FN:s miljöförsamling Unea har enats om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet. Sverige har länge varit pådrivande i processen. Läs mer

Nu utvecklas en indikator som ska användas för att bedöma statusen på biologisk mångfald och effektiviteten av områdesskydd för laguner och stora vikar och sund i Bottniska viken. Indikatorn ska vara ett verktyg vid övervakningen av grunda vikar. Läs mer

Odla egen havssallat eller blåmusslor? På Tjärnö marina laboratorium har man drivit ett pilotprojekt med en havskolonilott. En slutsats är att reglerna i dagsläget är för krångliga för den som vill bedriva småskalig havsodling. Läs mer

Under måndagen släppte FN:s klimatpanel sin tunga IPCC-rapport med en sammanfattning av forskning utifrån kommande klimatförändringar. En stor del av jordens befolkning riskerar att drabbas hårt av torka, översvämningar och värmeböljor. Men gapet mellan vad vi gör och vad som måste göras är alldeles för stort. Läs mer

Det är inte syrebristen som ligger bakom det kritiska läget för Östersjöns största torskbestånd. Det slår en ny studie fast, och motsäger därmed tidigare forskning Läs mer

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Forskare har för första gången kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet, och konstaterar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen som behöver skyddas. Läs mer

Kallt vatten binder syre bättre än varmt vatten, och i takt med den globala uppvärmningen blir havet därför allt mer syrefattigt. Forskarna spår att om knappt 60 år kan över 72 procent av världens hav ha så dåligt med syre att det kan påverka de marina ekosystemen i hela världen. Läs mer

För att nå klimatmålen behöver fossil energi ersättas med mer förnybar energi. Det snabbaste och mest ekonomiska alternativet idag är att bygga vindkraftverk till havs. Läs mer

Skarvarna är inte de mest omtyckta av våra fåglar. Men de kan faktiskt komma till nytta i miljöövervakningen. En ny studie visar nämligen att deras ägg kan användas för att följa miljögifter i naturen. Läs mer

I Patagonien lär sig fler och fler späckhuggare hur de ska stjäla fisk från fiskelinor. Det här är ännu ett exempel på späckhuggarnas stora förmåga att lära sig beteenden av varandra. Läs mer

En ny rapport från WWF visar att utsläppen av plast till haven kan komma att fyrdubblas till år 2050. Både större plastskräp och mikroplaster innebär stora risker för det marina livet. Läs mer

Island kommer sannolikt att sluta med valjakt år 2024, då deras nuvarande fångstkvoter går ut. Det meddelar landets fiske- och jordbruksminister. Läs mer

Nu kan yrkesfiskare söka stöd för att skydda den akut hotade Östersjötumlaren. Men i stora delar av Östersjön är det fortfarande stopp för viktiga skyddsåtgärder, och det är försvarsmakten som säger nej. Läs mer

Ett förlist skepp från medeltiden har hittats utanför Fjällbacka i Bohuslän. Analyser visar att det är det äldsta vrak som hittats i området. Läs mer

Marina värmeböljor blir allt vanligare och över hälften av världshaven kan idag klassas som extremt varma. Det slår forskare fast sedan man jämfört ytvattentemperaturer från 1870 och framåt. Läs mer

Forskare har upptäckt att stormar vid Antarktis gör att stora mängder koldioxid frigörs från havet och ut i atmosfären. Det visar vilken viktig roll haven spelar i kampen mot klimatförändringarna. Läs mer

Det nätverk av skyddade havsområden som vi har i Sverige behöver utvecklas för att kunna ge ett tillräckligt effektivt skydd för de arter som lever där. De skyddade områdena måste bland annat ta hänsyn till hur olika arter sprider sig. Läs mer

Jordens planetära gräns för främmande ämnen som till exempel plast och andra föroreningar har passerats. Det konstaterar ett internationellt forskarteam som i sin analys bygger vidare på principen om "jordens planetära gränser". Läs mer

Behovet av elektricitet väntas öka i Sverige under de kommande åren och kan till 2045 vara dubbelt så stort som idag. Varifrån ska all ny el komma? Vindkraft ute till havs är dyrare att bygga och i Sverige har hittills den mesta vindkraften byggts ut på land. Men nu verkar en förändring vara på gång och fler vill bygga i havet. Samtidigt utreds effekterna ute till havs på sjöfåglar och marint liv. Läs mer

