En grupp forskare vill att fiskeförvaltningen ska genomgå en klimatreform. Forskarna föreslår att vi fokuserar mindre på fiskets avkastning och istället värnar mer om havens stora förmåga att lagra koldioxid. Läs mer

Fiskereglerna för europeisk ål skärps ytterligare och det blir nu totalstopp efter ål i svenska havsområden. De nya reglerna och stopperioden gäller från 1 oktober till 31 december i år, den period då ålarna vandrar ut i havet. Läs mer

Varje år dumpas tiotals ton rödlistade pigghajar i form av bifångst från fisket längs västkusten. Hur många som överlever beror på hur de fångas, samt hur snabbt de sätts tillbaka. Dumpningen i Lysekils hamn utreds nu som misstänkt grovt brott mot fiskelagen. Läs mer

Vi behöver veta mer om hummerns utbredning och status längs den svenska kusten. För andra året tar forskarna nu hjälp av medborgarforskning där privatpersoner deltar i provfisket. Läs mer

För första gången någonsin startar nu licensjakt på knubbsäl i Sverige. Huvudsyftet är att förhindra de skador som sälen orsakar yrkesfisket och fritidsfisket Läs mer

Det kritiska läget för torsken beror till stor del på fisket. Men det räcker inte att bara sluta fiska för att bestånden ska återhämta sig. Det framgår av en ny kunskapssammanställning från SLU. Läs mer

Regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot bottentrålning. Bra för havsmiljön, men ett sådant förbud riskerar att ödelägga delar av det småskaliga fisket. Läs mer

En ny studie visar att myndigheter och företag effektivare kan identifiera och sätta stopp för tjuvfiske och arbetskraftsmissbruk. Lösningen är att kombinera artificiell intelligens, satellitdata och kunskapen hos experter. Läs mer

Omkring 60 pigghajar och rockor har hittats i Lysekils hamn. Troligtvis är de dumpade där av fiskare som har fått upp de här fridlysta arterna som bifångst. Läs mer

Den nya upplagan av ”Fisk- och skaldjurbestånd i svenska hav och sötvatten” visar på en positiv utveckling för kolja och vitling, medan det ser sämre ut för torsken och flera sillbestånd. Läs mer

För att nå klimatmålen behöver fossil energi ersättas med mer förnybar energi. Det snabbaste och mest ekonomiska alternativet idag är att bygga vindkraftverk till havs. Läs mer

Island kommer sannolikt att sluta med valjakt år 2024, då deras nuvarande fångstkvoter går ut. Det meddelar landets fiske- och jordbruksminister. Läs mer

Nu kan yrkesfiskare söka stöd för att skydda den akut hotade Östersjötumlaren. Men i stora delar av Östersjön är det fortfarande stopp för viktiga skyddsåtgärder, och det är försvarsmakten som säger nej. Läs mer

En stor del av allt skräp i haven och på våra stränder är fiskerelaterat. Fiskereturen är en insamlingstjänst som tar hand om fiskeredskap som inte längre behövs eller är oanvändbara. I år samlades över hundra ton fiskeredskap in och lämnades till återvinningen. Läs mer

En ny förordning från Miljödepartementet har beslutat att producenten ansvarar för avfallshanteringen gällande fiskeredskap. Lagen träder i kraft först den 1 januari 2023 men redan nu förbereder sig branschen. Läs mer

Vad är viktigast för att rädda ålarna längs Sveriges kust – att se till att de inte dör i kraftverken eller att upphöra med fisket efter ål? Fiskforskare från SLU och Stockholms universitet är överens om att det brådskar att sätta in kraftfulla åtgärder, men har olika åsikter om vilka åtgärder som borde prioriteras. Läs mer

På västkustens djupa bottnar lever många underliga djur. Sjöpennor, cylinderrosor och piprensare är några av dem. De drabbas hårt av bottentrålning efter havskräfta, räkor och olika fiskar. Ett nytt sätt att övervaka bottnarna kan hjälpa till att utvärdera åtgärder som trålningsförbud i marina skyddsområden. Läs mer

