Avhandlingar

avfall
fiske
Artikelbild
Göteborgs universitet 2019

Inga direkta effekter på fiskens hälsa eller livsmedelsprodukternas kvalitet

Förenta nationerna har identifierat plastförorening i den akvatiska miljön som en av världens största miljöutmaningar. Det har förutsetts att upp till 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska mil...Läs mer

havsområden
livsmiljöer
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Viktigt att hitta fiskars barnkammare

Både uppväxtområden och livsmiljöer för vuxna revfiskar behöver bevaras för att behålla ett produktivt kustlandskap.

I den här avhandlingen har uppväxtområden för tropisk och subtropisk re...Läs mer

farliga ämnen
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Komplex påverkan av miljöstörningar

Akvatiska ekosystem utgör grunden för ett brett spektrum av betydelsefulla ekosystemtjänster. De utsätts i ökande grad för påfrestningar från oss människor, såsom föroreningar och klimatförändringar. ...Läs mer

fiske
Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2019

Fler interaktioner mellan torsk och skrubbskädda i Östersjön

Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön, både ekologiskt och kommersiellt. Kunskapen om dynamiken och interaktionerna i utsjön dem emellan har dock varit bristfällig.

I s...Läs mer

i vår tjänst
Artikelbild
Umeå universitet 2019

Alger renar vatten och producerar biobränsle

Algbiomassa anses vara ett bra utgångsmaterial för produktion av olika biobränslen eftersom dessa mikroorganismer naturligt kan bilda och lagra stora mängder lipider som kan omvandlas till biodiesel. ...Läs mer

så funkar havet
mångfald
Artikelbild
Stockholms universitet 2019

Stora skillnader mellan olika populationer av hoppkräftor

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis ä...Läs mer

så funkar havet
vårt ansvar
Artikelbild
Linneuniversitetet 2018

Gäddan gillar sol och leker helst hemma

Fiskar kan, tvärtemot vad man tidigare trott, utnyttja solstrålning för att värma upp sin kropp till temperaturer som överstiger det omgivande vattnet. Temperaturökningen har en direkt påverkan på fis...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Elefantsälar i oceanografernas tjänst

Södra Ishavet spelar en viktig roll i det globala klimatsystemet då det binder samman Indiska Oceanen, Stilla Havet och Atlanten och är en direkt väg för utbyte av massa, värme och salt mellan världsh...Läs mer

fiske
Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Fånga värdet av småskaligt fiske

Småskaliga fisken är viktiga för livsmedels- och försörjningstrygghet för miljontals människor världen över och integreras alltmer i det globala handelssystemet. Deras kapacitet att försörja fiskesamh...Läs mer

så funkar havet
så mår havet
Artikelbild
Umeå universitet 2018

En minskning av närsalter minskar inte nödvändigtvis syrekonsumtionen i havet.

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna ...Läs mer

farliga ämnen
exploatering
Artikelbild
Umeå universitet 2018

Höga halter av läkemedelsrester i bottenlevande organismer

Annelie Lagessons avhandling visar att det är organismer långt ner i födoväven som är de främsta mottagarna av utspolade läkemedelsrester och inte fisk som hittills varit i fokus för effektstudier. St...Läs mer

livsmiljöer
Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Ålgräsängar i ett skiftande havslandskap

Grunda kustnära havsmiljöer är väldigt viktiga områden som tillhandahåller en hög produktion av varor och ekosystemtjänster över hela världen, där sjögräsängar bidrar till att bibehålla en hög biologi...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Ljuset under isen

Det årstidsbundna istäcket är en betydande drivkraft för säsongsdynamiken i Östersjöregionens akvatiska ekosystem. Istäcket påverkar ljusförhållandena under ytan direkt, genom att hindra ljustransport...Läs mer

båtar och fartyg
Artikelbild
Göteborgs universitet 2018

Bohuslänska beslutsfattares och båtfolkets syn på fritidsbåtlivet

Avhandlingen är sammanläggningsavhandling som utvecklas i två huvudsteg. Det första steget (Artikel I och Artikel II) undersöker hur beslutsfattare och båtfolk uppfattar båtaktiviteter. Det visar att ...Läs mer

vårt ansvar
Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Så har svenska hav förvaltats

I denna avhandling undersöks hur styrning och förvaltning relaterad till den marina miljöns användning och skydd har utvecklats i Sverige från 1960-talet fram till våra dagar.