Det är ont om fisk i haven, säger både fiskare och forskare. I delar av Asien där man är mer van vid att äta alger och olika sorters ryggradslösa djur har nu även maneter hamnat på menyn, som alternativ. Läs mer

Tyska forskare har hittat kanske världens största lekområde för fisk. Området är hela 240 kvadratkilometer stort och ligger i Weddelhavet utanför Antarktis. Uppåt 60 miljoner isfiskar tros finnas där. Läs mer

Nu finns planer för hur Östersjöns havsmiljö ska skyddas. Länsstyrelserna längs Östersjöns kust har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten utarbetat regionala planer som ska ligga till grund för det fortsatta skyddsarbetet. Resultatet av samarbetet är en mer övergripande bild av Östersjöns havsmiljö, och förhoppningsvis kan därigenom ett sammanhängande nätverk av marina skyddade områden skapas. Läs mer

Bygget av Lynetteholm, en konstgjord halvö i Köpenhamn, har startat. Detta trots kraftig kritik från bland annat svenska myndigheter. Bygget kommer att innebära både muddring och dumpning av förorenade sediment nära det skyddade Natura 2000-området, vilket hotar den unika havsmiljön i Öresund. Läs mer

Tidigare har man utgått från att istäcke, strömmar och låga temperaturer har stoppat invasion av främmande arter i Antarktis. En ny studie pekar på att så inte längre är fallet. En grupp forskare har visat på det nya potentiella hotet mot det antarktiska ekosystemet. Läs mer

Farliga ämnen från sjöfart och fritidsbåtar, möjligheten att inkludera invasiva arter i skötselplaner eller bevarandeplaner för marina skyddade områden, samt en minskning av arealen där man får fiska med trål. Det är några av punkterna på den nya åtgärdslistan från Havs- och vattenmyndigheten Läs mer

Många högfluorerande PFAS-ämnen som förorenat miljön på land följer sedan med vattnet i vattendragen ut mot havet. En del når havet från olika punktkällor nära kusten. Nu visar ny forskning att ämnena inte alltid stannar kvar i havet. Istället kan de mycket väl slungas tillbaka över land i en sorts bumerangeffekt. Läs mer

Nu finns ett rykande färskt nummer av tidskriften Havsutsikt ute. Läs bland annat om de stora utmaningarna för Östersjötumlaren, men också om allt som döda tumlare kan lära oss och om vad som händer med fisken i havet när klimatet blir varmare. Läs mer

Smittspridningen av coronaviruset ökar ännu en gång i Sverige och i omvärlden. Ett viktigt verktyg för att ha koll på spridningen har visat sig vara analys av avloppsvatten. Här var svenska forskare snabbt framme. Läs mer

En ny studie visar att när mängden plast ökar i haven så ökar också antalet plastnedbrytande mikroorganismer. Sådana mikroorganismer skulle kunna användas industriellt för att förbättra vår återvinning av plast. Läs mer

En stor del av allt skräp i haven och på våra stränder är fiskerelaterat. Fiskereturen är en insamlingstjänst som tar hand om fiskeredskap som inte längre behövs eller är oanvändbara. I år samlades över hundra ton fiskeredskap in och lämnades till återvinningen. Läs mer

I våras startade ett försök i Bohuslän för att förbättra miljön för ålgräsängar. Havsbotten vid Lilla Askerön täcktes med sand för att göra vattnet mindre grumligt. Försöket ser hittills ut att ha gett bra resultat: De skott av ålgräs som planterades där har ökat till mer än det dubbla. Läs mer

Klimatförändringarna öppnar nya områden för späckhuggare att jaga i. I Arktiska vatten har späckhuggare observerats under en längre tid under året, eftersom vattnen inte varit isbelagda i samma utsträckning som tidigare. Denna förändring förväntas kunna leda till en obalans i ekosystemet. Läs mer

Det som var tänkt att bli en dödsstöt för fartygens användning av smutsiga, svavelhaltiga bränslen blev i stället ett incitament för sjöfarten att tvätta avgaserna med vatten innan de släpps ut i luften. Metoden med att använda så kallade skrubbrar för att spola ner utsläppen i vattnet har ökat lavinartat sedan reglerna för utsläpp till luften skärpts. Bra för luften, men verkligen dåligt för havet. Och regler för att komma till rätta med problemet dröjer. Läs mer

