Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

Plast är en väldigt praktisk materialgrupp som kan hjälpa oss med de hållbarhetsutmaningar vi står inför om det används på ett genomtänkt sätt. Men för att nå ett mer hållbart användande av plast behöver vi korrekta problembeskrivningar. En del i det är att förstå var plastpartiklarna kommer ifrån. Läs mer

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen en allt viktigare roll för den globala utvecklingen, vilket ofta diskuteras i termer av ’blå tillväxt’. Samtidigt står haven kanske inför den största utmaningen någonsin i form av bland annat klimatförändring och lokal miljöpåverkan. Läs mer

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna avhandling är tre stammar av heterocysta, filamentösa diazotrofer som bildar symbioser med ett antal släkten av kiselalger.

Trots att dessa symbioser är utbredda i tropikerna och subtropikerna och beskrevs redan i början av 1900-talet, är det en understuderad grupp. Läs mer

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande roll för flödet av energi och näringsämnen. Men vi saknar kunskap om hur bakterier reagerar på miljöförändringar i haven och om de skulle kunna användas inom miljöövervakning. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Tiamin, vitamin B₁, är nödvändigt för flera livsuppehållande processer i cellerna hos de flesta organismer. Vitaminet har exempelvis en viktig roll vid omvandling av näring till energi, fungerar som en antioxidant och är också viktigt för nervfunktionen. I den akvatiska födoväven produceras tiamin i första hand av bakterier och växtplankton. Läs mer

I Europa och över hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje. Det övergripande syftet med denna avhandling är att utveckla hållbara odlingsmetoder för sockertare (Saccharina latissima) i svenska vatten. Läs mer

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ekosystemet.

En ny doktorsavhandling visar dock att mikroplast är sämre på att transportera farliga ämnen i haven än man tidigare har trott. Läs mer

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd kol som sammanlagt finns lagrad i havet, i atmosfären och i biosfären på land, återfinns 90 procent i havet. 30 procent av de mänskliga utsläppen av koldioxid beräknas ha tagits upp av havet, som anses ha haft en avgörande roll för de fluktuationer i atmosfärens koldioxidhalt som observerats över istidscykler. Läs mer

Klimatsystemet transporterar och utbyter kontinuerligt värme, sötvatten, kol och andra markörer i olika skalor för tid och rum. Därför är det mycket praktiskt att analysera systemet med ett termodynamiskt eller biogeokemiskt synsätt.

I denna avhandling analyseras interaktionen mellan havets och atmosfärens cirkulation genom nyttjandet av termodynamiska och biogeokemiska koordinater. Läs mer

Stillahavsostronet, Crassostrea gigas, är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, men i framtiden kan ostronet komma att få problem med skalbildningen.

I sin avhandling undersöker Kirsikka Sillanpää upptaget och transporten av kalcium från miljön till det skalbildande området i Stillahavsostronet. Läs mer

Avhandlingens titel hänvisar till de förändringar som fiskenäringen har genomgått under flera decennier. Fiskenäringen har rationaliserats samtidigt som besöksnäringen vid kusten expanderat. Antalet yrkesfiskare i kustnära yrkesfiske har därför minskat och näringen måste förhålla sig till nya informella krav och förväntningar på turismutveckling. Läs mer

Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver de här interaktionerna mellan torsk, skarpsill och sill, och i sin avhandling visar hon att modellen kan avvändas för att testa hur olika förvaltningsscenarier påverkar bestånden. Läs mer

Det övergripande målet med denna avhandling är att bredda vår förståelse och användning av satelliter och marin fjärranalys för en förbättrad övervakning och förvaltning av Östersjön och dess olika kustområden.

Kustområden är de mest tätbefolkade områdena i världen och är följaktligen under stark påverkan av människor. För att skydda kustområdens ekologiska roll och funktion krävs kontinuerliga övervaknings- och förvaltningsinsatser. Läs mer

Ungefär en tredjedel av världens kuster består av sandstränder. Förutom att deras natur- och rekreationsvärden är höga, skyddar även stränder och sanddyner bakomliggande områden mot översvämning från havet. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringarna ökar behovet av översvämningsskydd. Läs mer

Dagens antifouling-metoder domineras av båtbottenfärger med tillsatser av biocider för att hindra påväxt av organismer på båtar. Dessa färger är dock skadliga för livet i havet, vilket fått beslutsfattare och näringsliv att leta efter mer miljökompatibla alternativ.