Kjell Grip h...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Kemikalier från plast i havet

Trots den snabba utvecklingen och en numera ständig närvaro av plast i marina miljöer vet vi fortfarande mycket lite om nedbrytningen i havet och potentiella risker.

– Plast och speciellt ...Läs mer

Artikelbild
Lunds universitet 2018

Sjöborren ser med fötterna

John Kirwan, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har undersökt synskärpan hos djur som bara urskiljer grova bilder, inte detaljer. Tills nu har dessa djurs synförmåga varit ett relativt o...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Hur mycket kol lagrar sjögräs?

Sjögräsängar utgör en av de mest produktiva livsmiljöerna på jorden och har visat sig vara mycket effektiva på att lagra atmosfärisk koldioxid i form av organiskt kol, vilket bidrar till att motverk...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2018

Omfattande koldioxidupptag hos kiselalger trots låg tillgång på näring

I avhandlingen har författaren och medförfattare studerat kol- och kväveflöden förknippade med vattenlevande växtplankton. Med moderna metoder har forskarna mätt upptag av kol och relationen mellan ni...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2018

Hur försurning påverkar musslor och deras anpassningsförmåga

Koldioxidutsläpp orsakar en minskning av havets pH och förändringar i havsvattenkemi, en process som kallas för havsförsurning. Detta kommer att ha negativa effekter speciellt för organismer som prod...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2018

Kolcykeln i Östersjön

Kustnära hav länkar samman land och oceaner, och spelar därför en viktig roll i jordens kolcykel. Stora mängder kol, av både terrestert och marint ursprung, passerar och omvandlas i dessa vatten som...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2018

Urbanisering och förändrade förutsättningar i en indisk fiskeby

Denna avhandling är en fallstudie som undersöker kustförvandlingar och förändrade livsmöjligheter i ett urbant fiskesamhälle i byn Tota-Bengre i Indien. Tota-Bengre brukade vara en liten fiskeby, men ...Läs mer

Artikelbild
Linneuniversitetet 2018

Syresättning av döda bottnar kan underlätta återetablering

Arealerna av döda bottnar i Östersjön har ökat som en följd av industrialiseringen och användandet av gödningsmedel. Föroreningen av Östersjöns kust och öppna vatten med näringsämnen leder till en öka...Läs mer

Artikelbild
LinnÉuniversitetet 2017

Fokus på bakterieplanktons anpassningsförmåga

Bakterier är nyckelorganismer i marina ekosystem. De är viktiga för näringsämnenas kretslopp tack vare sin förmåga att transformera löst organiskt kol och andra näringsämnen.

Bakteriesamhäll...Läs mer

Artikelbild
Södertörns högskola 2017

Genetisk påverkan på Östersjöns blåmusslor

Blåmusslan är en viktig art i Östersjön. En ny avhandling visar att reningsverk skapar ett naturligt urval hos blåmusslan vilket ger ett genetiskt fotavtryck hos musslor som lever i närheten. Även mil...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2017

Variationer i sjögräsängars kapacitet för kollagring

Sjögräsängar anses vara mycket effektiva koldioxidsänkor, med kapacitet att lagra betydande mängder kol under lång tid, och därigenom buffra mot en global uppvärmning.

I denna avhandling h...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Hur digitala teknologier kan skapa förståelse för marin miljö

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur digitala teknologier bidrar till undervisning och kommunikativa aktiviteter som stöttar lärande och förståelse av miljökunskaper med anknytning ti...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Svavelutsläpp från fartyg

Utsläpp av svaveloxider (SOx) orsakar betydande global miljöpåverkan och effekter på människors hälsa, inklusive försurning, klimatförändringar och ökad risk för förtida död till följd av allvarliga h...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2017

Riskbedömning av dioxiner i mat

Skillnaderna mellan hur människor och djur påverkas av dioxiner och dioxinlika föreningar är större än vad vi tidigare trott. Detta kan inverka på hur vi i framtiden bedömer deras risker i vår mat. Fö...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Fritidsbåtars påverkan på kustområden

Med egen båt ökar möjligheten att nå fina bad och stränder i skärgården. Men rekreation med fritidsbåtar kan också påverka våra kuster och hav. En ny doktorsavhandling framhåller hur fritidsbåtsägare ...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Sexuella signaler och bullerföroreningar - betydelse för uppvaktning och fortplantningsframgång hos två arter av sjungande smörbultar

Många djur i den marina miljön använder ljudsignaler för att förstå sin omgivning, navigera och för sociala interaktioner. I den här avhandlingen studerar Eva-Lotta Blom hur två olika arter av smörbul...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

En undersökning av cocktail-effekten

För att säkra att en viss kemikalie inte utgör ett allvarligt miljöproblem krävs idag ofta ett marknadsgodkännande för att få använda den, antingen från myndigheter eller via en registrering från prod...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Behövs mångfald för ekosystemens funktion?