Den kraftigt förorenade Södra Varvsviken i Malmö ska ombildas till en grund, frisk vik. I stället för förorenade sediment ska bottnarna i framtiden vara täckta av ålgräsängar och annan växtlighet. Läs mer

Hur påverkas fiskar av allt buller vi människor skapar under vattnet? Kan de få hörselskador och på vilka sätt störs de i sitt beteende? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Läs mer

Havsforskning är ofta ett enträget arbete, men kan å andra sidan ge helt unika svar om framtidens miljö. I år är det tio år sedan forskare vid Linnéuniversitetet började ta vattenprover från Östersjön, och det är dags att summera. Läs mer

Den internationella sjöfarten bör sträva efter nollutsläpp av växthusgaser till 2050. Det menar ett trettiotal länder i den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Det nuvarande målet om halverade utsläpp har dömts ut som oförenligt med Parisavtalet. Läs mer

Allt mer forskning visar hur viktiga olika typer av kustekosystem är för att lagra kol och därmed bromsa klimatkrisen. Sedan länge vet man också att kusten härbärgerar en rik mångfald av växter och djur. Bättre skydd för dessa områden är alltså bra ur flera perspektiv. Läs mer

Att rena förorenade sediment i hav, sjöar och vattendrag utan att störa bottnarnas ekosystem är en stor utmaning. En forskargrupp vid Umeå universitet testar nu en metod som bygger på att sticka ner piggar i sedimenten. Miljögifterna fastnar i piggarna, och påverkan på bottnarna blir förhållandevis liten. Det återstår att undersöka om metoden fungerar för svenska förhållanden. Läs mer

Att producera mat till hela jordens befolkning innebär stora påfrestningar på vår planet. Det är bakgrunden till världens största miljöpris, Food Planet Prize. I år var det hållbar havsodling och nedbrytbara material till bland annat fiskenät som fick varsitt pris på två miljoner dollar. Läs mer

En ny förordning från Miljödepartementet har beslutat att producenten ansvarar för avfallshanteringen gällande fiskeredskap. Lagen träder i kraft först den 1 januari 2023 men redan nu förbereder sig branschen. Läs mer

Marina mikroorganismer "äter" klimatgasen metan som bubblar upp från havsbotten, och kan på detta vis bidra till lägre halter frisatt metan. Mikroberna kan dessutom anpassa sin konsumtion och äta mer när utsläppen ökar. Läs mer

Odlad fisk är en näring som växer, men att hitta hållbara sätt att föda upp fisken på har länge varit en utmaning. Ofta matas odlad fisk med importerad soja eller fiskmjöl gjord på vildfångad fisk. Nu har forskare testat att utfodra regnbågslax med insekter. Insekter som i sin tur levt på avfall. Läs mer

Kungsfiskar är en grupp fiskarter med väldigt olika livslängd – vissa kan bli 11 år och andra över 200 år gamla. En jämförelse av genuppsättningen hos 88 olika arter av kungsfiskar har hjälpt forskare förstå vilka faktorer som styr att en del arter blir så pass gamla. Läs mer

Regeringen har kommit med ett förslag om en lagändring i strandskyddet. Det nya förslaget innebär lättnader i vissa områden och skärpningar i andra. Kritiska röster har höjts om att lättnaderna kan vara för stora. Läs mer

Nya fynd av den invasiva arten svartmunnad smörbult, en ljusglimt för gösen och mycket ål. Det är några av resultaten från årets provfisken längs våra kuster. Läs mer

En ny studie visar att en blåval kan äta ungefär 16 ton krill varje dag – vilket är tre gånger mer än vad forskarna tidigare beräknat. Det här visar att valarna har en viktig roll i havens ekosystem. Läs mer

Vad är viktigast för att rädda ålarna längs Sveriges kust – att se till att de inte dör i kraftverken eller att upphöra med fisket efter ål? Fiskforskare från SLU och Stockholms universitet är överens om att det brådskar att sätta in kraftfulla åtgärder, men har olika åsikter om vilka åtgärder som borde prioriteras. Läs mer

