Bild
;
Tema: så funkar havet

Istäckt hav

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.

Svenska havsisar

Att Bottenviken täcks av is är inte ovanligt. Även under lindriga isvintrar så täcks i stort sett hela Bottenviken av is. Normala isvintrar ligger isen ända ner till Ålands hav och längs kusterna längs hela ostkusten. Under det som kallas svåra isvintrar kan hela Östersjön och Västerhavet täckas av is.

Vinterns första is. Holmsund, södra Bottenviken.

Isen kan vara av olika karaktär, och den intresserade känner säkert igen begrepp som nyis, drivis och packis från SMHI:s israpporter. Inte lika känt är pannkaksis, tallriksis och stampis, fenomen som formas av olika temperaturer, vindar och salthalter i vattnet.

Havsis vid polerna

Arktis är ett istäckt hav vid Nordpolen. På vintrarna kan isen sträcka sig över en 15 miljoner kvadratkilometer stor yta, medan den på sommaren minskar till ungefär fem miljoner kvadratkilometer. På de tjockaste ställena norr om Grönland är havsisen 4-5 meter tjock.

Två valrossar på ett isflak i Arktis.

Antarktis består av en stor landmassa vid Sydpolen som är täckt av en inlandsis. Under vintrarna bildas en havsis runtomkring landmassan. Den här isen är till ytan större än den vid Arktis, drygt 18 miljoner kvadratkilometer stor. Men eftersom all havsis runt Antarktis oftast smälter under sommaren så blir den inte lika tjock som vid Arktis. Den genomsnittliga tjockleken för havsisen runt Antarktis är 1-2 meter.

Liv i isen

I is som bildas av bräckt eller salt vatten bildas porer med vatten, och där lever mikroskopiska djur och växter. Detta lilla ekosystem kan ses som färgade stråk i isen under vårvintern. Det finns alger som har specialiserat sig på livet i isen, så kallade isalger. I polarområden är har de här isalgerna en väldigt viktig roll som basen i näringsväven på vårarna när isarna smälter. Men vi har även isalger i isarna i Östersjön på vintrarna.

Många större djur är också på olika sätt beroende av is. Ett vanligt exempel är vikaresälen, som behöver isgrottor ute till havs för att kunna föda sina ungar på ett säkert sätt. Om isarna försvinner måste de söka sig närmare land, vilket gör dem mycket mer utsatta för rovdjur.

Vikaresäl, en djurart som hotas av klimatförändringar eftersom den är beroende av is för att föda sina ungar. Foto: C Moraeus/Azote.

Isarna förändras

I klimatförändringarnas spår försvinner isar världen över. Det gäller isarna vid våra poler, men även isar i andra delar av världen. Istäcket blir mindre och isarna ligger under kortare tid nu än tidigare. Om utvecklingen inte hejdas kommer detta att få enorma konsekvenser för livet i havet.

Läs mer

Isförhållanden i ÖstersjönOlika typer av is till havsSkillnader mellan havsisen i Arktis och Antarktis IsalgerKlimat i förändringUtbredningen av havsis har minskat sedan 1990

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.

MER LÄSNING