Denna avhandling ifrågasätter några av de allmänna påståenden som har gjorts inom området biologisk mångfald och ekosystemets funktion, beträffande att förlust av arter automatiskt leder till sämre fu...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2017

Östersjöns stränder i ett förändrat klimat

Syftet med min avhandling har varit att öka kunskapen om Östersjöns strandekosystem och de leddjur som lever där, samt vilka effekter kommande klimatförändringar kan komma att få. Klimatförändringen k...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Havets strömmar och cirkulation i västra Antarktis

Den smältande havsisen på Antarktis bidrar påtagligt till att höja havsnivån. De snabbaste förändringarna sker i Amundsenhavet på västra Antarktis där havet antas driva uttunningen av de flytande glac...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2017

Orsaker och effekter av geografiska kopplingar mellan vattenbruk och skyddsvärda ekosystem

Vattenbruk har en allt mer betydande roll i den globala produktionen av fisk, skaldjur och alger. De miljömässiga effekterna av den ökade produktionen är styrda av typen av vattenbruk och beror på var...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2017

Fiska efter hållbarhet: Mot en förändring av småskaligt fiske i sjögräsängar

Småskaligt fiske sysselsätter miljontals människor världen över. I många delar av världen har det dock blivit allt svårare att leva på småskaligt fiske, vilket hotar kustbefolkningars välmående och li...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Värmetolerans hos äkta benfiskar - betydelse av hjärtats syreförsörjning, produktion av ATP och autonom kontroll

Fiskar kan anpassa sig till ökande havstemperaturer, men inte alla. Det finns risk för att hela populationer kan dö ut när klimatet förändras. Och det är troligen fiskens hjärta, som avgör i hur varmt...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2017

Miljöfaktorer som leder till selektion av predationsresistenta och potentiellt patogena bakterier

Bakterier använder i många fall samma mekanismer för att motstå predation i akvatiska miljöer som när de ska motstå nedbrytning av makrofager i exempelvis en människokropp. I avhandlingen påvisas en l...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2017

Användning och miljöpåverkan av giftig båtbottenfärg i Östersjön

Båtbottenfärger med gift är fortfarande den vanligaste metoden för att förhindra påväxt av alger, havstulpaner och andra organismer på båtskrov. Syftet med denna avhandling var att bestämma vilken typ...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Framtiden för mikroplankton i Östersjön - Effekter av skrubbning och klimatförändringar

Avhandlingen behandlar hur mikroplanktonsamhället i Egentliga Östersjön påverkas av framtida klimatförändringar, i form av ökad CO2-halt i atmosfären, ökad temperatur och minskad salthalt. Avhandlinge...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Stress hos fisk - Fysiologi och beteenden hos laxfiskar med fokus på personligheter, odlingsmiljö och överlevnad i det vilda

Ju mer laxfiskars odlingsmiljö liknar naturens ju bättre rustade blir fiskarna att klara övergången från odlad till vild miljö. Avhandlingen visar hur kompensationsodlingar, odlingstankar där fiskarna...Läs mer

Artikelbild
SLU 2017

Interaktioner mellan skarv och vilda fiskpopulationer. Analysmetoder och tillämpningar

Denna avhandling gjordes för att öka kunskapen om skarvars interaktion med fisk och fiske. De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar ...Läs mer

Artikelbild
Södertörns högskola 2017

Deltagande och legitimitet - aktörsamverkan för naturskydd

Avhandlingen undersöker relationen mellan deltagande och legitimitet i svensk östersjöförvaltning genom att studera samrådsprocesserna för Gräsö marina naturreservat och St Anna-Missjö marina skyddsom...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2017

Gränsöverskridande lagar för social-ekologisk resliliens? - En studie av övergödning i Östersjöområdet

I avhandlingen görs en av de hittills mest omfattande studierna av relationen mellan juridisk rätt och social-ekologisk resiliens.

