Bild
Tema: avfall

Avloppsrening under utveckling

När avloppsvatten når reningsverken innehåller det en mängd ämnen, partiklar och organismer som på olika sätt kan skada miljön. Det handlar om allt från organiskt material, bakterier och virus till metaller och läkemedel. Avloppsreningen står inför en stor utmaning, både när det gäller att bryta ner kemikalier och hantera de stora vattenmängder som ett varmare klimat kan föra med sig.

Historisk avloppsrening

I början på 1900-talet var utsläpp från avlopp en stor källa till näringsbelastning. Vattentoaletter och avloppsnät började utvecklas, men reningen av avloppsvattnet var obefintlig. Införandet av vattentoaletter fick positiva effekter vad gäller människors hälsa, men ledde till stora punktutsläpp av fosfor i sjöar, vattendrag och hav.

Under 1950-talet började reningsverk att byggas, och tio år senare hade verksamheten tagit ordentlig fart. Behandlingen av avloppsvattnet var från början främst inriktad på att minska utsläpp av organiskt material, så kallad slamavskiljning. Även biologisk rening av avloppsvatten utvecklades, men det dröjde ytterligare tio år innan det infördes reningsverk med effektiv fosforrening.

Effektiv rening av kväve och fosfor

Under 1980-talet byggdes reningsverken upp i snabb takt, och man utvecklade kemisk rening för att fälla ut fosfor. Under 1990-talet infördes strängare regler även för kväverening.

Dagens reningsverk är mycket effektiva när det gäller att rena bort kväve, fosfor och organiskt material. Mängderna av dessa ämnen som släpps ut från reningsverken har minskat markant de senaste årtiondena. Moderna reningsverk klarar till exempel av att ta hand om upp till 99 procent av allt fosfor i avloppsvatten, och många länder runt Östersjön har infört effektiv avloppsrening.

Kemikalier en utmaning

Användandet av kemikalier ökar i vårt samhälle idag, och detta visar sig även i det avloppsvatten som når reningsverken. Rester av läkemedel, hygienvårdsprodukter och andra kemikalier är en utmaning för reningsverken att hantera. Många svårnedbrytbara och vattenlösliga ämnen kan passera reningsverken mer eller mindre opåverkade eftersom de flesta reningsverk inte är byggda för hantera dessa ämnen. Problemet har uppmärksammats under senare tid, när forskare bland annat har sett att läkemedelsrester kan orsaka hormonstörningar hos fiskar som lever i närheten av reningsverk. Läkemedelsrester har också visat sig finnas i stort sett överallt i våra hav.

Ny teknik finns

Det finns tekniker för att rena vatten från läkemedelsrester och andra kemikalier, men i Sverige har de här teknikerna hittills framför allt använts inom industrin och för att rena dricksvatten. En teknik fungerar genom att slå sönder molekyler med hjälp av ozongas. En annan teknik går ut på att tillföra pulveriserat aktivt kol som binder till sig molekylerna, eller att låta avloppsvattnet passera genom filter med aktivt kol. Om dessa mer avancerade metoder skulle användas vid de största reningsverken runt Östersjön skulle utsläppen av kemikalier från kustområdenas reningsverk till havet kunna minskas drastiskt.

Svensk användning av avancerad vattenrening i större skala är på gång, och ett reningsverk i Linköping blev år 2017 det första i Sverige att använda tekniken. Tyskland och Schweiz använder redan den avancerade tekniken i full skala, men övriga Europa ligger i detta hänseende efter i utvecklingen.

Flera utmaningar för framtidens reningsverk

När vattenmängden som når ett reningsverk är större än vad det klarar av så sker en så kallad bräddning. Det inträffar framför allt vid kraftiga regn. Bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten, och är en säkerhetsfunktion för att ledningarna inte ska bli överfulla och avloppsvattnet riskera att gå tillbaka till avloppen. I ett varmare klimat förutspås kraftiga regn att bli vanligare, vilket innebär fler utsläpp av orenat avloppsvatten om inte reningsverken anpassas till de nya förhållandena.

En annan utmaning inför framtiden är att våra reningsverk oftast inte är byggda för hantera virus. De kan därför behöva kompletteras med ytterligare reningstekniker för att möta dagens högre spridningsrisker.

MER LÄSNING