Bild: Martin Gullström

Landskapsperspektiv i havsplaneringen

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Samtidigt ökar intresset för att använda våra kustområden till en mängd olika mänskliga verksamheter. För att hantera detta pågår nu ett stort myndighetsarbete med havsplanering. Det blir därmed allt viktigare att kunna visa hur olika miljöer knyts samman av till exempel fisk som vandrar mellan olika områden i havslandskapet. Ett landskapsperspektiv gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.

Vår forskning från den svenska västkusten visar att det kustnära havslandskapets form och komplexitet påverkar olika fiskarters förekomst, utbredning och vandringsmönster. Förändrade miljöer till följd av mänsklig påverkan kan med andra ord få olika typer av konsekvenser beroende på hur de utformas.

Ett typiskt havslandskap sett från ytan vid Skaftö i Bohuslän. Foto: Thomas Staveley

Det omgivande havslandskapet har en avgörande inverkan på vilka fiskarter vi hittar i ålgräsängar

Fisken länkar samman

Utmed den svenska Bohuskusten utgörs den kustnära havsmiljön av en mängd produktiva ekosystem som ålgräsängar, tångbälten och vegetationsklädda klippbottnar. Dessa olika miljöer bidrar till en hög biologisk mångfald där många unika växt- och djurarter lever.

Fiskar använder många av dessa områden som lekområden, uppväxtplats och livsmiljö, men också för att hitta gömställen och föda. De länkar ofta samman olika delar av havslandskapet genom vandringar som kan ske över dygnet och variera mellan årstider. Havslandskapets utformning styr vilka fisksamhällen som finns, vilket i sin tur påverkar den generella förekomsten av djur och växter.

Konkurrens om kusten

Naturvårdsarbetet kring skydd av marina miljöer är idag en stor utmaning. Utöver problem som övergödning, överfiske, miljögifter och klimatförändringar har en ökad medvetenhet om kustens begränsade ytor blivit en del av de stora kust- och havsmiljöfrågorna.

Att prioritera skydd av den kustnära havsmiljön kan därför hamna i konflikt med andra intressenter som konkurrerar om plats längs våra kuster. Sjöfart och fiske tar sedan länge stora områden i anspråk, men på senare år tar även andra aktörer allt mer plats. Det gäller exempelvis energiutvinning med vind- och vågkraftsparker, vattenbruk med odling av fisk och musslor samt turismen som behöver båthamnar, badplatser, fritidshusområden och liknande. Detta har lett till att ansvariga myndigheter i Sverige och många andra länder numera prioriterar en gedigen havsplanering.

Den svenska havsplaneringen utformas av Havs- och vattenmyndigheten och syftar till att skapa rum och möjlighet för olika verksamheter att på ett miljösmart sätt kunna samsas om kustens begränsade utrymme. Havsplaneringen förbygger således konflikter mellan olika aktörer och intresseområden.


Landskapsekologi
Landskapsekologin är sedan flera decennier ett väletablerat forskningsverktyg för att analysera vår natur på land. Användningen av storskaliga landskapsanalyser i havsmiljön är däremot fortfarande relativt ny. Traditionellt studerar man ofta enskilda populationer och specifika ekosystem, medan stora landskapsområden där flera ekosystem eller naturyper utgör komplexa enheter sällan studerats och analyserats noggrant. Det omgivande havslandskapet har en avgörande inverkan på vilka fiskarter man finner i en ålgräsäng. Komplexiteten, alltså mängden olika naturtyper och deras form, påverkar vilka fiskar som trivs.

Var finns fisken? Och varför?

Vi arbetar med ett forskningsprojekt längs den svenska Bohuskusten för att öka kunskapen om havslandskapets betydelse. Vi vill försöka förstå hur det kustnära havslandskapets struktur, sammansättning och förändringar påverkar olika fiskarters förekomst, utbredning och vandringsmönster. Kort sagt; hur havslandskapets utformning påverkar var fisken befinner sig, och varför. Det här är komplexa frågor, som vi försöker angripa genom att tillämpa metoder från landskapsekologin i vår forskning.

Artikelförfattarna drar en landvad för att se vilka fiskar som finns i denna lilla vik. Dessutom användes snorkling och videokameror under forskningsprojektet. Foto: Martin Gullström

Landskapets form påverkar

Forskningen i Bohuslän visar att det omgivande havslandskapet har en avgörande inverkan på vilka fiskarter vi hittar i ålgräsängar. I ålgräsängar omgivna av ett homogent havslandskap fanns mycket ung fisk och många individer av arter som tångsnälla och öring. Om ängen istället var omgiven av flera olika naturtyper, ett mer komplext landskap, fann vi att läppfiskar som stensnultra och skärsnultra verkar trivas bättre. Torskfiskar visade sig föredra ålgräsängar som låg nära öppet hav eller djupt vatten. Resultaten visar att vi behöver titta på en stor landskapsskala för att förstå helheten när det gäller hur fiskarters förekomst varierar i tid och rum.

Studier av vandringsmönster hos torsk, med hjälp av så kallad akustisk telemetri, visade också mönster på individnivå. Till exempel visar vissa fiskar stationära beteenden medan andra har återkommande vandringsmönster, som regelbundna dag- och nattförflyttningar mellan grunt och djupt vatten. Just nu pågår studier kring hur ett förändrat havslandskap påverkar olika fiskarters förekomst och tätheter. Syftet med detta är att undersöka vilka konsekvenserna kan komma att bli om olika ekosystem förändras eller försvinner helt ur ett specifikt havsområde till följd av mänsklig påverkan.

I ålgräsängar som ligger nära öppet hav eller djupt vatten finns fler torskfiskar än i ängar som ligger omgivna av grunda områden. Figuren skapad av författarna. Courtesy of the Integration and Application Network, University of Maryland Center for Environmental Science (ian.umces.edu/symbols/)

Viktig kunskap

Sammantaget visar resultaten från vår forskning att landskapets utformning är viktig såväl vid utformandet av bevarandeplaner som vid rumslig havsplanering. Mångfalden varierar beroende på hur olika ekosystem är utformade och var de finns, och fiskars vandring mellan de olika miljöerna utgör viktiga länkar i havslandskapet.
Om man förstår dessa samband så underlättar man havsmiljöarbetet och möjligheten att på bästa sätt bevara våra kuster och hav. Det är resultat som har betydelse för den kustnära havsplaneringen där skydd av marina miljöer står i konkurrens med många andra aktörer och verksamheter.

TEXT OCH KONTAKT:
Martin Gullström, Diana Perry och Thomas A.B. Staveley, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet
martin.gullstrom(snabel-a)su.se