Det behövs handling, inte ord. Så kommenterade Ecuadors president beslutet att bilda ett jättereservat i Stilla havet. Det är länderna Colombia, Costa Rica, Ecuador och Panama som gemensamt ska skydda ett område större än Sverige mot fiske. Beslutet annonserades vid klimatmötet COP26. Läs mer

Nu pågår klimatmötet i Glasgow. Havets betydelse för klimatet är mycket stort, men trots det har havsfrågor en ganska undanskymd roll, menar flera forskare. Även ekosystemens betydelse som källor eller sänkor för kolet behöver lyftas mer. Läs mer

Hur reste människor på havet under stenåldern, bronsåldern och järnåldern? Det ska studeras i ett stort internationellt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Läs mer

Ålen är akut utrotningshotad och länge har fisket fått skulden. Men en stor anledning till åldöden är också vattenkraftverken, där mängder av ålar hackas sönder i turbinerna när de försöker passera. Detta uppmärksammades nyligen i SVT:s Uppdrag granskning. Läs mer

Avhuggen solnedgångsmussla, kikärtsskeppsmask och sjömusmussla. Det är tre av Sveriges 140 havslevande musselarter som nu har fått svenska namn. Läs mer

På västkustens djupa bottnar lever många underliga djur. Sjöpennor, cylinderrosor och piprensare är några av dem. De drabbas hårt av bottentrålning efter havskräfta, räkor och olika fiskar. Ett nytt sätt att övervaka bottnarna kan hjälpa till att utvärdera åtgärder som trålningsförbud i marina skyddsområden. Läs mer

Idag signerades en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas alla miljöministrar. Samarbetet mellan Östersjöländerna om en gemensam och offensiv plan för att förbättra ett havsområde är unikt i världen, och har lett till påtagliga förbättringar Läs mer

En äventyrlig ung valross-hane har fått mycket uppmärksamhet under året. Wally som han kallas, har lämnat sina Arktiska vatten för en tur ner i Europa. Välbehövliga pauser har ofta tagits i småbåtar, varav flera dessvärre sjönk. Läs mer

På havets botten läggs elektriska kablar för att transportera el från havsbaserad vindkraft. Runt kablarna skapas elektromagnetiska fält som kan påverka krabbor som lever där. Försök visar att krabbornas ämnesomsättning förändras och att de kan bli hypnotiserade. Läs mer

EU-länderna har enats om fiskekvoterna för 2022. För torskbestånden innebär beslutet att inget riktat torskfiske får utföras i Östersjön. Även sillkvoterna minskas, åtminstone för de centrala och västra bestånden. De hårda nerdragningarna har föranletts av beståndens dåliga tillstånd. Läs mer

Denna vecka hålls i Kina FN:s toppmöte om biologisk mångfald (COP15). Målet är att skapa ett politiskt ramverk, parallellt med det internationella klimatramverk som beslutades genom Parisavtalet 2015. Visionen är att mänskligheten ska leva i harmoni med naturen till 2050. Läs mer

I en ny tysk studie har man sett att ålgräsängar kan minska halten av bakterier i vattnet. Det här är första gången som man har undersökt den egenskapen hos sjögräs i nordliga vatten, och det visar på ännu en nytta med ålgräsängarna längs våra kuster. Läs mer

Länderna vid nordöstra Atlanten har enats om att bilda ett nytt marint skyddat område för att hjälpa flyttande sjöfåglar. Med en yta lika stor som Frankrike kommer det här området att bli ett av de största i världen i sitt slag. Läs mer

Regeringen har tagit beslut om en ny lag som förbjuder nedskräpning. Ett av de stora problemen med att slänga cigarettfimpar och tuggummin på marken är att man då sprider plast i naturen. Plast som så småningom kan hamna i haven. Läs mer

Jordens alla innanhav värms snabbare av klimatförändringarna än de stora oceanerna. Östersjön är det innanhav vars temperatur ökar allra mest. En sammanställning som gjorts inom ramarna för Helcom visar att Östersjöns ekosystem kommer att påverkas kraftigt av de ökande temperaturerna, men att många förändringar fortfarande är svåra att skilja från annan mänsklig påverkan. Läs mer

Havs- och vattenmyndigheten inför regleringar av fisket i ett trettiotal av Sveriges totalt 300 marina skyddade områden. Syftet är att skydda däggdjur och fåglar i områdena, och i vissa fall också att skydda särskilt känsliga bottnar. Förhoppningsvis ska regleringarna bidra till att känsliga djur- och växtarter lättare ska kunna sprida sig mellan olika skyddade områden. Läs mer