Social-ekologisk resiliensteori är en teoribildning som bidra...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2017

Tarmrörelse och blodflöde i magtarmkanalen hos benfiskar under matsmältning och osmoreglering

Avhandlingen behandlar de fysiologiska förändringarna i laxfiskar när de flyttar från sött till salt vatten. Resultaten visar att magtarmkanalen spelar en viktig roll för att upprätthålla salt- och va...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Ekologi, turism och förvaltning av knubbsäl

I avhandlingen har jag studerat olika typer av antropogena interaktioner med knubbsäl på Island. Knubbsälar är jagade för att minska eventuell påverkan på fiskpopulationer, men har parallellt blivit ...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Hydroxylerade polybromerade difenyletrar i Östersjöns organismer: naturlig produktion, distribution i födoväven och biotransformation

Flera av Östersjöns djurarter, till exempel strömming och gråsäl har under de senaste decennierna blivit allt magrare. Samtidigt har halterna av naturligt producerade hydroxylerade polybromerade dif...Läs mer

Artikelbild
Chalmers tekniska högskola 2016

Skeppsvrakens miljörisker: modellutveckling och användning

Det finns hundratals förlista fartyg längs den svenska kusten, fartyg som beskrivs som tickande miljöbomber. ​Varje vrak har sina unika risker och problem. De har olika skador, ligger på olik...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2016

Klimatförändringarnas påverkan på fiskpopulationers produktion och dynamik

Produktionen av fisk i sjöar i norra barrskogsbältet påverkas negativt av den pågående klimatförändringen.Den förhöjda vattentemperaturen gör att energibehovet hos fiskar ökar för att de ska kunna upp...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Förbättrad utvärdering av miljögifters övervakning

Under slutet av 1960-talet upptäcktes att Östersjön var svårt förorenat av långlivade organiska miljögifter såsom PCB och DDT. Det visade sig senare att dessa ämnen orsakat reproduktionsproblem hos bå...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2016

Restaurering och förvaltning av ålgräs på den svenska västkusten

Den småskaliga kustexploateringen, som bryggor och marinor, påskyndar förlusten av ålgräs i Bohuslän. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Ålgräs (Zostera marina) brukar kallas havet...Läs mer

Artikelbild
LinnÉuniversitetet 2016

Östersjöns växtplankton i ett förändrat klimat

I avhandlingen undersöks hur växtplankton klarar sig i Östersjön i ett tänkbart framtida klimatscenario. Temperaturen ökar i vattnet, och en ökad nederbörd kommer att leda till en ökad avrinning från ...Läs mer

Artikelbild
Chalmers tekniska högskola 2015

Värdering av effekterna av låga oljekoncentrationer i marina samhällen av bottenlevande djur

Medan effekterna av stora oljeutsläpp är relativt väl kända, finns betydligt mindre kunskap om vad små. kontinuerliga oljeutsläpp påverkar havsmiljön. I dessa fall är det främst PAH:er som ger effekte...Läs mer

Artikelbild
Södertörns högskola 2016

Mikrobiella ekosystemfunktioner längs den kraftiga syregradienten i Landsortsdjupet

Mikroorganismer är nödvändiga för fungerande ekosystemfunktioner i akvatiska miljöer. Trots deras ekologiska nyckelroll är kunskapen om deras funktion och komplexitet begränsad. På grund av eutrofieri...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Att förstå ekosystems komplexitet: en studie av hur småskaliga yrkesfiskare skaffar ekologisk kunskap

De rika kunskaper som yrkesfiskare har om lokala ekosystem är ett resultat av den nära relation fiskesamhällen i generationer haft med sina naturliga miljöer. Detta förhållande utvecklar starka känslo...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2016

Påverkansfaktorer på växtplankton i Östersjön, ett marint system påverkat av alloktont organiskt material

Klimatförändringarna kommer att leda till att havsvattnet blir varmare och att nederbörden ökar i Östersjön. I de nordliga delana kommer den ökande nederbörden att leda till ett ökat inflöde av landba...Läs mer

Artikelbild
Uppsala universitet 1977

Sedimentologiska och geokemiska förhållanden samt miljögiftsproblem i färska (recenta) sediment från två marina områden i sydvästra Sverige

Avhandlingen belyste förändringarna i ett förorenat estuarieområde utanför ett reningsverk där utsläppen upphörde 1974 som jämfördes med ett opåverkat ”rent” område (Brofjorden) som kom att påverkas n...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Cyanobakteriers kvävefixering i Östersjön - Med fokus på Aphanizomenon sp.

