Fritidsbåtars påverkan på havet

Med våra vidsträckta kuster och skärgårdar har Sverige unika och fantastiska förhållanden för båtliv. Våra drygt 700 000 fritidsbåtar gör oss också till ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Men hur påverkar alla dessa båtar egentligen havsmiljön?

Med omkring 760 000 fritidsbåtar och 110 000 bryggor, som täcker nästan 200 mil botten längs Sveriges kuster, orsakar det svenska båtlivet flera typer av negativa effekter på havsmiljön. Störst är påverkan i grunda, vågskyddade områden där miljöer och ekosystem med höga naturvärden idag är hotade. Den ständiga utbredningen av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden gör att viktiga bottenmiljöer försvinner.

Muddring påverkar havsmiljön

Muddra gör man för att fördjupa eller bredda en farled eller hamn. Genom att spränga eller gräva forslar man bort stora massor från botten. Arter som lever på botten skadas vid muddring och hela ekosystem kan påverkas negativt eller försvinna helt. Ökad uppgrumling och spridning av bottensediment, näringsämnen och miljögifter är också en följd av muddring.

Havs- och vattenmyndigheten

Förlust av det viktiga ålgräset

Ålgräsängar och andra undervattensängar är viktiga uppväxtmiljöer och fungerar som skyddande barnkammare för fiskar och kräftdjur. De hjälper även till att stabilisera havsbottnarna, binder koldioxid och gör vattnet klart.

En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i just grunda känsliga områden, där bryggorna täcker och skuggar dessa viktiga miljöer.

I södra Bohuslän har till exempel nästan åttio procent av allt ålgräs försvunnit under bara de senaste tio åren. Det går att få tillbaka ålgräs genom återinplantering, men hittills har det bara lyckats på några platser. Flera projekt, bland annat forskningsprogrammet Zorro vid Göteborgs universitet, utvecklar metoder för att restaurera och återplantera ålgräs längs västkusten.

Båttrafikens påverkan på Östersjöns undervattensängarZORRO – förvaltning och restaurering av ålgräsängar

Utsläpp och bottenfärger

Fritidsbåtar släpper ut betydande mängder av giftiga ämnen och föroreningar. Det stora antalet motorbåtar med motorer som saknar avgasrening gör faktiskt att fritidsbåtars utsläpp av växthusgaser är betydande även i jämförelse med andra trafikslag. Undersökningar har visat att musselodlingar vid hårt trafikerade leder tar upp gifter från fritidsbåttrafikens avgaser. Den successivt ökande användningen av elmotorer är därför positiv då det minskar både utsläpp och buller.

Giftiga ämnen från bottenfärger påverkar också havsmiljön allvarligt. Exempelvis visar sedimentundersökningar längs Sveriges kuster att halterna av det giftiga, och idag förbjudna, ämnet tributyltenn (TBT) överskrider gränsvärdet för god miljöstatus i 90 procent av alla undersökta områden.

Det skadliga bullret

Djur i havet använder sig av ljud för att navigera, interagera med varandra och upptäcka hot. Undervattensbuller från motorbåtar och fartyg stör dessa ljud som riskerar att drunkna i det mänskligt genererade bullret. Om ljudet är mycket starkt, kan djur till och med skadas.

Transportstyrelsen

Vägen till ett hållbart båtliv

För att minska den negativa påverkan från fritidsbåtar behöver vi vända trenden och börja använda och förvara våra båtar på nya sätt. Genom att styra bort exploatering och båttrafik från känsliga kustmiljöer, öka förvaring av båtar på land och öka användningen av miljövänlig teknik såsom använda spolplattor vid upptag av båtar samt el-motorer och miljövänligare bränsle, skulle fritidsbåtlivet kunna bli mer hållbart. Med en presenning under motorbåten i hemmahamnen behövs ingen bottenfärg heller.

Båtföreningar och marinor kan ansöka om Lova-bidrag för att ställa om och bli mer miljövänliga.

Det går att minska båtlivets skador på livet under ytanSvenska BåtunionenKusten - där alla vill varaFritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige

Källor:

Texten är skriven av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur.
Vid citering anges havet.nu som källa.