Denna avhandling undersöker hur man kan omvandla miljömässigt icke hållbara praktiker till mer hållbara former, med bekämpning av påväxt på fritidsbåtar (antifouling) som empirisk utgångspunkt. Läs mer

Makten över haven – havsplanering är nyckeln till en hållbar framtid. Fartyg, vindkraftverk och fiskare slåss om utrymmet till havs. Liksom städer behöver världshaven planeras för att överleva i framtiden. Läs mer

Klimatförändringen har under de senaste 50 åren ökat den globala genomsnittstemperaturen med mer än 1 grad. Hela 93 procent av denna värmeenergi har absorberats och lagrats i haven och orsakat temperaturhöjningar, framför allt i ytvattnet. Temperaturökningen påverkar särskilt kusternas ekosystem, där sjögräs och makroalger är viktiga primärproducenter och ekosystemingenjörer. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer

Förenta nationerna har identifierat plastförorening i den akvatiska miljön som en av världens största miljöutmaningar. Det har förutsetts att upp till 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska miljön varje år, och de finns idag i livsmedel vi får från havet, inklusive fisk, vilket har lett till en oro för att plasten även ska tas upp av människor som konsumerar dessa livsmedel.

Trots den senaste tidens framsteg på fältet är möjliga interaktioner, de biologiska effekterna och de ekologiska konsekvenserna av mikroplaster i vattenmiljön fortfarande i stort sett okända. Läs mer

Både uppväxtområden och livsmiljöer för vuxna revfiskar behöver bevaras för att behålla ett produktivt kustlandskap.

I den här avhandlingen har uppväxtområden för tropisk och subtropisk revfisk i sydvästra Atlanten och i västra Indiska oceanen studerats. I avhandlingen beskrivs också hur fisken påverkas av utformningen av havslandskapet, dvs. Läs mer

Akvatiska ekosystem utgör grunden för ett brett spektrum av betydelsefulla ekosystemtjänster. De utsätts i ökande grad för påfrestningar från oss människor, såsom föroreningar och klimatförändringar. I denna avhandling undersöktes ekologiska effekter av föroreningar i akvatiska ekosystem hela vägen från cellnivå till ekosystemnivå, genom att använda modellekosystem med ökande komplexitet. Läs mer

Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön, både ekologiskt och kommersiellt. Kunskapen om dynamiken och interaktionerna i utsjön dem emellan har dock varit bristfällig.

I sin avhandling har Alessandro Orio undersökt långtida förändringar i utbredningen av torsk och skrubbskädda både geografiskt och i djupled. Läs mer

Algbiomassa anses vara ett bra utgångsmaterial för produktion av olika biobränslen eftersom dessa mikroorganismer naturligt kan bilda och lagra stora mängder lipider som kan omvandlas till biodiesel. Dessutom kan kväve och fosfor som finns i kommunalt avloppsvatten återvinnas för att göda mikroalger, vilket innebär att biomassaproduktion och avloppsrening kan ske i samma process.

Användandet av mikroalger är dock starkt begränsat i nordliga länder, där de långa vintrarna kännetecknas med kort dagslängd och låga temperaturer begränsar tillväxten. Läs mer

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis är ett mycket vanligt djurplankton i Östersjön. Den blir dryga millimetern lång och livnär sig på mikroskopiska alger. Läs mer

Fiskar kan, tvärtemot vad man tidigare trott, utnyttja solstrålning för att värma upp sin kropp till temperaturer som överstiger det omgivande vattnet. Temperaturökningen har en direkt påverkan på fiskens tillväxt och beteendet kan därmed vara viktigt för dess framgång.

I sina studier om gäddor hittade Oscar Nordahl genetiska skillnader mellan gädda från olika lekområden. Läs mer

Södra Ishavet spelar en viktig roll i det globala klimatsystemet då det binder samman Indiska Oceanen, Stilla Havet och Atlanten och är en direkt väg för utbyte av massa, värme och salt mellan världshaven. På grund av en komplex struktur och glesa observationer, både i tid och rum, är det ännu en utmaning att beskriva Södra Ishavets tredimensionella cirkulationsmönster och fördelningen av temperatur, salt, syre och näringsämnen.

Denna avhandling bidrar till förståelsen av havets termohalina uppbyggnad, särskilt för Södra Ishavet, genom att introducera en ny metod för att statistiskt sönderlägga strukturen. Läs mer

Småskaliga fisken är viktiga för livsmedels- och försörjningstrygghet för miljontals människor världen över och integreras alltmer i det globala handelssystemet. Deras kapacitet att försörja fiskesamhällen och samhället i stort utmanas av mänskligt orsakade ekologiska hot som överexploatering och klimatförändringar. Många fiskare upplever att de marina ekosystems bärkraft minskar. Läs mer

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillväxt- och underhållsandning. Läs mer

Annelie Lagessons avhandling visar att det är organismer långt ner i födoväven som är de främsta mottagarna av utspolade läkemedelsrester och inte fisk som hittills varit i fokus för effektstudier. Studierna visar att djuren långt ner i födoväven har en förmåga att anrika höga halter av läkemedelsrester i sina vävnader.

