Massiv ökning av det kustnära strömmingsfisket

En ny sammanställning visar att en allt större andel av det svenska trålfisket sker nära den svenska Östersjökusten. Detta samtidigt som situationen för sill/strömming i Östersjön som helhet har försämrats kraftigt. Studien stärker de uppgifter om kraftigt minskad förekomst av strömming inne i skärgårdarna som många har rapporterat om.

Under flera år har lokalbefolkning, småskaliga fiskare och andra rapporterat om de "monstertrålare" som fiskar intensivt under perioden när strömmingen samlas inför leken inne i skärgårdarna.

Nu har Stockholms universitets Östersjöcentrum sammanställt detaljerade fångstdata sedan 2010, och kan visa att strömmingsfisket ökat kraftigt, och framför allt i kustnära områden – i Gävlebukten, längs Svealandskusten och i Hanöbukten.

- Frågan är hur det ökande kustnära trålfisket påverkar fördelningen av sill/strömming i skärgårdar och andra grundare kustområden – och vilka konsekvenser det kan få för kustekosystemen och Östersjöns sillbestånd som helhet, säger Henrik Svedäng från Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.

- En uppenbar risk är att ett alltför intensivt fiske efter lekmogen sill/strömming nära kusten kan skada eller till och med utplåna lokala delpopulationer och leda till en sämre förmåga att producera fisk i kustmiljöer.

Är det verkligen en risk som är värd att ta, kan man fråga sig. Särskilt som nästan all strömming blir fiskmjöl... och används som minkmat till pälsindustrin.

MER LÄSNING