Cyanobakterier är vanliga både på land och i vatten. En del släkten kan omvandla kvävgas till biotillgängligt ammonium, det vill säga utföra kvävefixering, och är därmed fundamentala för kvävets kre...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Rätt så turkos: Miljömärkningens effekter på hållbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur

Fisk och skaldjur (sjömat) kan i jämförelse med andra animaliska produkter produceras med relativt begränsad miljöpåverkan och förväntas därför bli allt viktigare på en planet med en växande världsbef...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2016

Genetisk strukturering i naturliga populationer - påverkan av livsstrategier och asymmetrisk migration

Kartläggning av strukturen hos en population ger kunskap om hur mycket individer rör sig mellan olika områden. Om en population är helt eller delvis isolerad från andra populationer kan de anpassa sig...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Populationsgenetiska mönster hos arter av betydelse för förvaltning

En ny genetisk studie av den brackvattenlevande gäddan i Östersjön visar att den etablerade uppfattningen att gäddor är stationära fiskar inte stämmer. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisa...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Makroalger i tropikerna – Förtjänster, problem och potential

Avhandlingen undersöker spridningen av introducerade haplotyper av den odlade algen Eucheuma denticulatum i Östafrika, och odlingspotentialen hos den inhemska E. denticulatum. Utöver detta undersöker ...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Multipla drivkrafters påverkan på marina system: nya metoder för att studera strukturella förändringar

Mänskliga verksamheter såsom fiske och klimatpåverkan får ibland allvarliga och ofta oväntade effekter på de marina ekosystemen. Komplexiteten inom marina system är en viktig anledning till varför den...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Födokvaliteten påverkar beteende och fysiologiska anpassningar hos plankton

Hur effektivt tillgängliga resurser kan nyttjas i ett ekosystem bestäms både av födans kvantitet och kvalitet. Födans beskaffenhet påverkar hur den tas upp, och påverkar därmed konsumenternas konditi...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Isavsmältningens påverkan på det nordatlantiska klimatsystemet

Övergången från den senaste istiden till den nuvarande värmeperioden har ledtrådar till att bättre förstå hur klimatförändringar kan gå till. Syftet med detta projekt har varit att utvärdera miljömäs...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Kolbindningsprocesser i tropiska sjögräsängar

Tropiska sjögräsängar spelar en viktig roll i klimatförändringen eftersom de kan avskilja och lagra stora mängder antropogent kol i växtbiomassa och sediment. I denna avhandling har mängden organiskt ...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Så bildades glaciala undervattenslandskap i Arktis

Denna avhandling fokuserar på sluttnings- och glacialmorfologi vid västra Grönlands kontinentalsockel (shelf) samt i Molloy Hole i den Nordatlantiska spridningszonen. De glaciala landformerna har un...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Oceanernas framtid: Styrning av globalt fiske i tidsåldern Antropocene

Denna doktorsavhandling analyserar hur ett adaptivt perspektiv på styrning kan användas för att hantera de växande utmaningar som den globala styrningen av det marina fisket står inför. Samtliga pap...Läs mer

Artikelbild
Lunds universitet 2016

Nanopartiklars effekter på organismer i vattenmiljön

Mycket små partiklar, miljondelar av millimeter, kallas nanopartiklar och blir allt vanligare inom olika användningsområden. Det finns en oro för att de kan ha skadliga effekter, men forskningen har i...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2016

Larvstadiet av ögonkorallen Lophelia pertusa och dess betydelse för artens spridning

Utbredningen för de vuxna ögonkorallerna har kartlagts noga, men hittills har ingenting varit känt om deras larvstadie.

Larvstadiet är det enda sättet för ögonkorallen att sprida sig till ny...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2016

Bakterieplankton i Östersjön - påverkan av alloktont material och salthalt

Klimatförändringar förväntas öka tillrinningen av material från land via från floder till akvatiska ekosystem. Östersjön kommer att uppleva högre tillflöden från älvarna, och därmed högre mängder all...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Korallrev och fisk: betydelse för förvaltning och fiske

Korallrev tillhör de ekosystem som har högst biologisk mångfald i världen, och de är en viktig bas för försörjning i många tropiska länder. Allt större mänsklig påverkan gör att många rev hotas av öve...Läs mer