– Koncentrationerna av läkemedel, så som vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Läs mer

Grunda kustnära havsmiljöer är väldigt viktiga områden som tillhandahåller en hög produktion av varor och ekosystemtjänster över hela världen, där sjögräsängar bidrar till att bibehålla en hög biologisk mångfald och produktivitet i det kustnära havslandskapet. I svenska vatten är det sjögräset ålgräs (Zostera marina) som bygger upp viktiga livsmiljöer för många arter, inklusive ekologiskt och ekonomiskt viktig ungfisk.

Avhandlingen består av två huvudteman: 1) utvärdering av hur strukturen hos det kustnära havslandskapet påverkar fisksamhällen i sjögräsängar på olika skalor, och 2) öka kunskapen om klimatförändringarnas fysiologiska effekter på organismer i ålgräsekosystem. Läs mer

Det årstidsbundna istäcket är en betydande drivkraft för säsongsdynamiken i Östersjöregionens akvatiska ekosystem. Istäcket påverkar ljusförhållandena under ytan direkt, genom att hindra ljustransporten, och indirekt, genom att modifiera vattenomblandning och cirkulation under isen. Det har därför en viktig roll i att sätta tidsramarna för primärproduktionen och påverka de ekologiska processernas säsongsdynamik. Läs mer

Avhandlingen är sammanläggningsavhandling som utvecklas i två huvudsteg. Det första steget (Artikel I och Artikel II) undersöker hur beslutsfattare och båtfolk uppfattar båtaktiviteter. Det visar att fritidsbåtlivet i Bohuslän uppfattas som en ekonomiskt värdefull aktivitet och är värt att bevara främst på grund av dess ekonomiska värde. Läs mer

I denna avhandling undersöks hur styrning och förvaltning relaterad till den marina miljöns användning och skydd har utvecklats i Sverige från 1960-talet fram till våra dagar.

Kjell Grip har personligen arbetat med dessa frågor på flera olika nivåer under sitt yrkesverksamma liv. Nu har han samlat sina erfarenheter till en vetenskaplig sammanställning av denna viktiga period, när naturskydd och miljöproblem började uppmärksammas i samhället. Läs mer

Trots den snabba utvecklingen och en numera ständig närvaro av plast i marina miljöer vet vi fortfarande mycket lite om nedbrytningen i havet och potentiella risker.

– Plast och speciellt mikroplast som hamnar i havsmiljön har på senare tid uppmärksammats allt mer. Men det finns fortfarande stora kunskapsbrister, säger Berit Gewert, som försvarade sin doktorsavhandling i juni och har fokuserat på hur kemiska föroreningar frigörs i vattnet när plastskräp bryts ner. Läs mer

John Kirwan, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har undersökt synskärpan hos djur som bara urskiljer grova bilder, inte detaljer. Tills nu har dessa djurs synförmåga varit ett relativt outforskat fält. I sin avhandling visar Kirwan att klomaskens kameraöga, plattmaskens gropöga och tusenfotingens fasettöga, trots dålig upplösning och avsaknad av detaljer, ger tillräckligt med information för att styra djurens beteende. Läs mer

Sjögräsängar utgör en av de mest produktiva livsmiljöerna på jorden och har visat sig vara mycket effektiva på att lagra atmosfärisk koldioxid i form av organiskt kol, vilket bidrar till att motverka klimatförändringar. Produktivitetsnivån varierar emellertid kraftigt inom och mellan olika sjögräsekosystem på grund av naturlig variation och mänsklig påverkan. Att kartlägga variationen i sjögräsplantornas förmåga att binda kol med fokus på både fysiologiska och ekologiska skalor är nödvändigt för att förstå koldioxidbalansen i systemet. Läs mer

I avhandlingen har författaren och medförfattare studerat kol- och kväveflöden förknippade med vattenlevande växtplankton. Med moderna metoder har forskarna mätt upptag av kol och relationen mellan nitrat- och ammoniumupptag hos enskilda celler. Det har gjort det möjligt att mäta hur mycket koldioxid olika arter av alger kan ta upp, samt vilken form av kväve algerna helst använder vid låga koncentrationer av näringsämnen och med alla samspel mellan olika organismer intakta. Läs mer

Koldioxidutsläpp orsakar en minskning av havets pH och förändringar i havsvattenkemi, en process som kallas för havsförsurning. Detta kommer att ha negativa effekter speciellt för organismer som producerar kalciumkarbonat (CaCO3). I denna avhandling har jag undersökt effekter av havsförsurning på olika musselarter och deras anpassningspotential. Läs mer

