Bild
Tema: fiske Tema: i vår tjänst

Fisken som resurs

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.

Livsmedel och försörjning

Fisk och skaldjur innehåller många nyttigheter, som omega-3-fettsyror, protein, D-vitamin och flera andra vitaminer och mineraler. De är därför en viktig del av dieten hos miljarder människor världen över, och fisken är en av anledningarna till att en stor del av befolkningen bor längs kusterna.

Siffror från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO):

  • Fisk och skaldjur står för 17 procent av det animaliska protein som konsumeras i världen, och konsumtionen ökar för varje år.
  • År 2018 åt vi sammanlagt ungefär 156 miljoner ton fisk och skaldjur.
  • Ungefär 60 miljoner människor får sin inkomst direkt från fiske eller vattenbruk. Det är framför allt en viktig försörjningskälla för många människor i låginkomstländer.

Yrkesfisket i Sverige

Det svenska yrkesfisket landar ungefär 200 000 ton fisk och skaldjur per år. Omkring 90 procent av fångsten består av de tre arterna sill/strömming, skarpsill och tobis. Sillen/strömmingen används framför allt som livsmedel. Detsamma gäller en del av skarpsillen (som läggs in som ansjovis), medan en del används till fiskmjöl och fiskolja. Även tobisen mals ner till fiskmjöl, som sedan används i fiskodlingar eller som foder till djur.

I yrkesfisket används både större fartyg, som ofta fiskar med trål, och mindre båtar där det är vanligare med redskap som burar, fällor och nät. Den allra största delen av den landade fångsten kommer från trålfiske. En trål är ett strutformat nätredskap som släpas efter en eller flera fiskebåtar. Vid trålning använder man antingen bottentrål eller flyttrål, där bottentrålen dras fram över havsbotten medan flyttrålen dras i den fria vattenmassan mellan botten och yta. Flyttrålen står för den största delen av trålfisket i Sverige.

Yrkesfisket bidrar till inkomster och sysselsättning i kustområden och glesbygder runtom i landet. Totalt arbetade knappt 1 500 personer som fiskare under 2017, och sammantaget beräknas ungefär 10 000 personer på olika sätt vara verksamma inom fiskenäringen i Sverige.

På sidan om överfiske här på havet.nu kan du läsa om de negativa konsekvenser som ett för hårt fiske medför. Se länk längre ner på sidan.

Vattenbruk

Idag är drygt hälften av den fisk som äts i världen odlad. Produktionen inom svenskt vattenbruk år 2019 uppskattades till 9 600 ton matfisk, där den allra största delen består av regnbåge. Andra vanliga arter i vattenbruk är till exempel röding och blåmusslor.

I Sverige bedrivs vattenbruk i hav, sjöar, kraftverksmagasin och på land. Den vanligaste vattenbrukstekniken är flytande nätkassar med fisk. Eftersom vattenbruk ofta utförs på landsbygden så bidrar det med arbetstillfällen i glesbygd.

En liten del av den svenska produktionen vid vattenbruk består av att kläcka fram yngel. Ynglen kan sedan förse matfiskproducenter med sättfisk, förstärka naturliga fiskbestånd eller öka fiskbarheten i yrkesfiske och fritidsfiske.

Vattenbruk kan påverka vattenmiljön negativt. Det beror främst på utsläpp av närsalter som kan bidra till övergödning, men även på att odlingarna kan läcka ut bland annat kemikalier, antibiotika och sjukdomar. Odling av filtrerande djur, som till exempel musslor och ostron kan dock även hjälpa till att rena vattenmiljön.

Fritidsfiske

Att fiska kan även öka välmåendet hos människor. Fritidsfiske, eller sportfiske, är en populär typ av rekreation. Totalt räknar man med att det finns ungefär 1,6 miljoner utövare av fritidsfiske i Sverige. Fritidsfiske är lite vanligare i sjöar och vattendrag än i havet. Några av de arter som ofta fiskas är abborre, gädda, makrill, öring och sill/strömming.

Förutom att vara en fritidssysselsättning för enskilda individer så kan fisketurism ge inkomster till företag och samhällen.

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.

Några av källorna till den här texten:

  • FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)
  • Sveriges lantbruksuniversitets rapport Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015
  • Jordbruksverkets rapport Vattenbruk 2019
  • Havs- och vattenmyndighetens sida om fritidsfiske

MER LÄSNING