Artikelbild
Örebro universitet 2016

Studier av förändringar i beteende och fertilitet hos östrogenpåverkad zebrafisk

I avhandlingen visas hur syntetiskt östrogen som används i p-piller påverkar stressresponsen hos zebrafisk och får den att ändra sitt beteende. Det kan till exempel innebära att fiskarna inte längre u...Läs mer

Artikelbild
Lunds universitet 2016

Östrogens påverkan på fisk och miljö - Ekologiska och evolutionära perspektiv och samhällets medvetenhet

Hormoner från preventivmedel förändrar fiskars gener, vilket kan ge beteendeförändringar. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet som har undersökt hur hormonet östrogen påverkar fiskar. Avh...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2016

Fysiologiska insikter för marina fiskarter i en föränderlig värld

Försurning av haven och global uppvärmning beror till stor del på ökade nivåer av koldioxid i luften, och fiskar utsätts ofta för båda dessa stressfaktorer samtidigt. Även om man under senaste århundr...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2016

Havsöringens vandringsmönster

Havsöring är den fisk som är mest populär bland sportfiskare på den svenska västkusten. Men trots att havsöringen är så omtyckt vet man mycket lite om hur fisken rör sig i havet. I en ny forskningsavh...Läs mer

Artikelbild
Mälardalens högskola 2016

Mikrobiologisk analys av algodling i anläggningar för att rena avloppsvatten

För att undvika algblomning i sjöar och hav behöver färre näringsämnen, som kväve och fosfor, släppas ut. Ett sätt att minska dessa skulle vara att odla alger inne i avloppsreningsverken. Ivo Krustok...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Fjärranalys av optiskt komplexa vatten: bedömning av vattenkvalitet med satellitdata

Satellitövervakning av algblomningar, eller mängd klorofyll, i Östersjöns kustvatten skulle kunna vara en mycket effektiv metod för att övervakning och statusklassning. Denna avhandling fokuserar på a...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2016

Arters interaktioner och energiöverföring i akvatiska näringsvävar

En utmaning inom ekologi är att lista ut vem som äter vad i komplexa näringsvävar. Denna avhandling har undersökt möjligheten att använda aminosyror som innehåller stabila kväve- och kol-isotoper samt...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2015

Livstakt hos unga öringar

Joacim Näslunds avhandling visar på att fiskars personlighet påverkar deras livsöden och hos havsöringsyngel kan personligheten relaterats till deras överlevnadsförmåga, där aktiva yngel har större ch...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2015

Fenotypisk variation och invasionsmönster hos svartmunnad smörbult i Östersjön

Magnus Thorlacius har studerat hur individuella variationer inom den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar dess spridning och överlevnadsförmåga. Forskningen visar bland annat att när den svar...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Sea change - social och ekologisk samevolution inom Östersjöfisket

Fisket i Östersjön har förändrats dramatiskt och flera gånger under de senaste seklerna. Det är både ekosystemet och samhället som förändrats. Överfiske och övergödning har påverkat tillgången på fisk...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Marin kvävefixering - cyanobakteriers kvävefixering i Östersjön och vart kvävet sedan tar vägen

I Östersjön inträffar årligen omfattande sommarblomningar av kvävefixerande cyanobakterier. Blomningarna tillför flera hundra kiloton nytt kväve per år, vilket är lika mycket som den årliga kvävetillf...Läs mer

Artikelbild
LinnÉuniversitetet 2015

Mikroalger – framtida resurs från havet?

Odlade mikroalger kan användas både som födokälla och som biobränsle, och dessutom rena utsläpp av näring och koldioxid. I denna avhandling visas att mikroalger med framgång kan odlas med rökgaser frå...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2015

Fysiologisk anpassning av polarisens mikroorganismer i en föränderlig värld

Små temperaturförändringar i polarhaven kan innebära stora förändringar för mikroorganismer som till exempel alger. Relativt små temperaturförändringar kan ge kraftiga effekter på fysiologin hos islev...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Sjögräsens respiration - en undersökning av syrgaskonsumtion hos marina vattenväxter

Att sjögräs kan ta upp stora mängder koldioxid och samtidigt bilda syrgas genom sin fotosyntes är relativt väl undersökt. Men vad styr den motsatta reaktionen, respirationen, där syrgas istället konsu...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Fjärranalys och bio-optiska studier av Östersjöns ekosystem: tillämpning inom miljöövervakning och förvaltning