Att blåmusslor inte längre hittas längs västkustens stränder visar sig vara en del i en mer generell trend, visar forskning från Göteborgs universitet. Variationen mellan olika områden är stor, men generellt minskar utbredningen av blåmusslor i hela Nordatlanten. Det finns en mängd möjliga förklaringar till detta, varav de flesta har kopplingar till klimatförändringarna. Läs mer

De fyra länsstyrelserna längs Norrlandskusten vill att det inrättas en tillfälligt fredad zon för strömming i Bottenhavet. Därmed ställer de sig bakom kustfiskarnas krav på akuta åtgärder för att rädda strömmingsbeståndet i Bottniska viken. Läs mer

Utbredningen av världens korallrev har halverats sedan 1950-talet, visar en ny studie. Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och exploatering slår hårt mot de känsliga ekosystemen. Läs mer

Nära 90 procent av de pengar som ges i jordbruksstöd har en direkt skadlig inverkan på miljön, enligt en ny FN-rapport. Varmare klimat, minskad biologisk mångfald och övergödning är några av konsekvenserna av dagens system. Läs mer

Nu har Skandinaviens största havsbaserade vindkraftspark invigts på Kriegers flak. Parkens kraftverk har en kapacitet att försörja över en halv miljon hushåll med el. Läs mer

Den senaste uppdateringen av den internationella rödlistan visar att fyra tonfiskarter glädjande nog verkar ha återhämtat sig lite de senaste åren. Desto mer negativt är att 37 procent av världens haj- och rockarter är hotade. Läs mer

Fartyget Skytteren, som sjönk i Bohuslän under andra världskriget, brukar kallas för Sveriges mest miljöfarliga vrak. Nu inleder Havs- och vattenmyndigheten en operation för att tömma det på olja. Läs mer

Forskare ombord på isbrytaren Oden har under två månader ägnat sig åt ett intensivt arbete för att kartlägga delar av den Arktiska oceanen som ingen tidigare undersökt. Kunskapen de kommer hem med kan vara avgörande för hur vi ska hantera detta område i framtiden. Läs mer

Mängden plastskräp som sprids i världshaven förväntas tredubblas till år 2040. Samtidigt är kostnaderna för att hantera effekterna från plastproduktionen under ett år 32 000 miljarder kronor. En siffra som beräknas bli mer än dubbelt så hög under de kommande 20 åren. Läs mer

Den främmande arten är egentligen en sjöpung, men forskarna kallar den för ”havsspya”. Namnet har den fått eftersom den liknar en gulaktig, bubblig smet, som snabbt kan kolonisera stora områden på havsbotten. Nu finns havsspyan i Norge. Läs mer

Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer

Regeringen beslutade i förra veckan om en storsatsning på havsmiljön. Ett tio år långt nationellt forskningsprogram ska sätta fokus på hur vi tar hand om våra havs- och vattenmiljöer ur ett ekosystemperspektiv. Läs mer

Ålgräsängar värdefulla både för den biologiska mångfalden och för klimatet. I Göteborg har kommunfullmäktige beslutat att förbättra skyddet av ålgräsängar i skärgården. Läs mer

En ny studie visar att utsläppen av växthusgaser från fiberbankar på havsbottnen kan vara så stora som sju procent av Sveriges totala utsläpp. Läs mer

Årets märkning av den blåfenade tonfisken pågår. Forskarna hoppas hitta fler småfiskar som ett tecken på att beståndet föryngrar sig. Läs mer

Det är inte bara de åttaarmade bläckfiskarna (octopus) som är smarta. Även de sepialiknande tioarmade bläckfiskarna (cuttlefish) kan lära sig saker, komma ihåg dem länge och klarar dessutom att behärska sig. Läs mer

Kemikalier som hamnat i havet kan spridas vidare från vatten till luft och på så sätt spridas snabbare och längre än man tidigare trott. Det visar ny forskning från Stockholms universitet. Läs mer

Strömmingsfisket i centrala Östersjön mister sin MSC-certifiering. Beslutet är ett resultat av Internationella havsforskningsrådet (ICES) senaste rekommendationer. Läs mer

