Ekologisk kompensation

Den här avhandlingen berör relationen mellan rättsvetenskap och ekologi i genomförandet av miljömål. Utgångspunkten för avhandlingen är behovet av att bevara och undvika ytterligare förluster av livsmiljöer och biologisk mångfald, ofta benämnt "no net loss". Denna utgångspunkt medför behov av konkreta begränsningar av mänskliga aktiviteter.

I de fall som samhället tillåter exploatering med negativa effekter på biologisk mångfald, uppkommer behovet att kompensera för de skador eller förluster som uppstår. Ekologisk kompensation ses som ett exempel på rättslig operationalisering av målet att inte orsaka ytterligare förluster av ekologiska värden. Genom undersökningar av rättsregler, reglernas syften och hur de tillämpas i praktiken undersöks hur ekologiska förutsättningar och resultat används inom rättslig praktik. I samverkan med marinekologer utgör ålgräs det konkreta sammanhang där förhållandet mellan ekologi och juridik undersöks i detalj. En central aspekt är hur rättssystemet hanterar att ekologiskt resultat blir en integrerad del i regleringen och att det därmed blir möjligt att mäta om reglerna och deras tillämpning är ändamålsenliga eller inte. Genom studier av svensk lagstiftning om kompensation, rättslig styrning av småskalig exploatering, betydelsen av detaljerad vägledning och system för genomförande av kompensationsåtgärder, bidrar avhandlingen till att synliggöra rättens och ekologins sammanflätning.