EU-länderna har enats om fiskekvoterna för 2022. För torskbestånden innebär beslutet att inget riktat torskfiske får utföras i Östersjön. Även sillkvoterna minskas, åtminstone för de centrala och västra bestånden. De hårda nerdragningarna har föranletts av beståndens dåliga tillstånd. Läs mer

Havs- och vattenmyndigheten inför regleringar av fisket i ett trettiotal av Sveriges totalt 300 marina skyddade områden. Syftet är att skydda däggdjur och fåglar i områdena, och i vissa fall också att skydda särskilt känsliga bottnar. Förhoppningsvis ska regleringarna bidra till att känsliga djur- och växtarter lättare ska kunna sprida sig mellan olika skyddade områden. Läs mer

De fyra länsstyrelserna längs Norrlandskusten vill att det inrättas en tillfälligt fredad zon för strömming i Bottenhavet. Därmed ställer de sig bakom kustfiskarnas krav på akuta åtgärder för att rädda strömmingsbeståndet i Bottniska viken. Läs mer

Årets märkning av den blåfenade tonfisken pågår. Forskarna hoppas hitta fler småfiskar som ett tecken på att beståndet föryngrar sig. Läs mer

Strömmingsfisket i centrala Östersjön mister sin MSC-certifiering. Beslutet är ett resultat av Internationella havsforskningsrådet (ICES) senaste rekommendationer. Läs mer

För första gången ska forskare undersöka hur fiskar dör i kommersiellt fiske. Målet är att hitta varsammare avlivningsmetoder i framtiden. Läs mer

Bottentrålning skadar havsbottnarna och livet i havet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. De europeiska haven är några av de områden i världen som bottentrålas mest intensivt, samtidigt som många marina arter och livsmiljöer har stora problem. Läs mer

Internationella havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sin rådgivning för nästa års fiske i Östersjön. Kritiken är stor och frågorna många från olika delar av forskarsamhället. Fiskeripolitiken i Östersjön måste förändras i grunden, skriver stiftelsen BalticWaters2030. Läs mer

Ett sekel av laxutsättningar har fått stora konsekvenser för den genetiska mångfalden hos Östersjölax. Det visar en ny forskningsstudie. Laxarna blir alltmer genetiskt lika, vilket ger sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Läs mer

I slutet på 1980-talet kollapsade torskpopulationen utanför Kanadas kust som ett resultat av överfiske. Spillrorna av beståndet har långsamt börjat återhämta sig, men är det samma torsk nu som då? …eller har populationens genetiska sammansättning förändrats för alltid? Glädjande nog verkar den genetiska diversiteten vara bevarad. Läs mer

Nu ska ostkustens fiskar gädda, gös, abborre och öring skyddas bättre mot fiske, särskilt under leken. Bestånden har det besvärligt av flera skäl, men bedömningen är att detta är en åtgärd som går snabbt att genomföra och får goda effekter. Läs mer

Enligt en ny studie kan bottentrålning orsaka lika stora utsläpp av koldioxid som flygtrafiken. När trålarna släpar mot botten frigörs kol från sedimenten och det ökar klimatutsläppen, gör havet surare och påverkar både produktiviteten och den biologiska mångfalden. Läs mer

En ny sammanställning visar att en allt större andel av det svenska trålfisket sker nära den svenska Östersjökusten. Detta samtidigt som situationen för sill/strömming i Östersjön som helhet har försämrats kraftigt. Studien stärker de uppgifter om kraftigt minskad förekomst av strömming inne i skärgårdarna som många har rapporterat om. Läs mer

Att ta hänsyn till hela ekosystemet när man bestämmer hur fisket ska gå till är inte enkelt. Ekosystemet är komplicerat, och det finns många faktorer att ta hänsyn till. Forskare från bland annat Stockholms universitet har undersökt hur sjöfåglar som äter fisk kan påverka fiskbestånden, och resultaten visar vikten av en ekosystemanpassad fiskeförvaltning. Läs mer

Torsken har minskat drastiskt Östersjön. I ett stort projekt ska miljontals torsklarver födas upp på Gotland och sättas ut i Östersjön. Om resultatet blir lyckat kan det bli en mall för framtida stödutsättningar. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det skriver SLU Aqua i samband med att de lanserar den stora kunskapsöversikten om svenskt fiske. Läs mer

