Tema: exploatering Tema: vårt ansvar Tema: i vår tjänst

Vindkraft till havs kan möta ökat elbehov

Behovet av elektricitet väntas öka i Sverige under de kommande åren och kan till 2045 vara dubbelt så stort som idag. Varifrån ska all ny el komma? Vindkraft ute till havs är dyrare att bygga och i Sverige har hittills den mesta vindkraften byggts ut på land. Men nu verkar en förändring vara på gång och fler vill bygga i havet. Samtidigt utreds effekterna ute till havs på sjöfåglar och marint liv.

Ansökningarna om tillstånd för att få att bygga havsbaserad vindkraft ökar hela tiden, enligt en artikel i Forskning och Framsteg. Totalt har landets energibolag ansökt om att få bygga vindkraft med en sammanlagd kapacitet på 116 gigawatt. Om all denna vindkraft blir verklighet skulle den kunna producera tre gånger så mycket el som hela Sverige förbrukar under ett år.

Elen behövs för att till exempel ställa om industrin till elbaserad stålproduktion, ladda elbilar, bussar, lastbilar, båtar och kanske till och med flygplan. Allt för att bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen.

Något som ytterligare driver på utvecklingen är att byggkostnaderna minskat. Under de senaste fem åren har utbyggnaden av vindkraft i världen accelererat, samtidigt som priserna för att etablera land- och havsbaserad vindkraft väntas minska med upp till närmare 50 procent till år 2050. Det visar en studie som presenterades i tidskriften Nature Energy i maj 2021.

Medelvinden till havs är både starkare och jämnare, vilket kan ge en större elproduktion jämfört med vindkraft på land. Störande ljus och ljud för de som bor nära minskar också, och en stor fördel är att vindkraftparkerna kan byggas där elen behövs. Därför planeras flera vindparker i södra Sverige, både på ost- och västkusten. Men utvecklingen är inte helt oproblematisk, både påverkan på fågellivet och havsmiljön i stort behöver utredas, och även Försvarsmakten måste ge sitt godkännande. Detta är tillståndsprocesser som tar lång tid, ibland så lång att de planerade vindsnurrorna hinner bli daterade och planerna ses över.

– När vi väl fick tillstånden hade de hunnit bli omoderna, så det var bara att börja om från början, säger Johnny Ståhlberg, projektledare för havsbaserad vindkraft på Vattenfall.

Under tiden har vindkraftverken även vuxit till sig ordentligt i storlek. De som nu planeras är upp till 300 meter höga och tre till fyra gånger mer effektiva, jämfört med tidigare. Det innebär att det blir färre fundament att bygga och färre turbiner att bygga och underhålla. För underhållet är något som också måste tas med i beräkningen. Vindkraftverkens blad kan exempelvis påverkas av saltet från havet.

– Vindkraftverken till havs är svårare att underhålla och bladen slits mer än på land och behöver därför förstärkas, berättar Sara Fogelström, föreståndare för Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum på Chalmers tekniska högskola.

Dessutom behöver de havsbaserade vindkraftverkens påverkan på sjöfågel och marint liv kartläggas ordentligt. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) leder ett projekt som utreder detta. De högre vindkraftverken vållar inte samma problem för musselätande sjöfåglar som exempelvis ejder, eftersom de byggs längre ut till havs på större djup.

– Långt ute till havs kan det istället vara fiskätande sjöfåglar, som sillgrissla och tordmule, som påverkas, säger Richard Ottvall, projektets fågelexpert.

Även flyttfåglar kan påverkas då många fåglar flyttar på relativt hög höjd.

– Höga turbiner i stora vindkraftparker innebär förstås en kollisionsrisk. Men parallellt sker också en utveckling av verktyg för att kunna reglera driften av verken så att riskerna för fåglarna minskar. Detta krävs för att kunna bygga så mycket vindkraft ute till havs som vindkraftsbolagen vill, menar Richard Ottvall.

MER LÄSNING