En ny studie visar att sex länder bidrar till över 90 procent av allt plastavfall i Stilla Havet. De här länderna är alla stora fiskenationer, och en stor del av plasten i havet är fiskerelaterad. Läs mer

Genom att odla alger i restvatten från livsmedelsindustrin både växer de snabbare och mångdubblar sitt proteininnehåll. Det visar en ny forskningsstudie, som därmed ökar algernas chans att bli en konkurrenskraftig proteinkälla. Läs mer

FN:s miljöförsamling Unea har enats om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet. Sverige har länge varit pådrivande i processen. Läs mer

En ny rapport från WWF visar att utsläppen av plast till haven kan komma att fyrdubblas till år 2050. Både större plastskräp och mikroplaster innebär stora risker för det marina livet. Läs mer

Jordens planetära gräns för främmande ämnen som till exempel plast och andra föroreningar har passerats. Det konstaterar ett internationellt forskarteam som i sin analys bygger vidare på principen om "jordens planetära gränser". Läs mer

En ny studie visar att när mängden plast ökar i haven så ökar också antalet plastnedbrytande mikroorganismer. Sådana mikroorganismer skulle kunna användas industriellt för att förbättra vår återvinning av plast. Läs mer

En stor del av allt skräp i haven och på våra stränder är fiskerelaterat. Fiskereturen är en insamlingstjänst som tar hand om fiskeredskap som inte längre behövs eller är oanvändbara. I år samlades över hundra ton fiskeredskap in och lämnades till återvinningen. Läs mer

Odlad fisk är en näring som växer, men att hitta hållbara sätt att föda upp fisken på har länge varit en utmaning. Ofta matas odlad fisk med importerad soja eller fiskmjöl gjord på vildfångad fisk. Nu har forskare testat att utfodra regnbågslax med insekter. Insekter som i sin tur levt på avfall. Läs mer

Regeringen har tagit beslut om en ny lag som förbjuder nedskräpning. Ett av de stora problemen med att slänga cigarettfimpar och tuggummin på marken är att man då sprider plast i naturen. Plast som så småningom kan hamna i haven. Läs mer

Mängden plastskräp som sprids i världshaven förväntas tredubblas till år 2040. Samtidigt är kostnaderna för att hantera effekterna från plastproduktionen under ett år 32 000 miljarder kronor. En siffra som beräknas bli mer än dubbelt så hög under de kommande 20 åren. Läs mer

En ny studie visar att utsläppen av växthusgaser från fiberbankar på havsbottnen kan vara så stora som sju procent av Sveriges totala utsläpp. Läs mer

EU har nyligen lanserat en handlingsplan för nollutsläpp i luft, vatten och mark: Zero Pollution Action Plan. Planen har hyllats för att den samordnar EU:s utsläppsarbete, men även kritiserats för att de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga. Läs mer

Hur mycket plast innehåller sälar och tumlare i svenska hav? Var kommer plasten ifrån? …och hur påverkar den djuren? Frågorna utreds av forskare från Lunds universitet i samarbete med Marint centrum i Simrishamn. Läs mer

Sedan 1970-talet har utsläppen av mängden mikroplaster från spanska växthusodlingar ökat dramatiskt. Det har forskare sett genom att analysera sjögrässediment i odlingarnas närområde i Medelhavet. Läs mer

Therese Karlsson tilldelas avhandlingspriset 2020 vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Enligt motiveringen har avhandlingen bidragit till att föra forskningsfältet om plastskräp i havsmiljön framåt, framförallt vad gäller källor, spridning och nedbrytningsprocesser av olika former av plast. Läs mer

De finns överallt i våra vatten; mikrofibrerna. Tunna trådar som till exempel lossnar från våra kläder när de tvättas och till slut hamnar i haven. Man har trott att huvuddelen av mikrofibrerna i havet består av plast, men en ny studie visar att de flesta istället består av naturmaterial som bomull. Läs mer

Plast finns numera i alla hav i större mängder än vad man tidigare trott. Skadorna som plasten orsakar på den marina födoväven har uppmärksammats i olika sammanhang. Nu har en grupp norska forskare upptäckt att små plastpartiklar också kan sprida sjukdomar. Bakterier som hittas på plastpartiklarnas yta kan vara sjukdomsframkallande både för fiskar och människor. Läs mer

Till skillnad från andra kräftdjur som ömsar skal alteftersom de växer, så byter eremitkräftor istället ut sina snäckskal som de bor i. Men nu har forskare upptäckt att mikroplast stör eremitkräftorna i deras val av snäckskal. Läs mer

I våra världshav flyter det runt massor av saker, men det är inte alltid så lätt att se vad det är. Nu har forskare utvecklat en metod för att upptäcka och identifiera olika sorters skräp med hjälp av satellitbilder och artificiell intelligens. Läs mer

Forskare har hittat plast i magen på en hittills okänd art som lever på en av världens djupaste platser. Namnet de gav den kan ses som en varning: Eurythenes plasticus Läs mer