Nu ska strömmingsbestånden i Östersjön få hjälp att återhämta sig. Havs- och vattenmyndigheten sjösätter ett åtgärdspaket som rymmer kunskapsuppbyggnad, skydd av strömmingens uppväxtområden och en översyn av trålfisket. Läs mer

Sveriges regering har, tillsammans med Danmark och Tyskland, lämnat in ett förslag till EU-kommissionen för att reglera fisket i marina skyddsområden i Kattegatt. De känsliga bottenmiljöerna behöver skyddas och bifångster av bland annat tumlare och sjöfåglar undvikas. Läs mer

Trots hårdare regler och bättre redskap så struntar yrkesfiskare i att minska mängden oönskad bifångst. Anledningen är brist på kontroll. Det skriver SLU i en artikel som riktar stark kritik mot ansvariga myndigheter. Läs mer

Trots att ålen är akut utrotningshotad förekommer ett utbrett olagligt fiske. I Blekinge och Skåne har man tagit krafttag mot tjuvfisket och med hjälp av drönare och täta kontroller börjar man nu komma tillrätta med problemet. Läs mer

Det är flera länder som ska komma överens om hur mycket sill som ska fiskas i Nordatlanten. Det har de inte lyckats med, och fångsterna har överstigit den rekommenderade kvoten under många år. Därför förlorar detta fiske nu sin MSC-märkning. Läs mer

Sedan två år tillbaka håller Havs- och vattenmyndigheten koll på ålfisket från luften. Och det har gett resultat. Nästan hälften av de olagliga fångstredskap som plockats in i år har upptäckts med hjälp av kamerautrustade drönare. Läs mer

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har de svenska yrkesfiskarna blivit avsevärt färre, men de som är kvar har fått fördelar genom EU-medlemskapet. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet. Läs mer

EU:s fiskekvoter sänks rejält på flera håll i Östersjön under nästa år. Efter långdragna förhandlingar har Östersjöländerna enats och man kan konstatera att politikerna denna gång verkar ha lyssnat på forskarna. Läs mer

Det storskaliga fisket i Östersjön är mycket dyrt för både statskassan och miljön och är en förlust för samhället i stort. Den slutsatsen drar ett antal forskare i en ny rapport. Att svenskt yrkesfiske bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård är en myt, hävdar de. Läs mer

Ett totalstopp för ålfiske, kombinerat med ökad miljöövervakning och färre vandringshinder. Det är vad som behövs för att säkra det europeiska beståndets återväxt, menar forskarna Henrik Svedäng och Charles Berkow från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Läs mer

Den 1 juli blev fisket efter sill, strömming och skarpsill i Östersjön MSC-certifierat, vilket innebär att bestånden anses vara livskraftiga och att fångstmetoden medför minimal inverkan på havsmiljön. Men många är kritiska till beslutet om miljöcertifiering. Läs mer

Stora trålare har hela våren legat utanför inloppet till Stockholm. De fiskar dygnet runt på de stora stim av strömming som samlats där. Strömmingen är på väg in i skärgården för att leka. Nu höjer forskare och experter sina röster. Läs mer

I vintras kom goda nyheter från Bohuslän: det fanns fler småtorskar längs kusten än det gjort på många år. Men hur har det gott för småtorskarna? Är den lyckade rekryteringen ett tecken på att torsken håller på att återhämta sig? Läs mer

Att mötas och diskutera fångstråd online är en enkel match för ICES fiskeexperter. Men svårigheter orsakade av coronapandemin kan komma längre fram, när utebliven datainsamling ger osäkrare underlag för bedömningarna. Läs mer

Bottentrålning bedrevs i fjorden Firth of Clyde i västra Skottland under nästan trettio år från 1980-talet. Det fick katastrofala effekter på ekosystemet. Men lokalbefolkningen tog tag i situationen, och fick efter många år av protester och kampanjer till slut igenom ett trålfiskeförbud i området. Sedan dess har den biologiska mångfalden bokstavligen blomstrat. Läs mer

Storspiggen har ökat dramatiskt i Östersjön. Det kan vara ett hot mot både gädda och abborre, och dessutom öka övergödningen av havet. Läs mer