Fakta om Västerhavet

I Västerhavet finns Sveriges saltaste vatten, vilket gör havsområdet mycket artrikt. Här kan man hitta allt från fiskar, krabbor och musslor till sjöstjärnor, havsanemoner, sälar och valar.

Havet vid den svenska västkusten brukar kallas Västerhavet, och består av Skagerrak och Kattegatt. Gränsen mellan Västerhavet och Östersjön går i Öresund, så att södra Öresund tillhör Östersjön, medan mellersta Öresund tillhör Västerhavet. Gränsen ligger alltså ungefär där Öresundsbron går och från Själland till Fyn och vidare över till Jylland.

Skagerrak - en vik i Nordsjön

Om man hårdrar det kan Skagerrak sägas vara det enda av de svenska havsområdena som är ett "riktigt" hav. Salthalten är densamma som i oceaniskt vatten, det vill säga 35 promille. Alla andra svenska havsområden är påverkade av sötvatten och har en lägre salthalt. Skagerrak kan betraktas som en vik i Nordsjön. Här är vattenomsättningen god och syrehalterna höga.

Kattegatt - en flodmynning

Via de danska sunden tar Kattegatt emot det utsötade vatten som med den så kallade Baltiska strömmen flödar ut ur Östersjön och går norrut längs den svenska västkusten. Skillnaderna i salthalt gör att Kattegatt får ett skarpt salthaltssprångskikt på ungefär 15 meters djup. Vattenomsättningen är god, men omblandning i djupled förhindras av salthaltssprångskiktet. Kattegatt kan sägas vara en jättestor flodmynning, en övergångszon mellan Östersjön och Nordsjön.

Slående artrikedom

Även om Östersjön är större rent ytmässigt, så har Västkusten flest marina arter i Sverige. Om man ser till större växter och djur finns ungefär 1500 arter I Skagerrak, medan antalet i Kattegatt är drygt 800. Artantalet minskar ju mer vattnen påverkas av det sötare Östersjövattnet, alltså ju närmare man kommer "inloppet" till Östersjön.
Bland de viktigaste kommersiella fiskarterna i norra Kattegatt och Skagerrak kan nämnas sill, skarpsill, torsk, makrill, kolja, vitling, gråsej samt olika plattfiskar.

Några särskilt värdefulla och därför skyddade havsområden på västkusten är Kosterhavet, Väderöarna, Gullmarsfjorden och Bratten.

Kosterhavet

Sedan 2009 har Sverige fått sin första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Här finns ungefär 12 000 olika arter. Hälften av dem finns i havet och av dessa så är runt 200 unika för Sverige. Området är mycket varierande och består av grunda ålgräsängar och djupa mjuk- och hårdbottnar med branter. På de djupa mjukbottnarna hittas Kosterpiprensare, Större piprensare och rockor. På de djupa branterna finns stora svampdjur, unika armfotingar och Limamusslor. I området finns ett rev med levande Ögonkorall. Anledningen till den stora artrikedomen är de varierande djupen och den höga salthalten i djupvattnet som inte finns på andra ställen så kustnära i Sverige. Kosterfjordens djupränna på ner till 250 meters djup står i förbindelse med den Norska rännan som i sin tur når Atlantens kalla och salta djupvatten. Algerna i skärgården är särskilt frodiga och knubbsälarna ligger tätt på kobbar och skär. Förvaltningen av Kostershavets nationalpark sker i samarbete med den angränsande nationalparken Yttre Hvaler på norska sidan. Naturrum på Sydkoster presenterar de arter och miljöer som finns i området.

Väderöarna

Väderöarnas naturreservat är som en yttersta utpost av en grupp öar i Bohusläns skärgård. Reservatet bildades år 2011 och består av både öppet vatten, undervattensmiljöer samt flera hundra karga öar och skär. På skären häckar tobisgrisslor och andra sjöfåglar. De många knubbsälarna är nyfikna. De trygga hamnarna på huvudöarna är välbesökta av båtar sommartid. Det är dock långt till fastlandet och grynnorna många. Lotsarna på Storön har i generationer räddat många sjöfarare och fiskare som hamnat i sjönöd efter att deras båtar förlist i stormar.
Området betraktas som ett av Sveriges bästa för sportdykning och här finns bland annat ett av Sveriges två levande korallrev av ögonkorall. Betydligt grundare och på mer dykbara djup finns fina tareskogar, mycket fisk och havsanemoner som sitter tätt utmed branta bergväggar. Tillsammans med Kosterhavets nationalpark är Väderöarnas naturreservat ett av Sveriges mest artrika havsområden.

Finger-tare (Laminaria digitata) växer på klippor och stenar, ofta i områden med mycket vågor.

Gullmarsfjorden

Gullmarsfjorden, eller Gullmarn som man också säger, är 25 km lång och Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Vid mynningen strax utanför Lysekil är tröskeldjupet 40 meter och längre in i fjorden är det som djupast 120 meter. Tröskeln vid fjordens inlopp gör att salt vatten fastnar och byggs på längre in i fjorden. Djur som vanligen lever djupt kommer då upp på grundare vatten. De branta bergväggarna på skuggsidan av fjorden gör även att många filtrerande djur hittas tätt och nästan ända uppe vid ytan eftersom algerna inte trivs i skuggan. Fjordens unika djurliv är intressant och tillgängligt för både forskare och dykare. Släggö vid Lysekil är en av Sveriges mest välbesökta dykplatser. Längre in i fjorden finns två större öar, Lilla och Stora Bornö, och strax innanför dessa delar sig fjorden i två grenar, Färlevfjorden och Saltkällefjorden. Längre ut finns en passage till Strömmarna med sina lummiga vikar. Flera forskningsstationer finns vid Gullmarsfjorden. I denna unika miljö kan man på nära håll studera allt från små djur som krill och nordhavsräkor till sjöpennor och en egen population av torsk. År 1983 blev Gullmarsfjorden Sveriges första marina skyddsområde och fjorden angränsar även till flera naturreservat på land.

Bratten

Bratten är ett Natura 2000-område sedan 2011 som ligger i Skagerrak mellan Sverige, Norge och Danmark. Området är över 1000 kvadratkilometer stort med djupa hård- och mjukbottnar, kanjoner och s.k. pockmarks som är hålor där man tror att gas kommit ut. Det är det största marina skyddade området i Skagerrak. Den speciella och ovanligt djupa hårdbottenmiljön gör att många ovanliga fiskar och ryggradslösa djur trivs här. Här finns exempelvis rikligt med djuphavskoraller, stora svampdjur, djuphavsormstjärnor, hajar, rockor, havsmus, hälleflundra, lubb och torsk. Bratten har också Sveriges djupaste område, 560 meter. Bratten är ett viktigt område för fiske efter Nordhavsräka och stor fisk på de djupa lerbottnarna.

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.

MER LÄSNING