Östersjön och delar av västerhavet frysa.

ÅRSTIDER I EN VATTENDROPPE
Finns det årstider i en vattendroppe? Ja, visst skiljer sig livet åt i vattnet under året. De viktigaste faktorerna som ändras är temperatur, ljus och hur mycket näring som vattnet innehåller. Det finns olika sätt att ta tillvara förhållandena i vattnet under året. Vissa algarter behöver mycket näring, och växer som bäst tidigt på våren. Andra är beroende av att ha det varmt och ljust, och växer till på sommaren. Vissa växer som allra bäst när temperaturen är som lägst och konkurrensen om näringen i vattnet är låg. Medan vissa alger behöver strategier för att övervintra kan andra behöva metoder för att översomra.