60 ton kol och nära 7 ton kväve. Det är vad som frisätts för varje hektar ålgräs som försvinner från havsbotten. En ny studie visar hur förlust av det viktiga sjögräset bidrar till såväl klimateffekter som övergödning. Läs mer

För första gången har forskare visat att det går att identifiera så små arter som vitvalar och narvalar med hjälp av satellitbilder. Det här gör det mycket enklare att studera dessa valar i deras ofta otillgängliga miljöer och utan att störa dem. Läs mer

Strömmingen står inför stora utmaningar. Varmare vatten ökar fiskarnas ämnesomsättning och minskar deras förmåga att flytta till kallare vatten, visar en ny studie. Det innebär en osäker framtid för strömming och andra sillfiskar. Läs mer

Mänsklig verksamhet har värmt upp atmosfären, land och hav. Kopplingen mellan extrema värmeböljor, översvämningar och torka och människans utsläpp av växthusgaser är stark. Den nya rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är skrämmande läsning, och visar med all önskvärd tydlighet att det nu krävs omedelbara, kraftiga utsläppsminskningar. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

Under många år har Havets Hus i Lysekil släppt ut småfläckiga rödhajar. I år var det dags att berika detta med två egenuppfödda knaggrockor. Läs mer

Vad kan hända med babykoraller om oljeutsläpp inträffar vid ett korallrev? Forskare från Australien har nu visat att UV -ljus förändrar effekterna av de kemiska föreningarna i petroleumolja, vilket gör oljan än mer giftig för unga koraller. Läs mer

Vältränade fridykare som dyker ned på mer än 100 meters djup, får lägre puls och lägre syrehalt i blodet. Nästan precis som sälar. Forskare vid Mittuniversitetet har studerat vad som händer i dykarnas kroppar. Läs mer

Sommar, semester, sol och varmare vatten lockar många farkoster ut på havet, inklusive de snabba vattenskotrarna. De används som nyttiga bruksfordon av till exempel Sjöräddningen, men oftast fungerar de som snabba, motordrivna leksaker för ungdomar och vuxna. Läs mer

I slutet av juli lämnar isbrytaren Oden kaj i Helsingborg och stävar norrut. Ombord finns då 39 forskare som ska ägna sommaren åt att göra mätningar i Arktiska oceanen. En av dem är Johan Wikner, professor vid Umeå universitet. Hans forskargrupp ska studera havets minsta invånare – bakterier – och hur de har anpassat sig till den kalla, näringsfattiga miljön. Läs mer

Forskare föreslår en ny metod för att inventera skyddade marina områden, så att både de biologiska vinsterna och nyttan för oss människor tas med i beräkningarna. Det här kan ge en bättre värdering av de skyddade områdena. Läs mer

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanlänkade, och vi behöver minska dem båda för att trygga vår framtida överlevnad. Det framgår av den första gemensamma rapporten från organisationerna IPBES och IPCC. Läs mer

En ny studie visar att kvastfeningar kan leva mycket längre än man tidigare trott, kanske till och med i hundra år. De blir inte könsmogna förrän tidigast i 40-årsåldern, och deras långsamma livscykel gör arten extra sårbar. Läs mer

Havsnivåerna stiger och på många platser i världen planeras för vallar och murar som skydd mot översvämningar i klimatförändringarnas spår. I Skåne testar man nu en ny metod – genom massplantering av sjögräset ålgräs vill man bromsa erosionen längs kusten. Läs mer

För första gången ska forskare undersöka hur fiskar dör i kommersiellt fiske. Målet är att hitta varsammare avlivningsmetoder i framtiden. Läs mer

Klimatförändringarna kan få flera allvarliga konsekvenser för kustnära ekosystem och en art som är särskilt känslig är blåstången. Det visar en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet. Läs mer

De så kallade skrubbersystemen som renar fartygens avgaser från svavel släpper istället ut gifterna i vattnet. Nu pågår ett internationellt miljötoppmöte där man bland annat ska diskutera en reglering av utsläpp av skrubbervatten. Läs mer

När klimatet blir varmare minskar syrehalten i vattnet, vilket gör livet svårare för många arter. Men det finns undantag – bland annat den encelliga organismen skalamöba. Skalamöbor kan nämligen även andas kväve i form av nitrat. Läs mer