Tema: så funkar havet Tema: mångfald

Så kan nya arter uppstå

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. I en ny avhandling undersöks processen när en djurart är på väg att utvecklas till två helt nya arter.

När två bestånd av en art skiljs åt blandas inte längre deras gener och med tiden blir de alltmer olika varandra. Så småningom kan de inte längre para sig med varandra om de möts igen. Då har en så kallad reproduktionsbarriär bildats.
Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna.
I den nya avhandlingen studeras vad som händer mellan genetiskt åtskilda bestånd av en art i en så kallad kontaktzon, ett gränsområde mellan de två bestånden.

– Jag har undersökt den reproduktionsbarriär som finns mellan två olika former av strandsnäckan Littorina saxatilis, och så har jag analyserat data över reproduktionsbarriärer som återfinns hos flera marina arter runt Östersjöns mynning, säger Samuel Perini, forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet och författare till avhandlingen.

Samuel Perini har undersökt 23 olika arter, bland annat torsk, sill och rödspätta. Hos 22 av dessa fanns stora genetiska skillnader mellan bestånden i Östersjön och Nordsjön. Detta beror dels på att de överlever olika bra i olika salthalter och dels genom att deras fortplantning sker på olika platser och tidpunkter.
Hos strandsnäckorna är det sedan tidigare känt att det pågår en artbildning under genutbyte. Här visade sig även storleken vara viktig för den nya artbildningen.

– Mina studier visar att strandsnäckornas storlek inte bara har betydelse för överlevnad utan även har betydelse vid parningen. Jag visar i min avhandling att parning oftare sker mellan snäckor av ungefär samma storlek, och att små hanar får fler parningar. Båda dessa faktorer bidrar till att motverka genutbyte mellan de stora krabbsnäckorna och de mindre vågsnäckorna där de möts i kontakzonerna, säger Samuel Perini.

MER LÄSNING