Satelliter som regelbundet cirklar runt jorden kan användas för att studera hav och kustområden. Mätningar av vattnets färg kan länkas till bio-optik, dvs hur ljuset påverkas av levande organismer oc...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Om den endemiska smaltången i Östersjön

Avhandlingen undersöker ekologin hos Östersjöns nyaste art, den nyligen beskrivna arten smaltång (Fucus radicans). Den har bildats ur den närstående arten blåstång (Fucus vesiculosus). Smaltångens eko...Läs mer

Artikelbild
Sveriges lantbruksuniversitet 2015

Svamp- och musselproteinkällor i fiskfoder

I avhandlingen har svamp och musslor utvärderats som proteinkälla i foder till abborre (Perca fluviatilis), röding (Salvelinus Alpinus) och regnbågslax (Onchorhynchus mykiss). Fodrets inverkan på till...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

”Hoppande gener” i cyanobakteriers utveckling

Avhandlingen undersöker effekterna av ”hoppande gener” i cyanobakterier. Gener som förflyttar sig mellan olika platser i en bakteries arvsmassa orsakar förändringar som kan vara både skadliga och nytt...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Effekter av främmande alger i inhemska ekosystem

Marina makroalger (som t.ex. tång, kelp eller rödslick) utgör grunden i ett av de mest produktiva ekosystemen på jorden, grunda vegetationsklädda klippbottnar. Introduktion av arter till nya regioner ...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2015

Evolutionära mönster i en ung art, Östersjötången Fucus radicans

Denna avhandling behandlar den evolution som nyligen ägt rum hos de två brunalgerna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus), i Östersjön. Smaltången beskrevs nyligen som en egen art...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Komplexa samband mellan djurplankton och cyanobakterier: dieten analyserad

Kvävefixerande cyanobakterier är vanliga i många vatten, även i Östersjön. Genom att fixera kvävgas till användbara molekyler så undgår de själva sommarens kvävebrist, och tillför biologiskt tillgängl...Läs mer

Artikelbild
Södertörns högskola och KTH 2015

Från ord till handling: Lärdomar från intressenters aktiva deltagande i vattenförvaltning

I Östersjöregionen är övergödning ett stort hot mot vattenkvaliteten. Övergödningen orsakas av hur det omgivande samhället agerar, där en viktig aktör är jordbruket. Det bidrar i dag till höga koncent...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2015

Marina födovävars respons på ändringar i temperatur och inflöde av alloktont organiskt material till följd av klimatförändringar.

Sammanfattning: Syftet med avhandlingen är att ge en konceptuell förståelse för hur marina födovävar påverkas vid klimatförändringar när inflödet av alloktont material (ADOM) ökar och temperaturen s...Läs mer

Artikelbild
Linnéuniversitetet 2015

Lokala anpassningar hos migrerande gädda i Östersjön

Målsättningen med denna avhandling var att undersöka vandringsbeteende och fenotypisk variation hos migrerande gädda i Östersjön. Tidigare studier har visat att dessa gäddor samexisterar i Östersjön u...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Perfluorerade alkylsyror i vattenmiljön, med fokus på massbalansstudier

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är kemikalier som är producerade av människan. PFOS och PFOA är några av de mest kända ämnena i denna grupp. Deras unika egenskaper gör att de kan användas i många samm...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2015

Bromerade ämnens påverkan på livet i Östersjön: exponering och giftverkan

Många mänskligt producerade halogenerade organiska ämnen är skadliga för miljö och djurliv. Flera av dem är idag reglerade på grund av deras toxiska, persistenta och bioackumulerande egenskaper. Samti...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2013

Flera krafter påverkar Östersjöns näringsväv och hur den svarar på miljöförändringar

Östersjön är ett av världens mest påverkade hav, där både mänskliga aktiviteter och klimat har haft stor inverkan på dagens tillstånd. Förståelse av hur drivkrafter interagerar och tillsammans ändrar ...Läs mer

Om Havet.nu

Havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom samarbetet Havsmiljöinstitutet, och i samverkan med kommunikationsbyrån Azote. Läs mer

Kontakta oss

08-163718 (till huvudredaktören)

redaktionen@havet.nu

Se vilka som ingår i Havsredaktionen

 

Texter skrivna av redaktörerna. Bilder från Azote om inte annat angivits. Bilderna är upphovsrättsskyddade, men texterna får användas fritt i icke-kommersiella syften så länge havet.nu anges som källa.

Ladda ner Livet i Havet som app för din telefon eller platta