Kustnära hav länkar samman land och oceaner, och spelar därför en viktig roll i jordens kolcykel. Stora mängder kol, av både terrestert och marint ursprung, passerar och omvandlas i dessa vatten som är en av de mer produktiva delarna av världshaven. Trots att det finns många mätningar och att det har bedrivits mycket forskning i kustnära hav, så är stora delar av dess kolcykel fortfarande dåligt förstådd. Läs mer

Denna avhandling är en fallstudie som undersöker kustförvandlingar och förändrade livsmöjligheter i ett urbant fiskesamhälle i byn Tota-Bengre i Indien. Tota-Bengre brukade vara en liten fiskeby, men växande urbanisering och ekonomisk utveckling i närliggande Mangaluru har nu nått denna sandiga halvö. Det har lett till förändringar där framför allt ungdomar attraheras av stadsarbete. Läs mer

Arealerna av döda bottnar i Östersjön har ökat som en följd av industrialiseringen och användandet av gödningsmedel. Föroreningen av Östersjöns kust och öppna vatten med näringsämnen leder till en ökad tillväxt av algblomningar. En del av dessa alger sjunker till havsbotten och orsakar att så kallad hypoxia utvecklas. Läs mer

Bakterier är nyckelorganismer i marina ekosystem. De är viktiga för näringsämnenas kretslopp tack vare sin förmåga att transformera löst organiskt kol och andra näringsämnen.

Bakteriesamhällets artsammansättning och produktivitet i ytvattnen förändras ständigt i både tid och rum. Läs mer

Blåmusslan är en viktig art i Östersjön. En ny avhandling visar att reningsverk skapar ett naturligt urval hos blåmusslan vilket ger ett genetiskt fotavtryck hos musslor som lever i närheten. Även miljön i stora hamnar påverkar blåmusslan negativt. Läs mer

Sjögräsängar anses vara mycket effektiva koldioxidsänkor, med kapacitet att lagra betydande mängder kol under lång tid, och därigenom buffra mot en global uppvärmning.

I denna avhandling har jag studerat hur kollagringen varierar i tempererade och tropiska sjögräsområden och identifierat flera faktorer som påverkar denna variation. Eftersom sjögräsängar minskar globalt är det viktigt att utreda vad det här kan få för konsekvenser för denna ekosystemtjänst som kollagring utgör, och därför har jag även undersökt hur olika mänskliga störningar kan påverka kollagringsprocessen. Läs mer

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur digitala teknologier bidrar till undervisning och kommunikativa aktiviteter som stöttar lärande och förståelse av miljökunskaper med anknytning till havet. Avhandlingen innehåller fyra delstudier som rör lärande om miljö där olika digitala teknologier använts. Två av studierna har ett särskilt fokus på den marina miljön och på vad som benämns som "ocean literacy". Läs mer

Utsläpp av svaveloxider (SOx) orsakar betydande global miljöpåverkan och effekter på människors hälsa, inklusive försurning, klimatförändringar och ökad risk för förtida död till följd av allvarliga hjärt- och lungsjukdomar. Idag skiljer sig den reglering som styr utsläpp av svaveloxider beroende på om utsläppskällan är land- eller havsbaserad. Syftet med denna avhandling är att identifiera och undersöka historiska och nuvarande skillnader i standardval vid reglering av land- och havsbaserade utsläppskällor när det gäller svaveloxider. Läs mer

Skillnaderna mellan hur människor och djur påverkas av dioxiner och dioxinlika föreningar är större än vad vi tidigare trott. Detta kan inverka på hur vi i framtiden bedömer deras risker i vår mat. För riskbedömning av dioxiner i mat används inom EU relativa riskfaktorer för att beskriva föreningarnas totala risk. Läs mer

Med egen båt ökar möjligheten att nå fina bad och stränder i skärgården. Men rekreation med fritidsbåtar kan också påverka våra kuster och hav. En ny doktorsavhandling framhåller hur fritidsbåtsägare kan använda havet på ett mer hållbart sätt. Läs mer

Många djur i den marina miljön använder ljudsignaler för att förstå sin omgivning, navigera och för sociala interaktioner. I den här avhandlingen studerar Eva-Lotta Blom hur två olika arter av smörbultar använder både visuella och akustiska signaler för sexuell uppvaktning Båda arterna av smörbultarna använder ljud när de uppvaktar en hona. Eva-Lotta såg bland annat att lerstubbshanar, Pomatoschistus microps, sjunger högre med mer intensiv ljudsignal än de lite mer lågmälda sandstubshanarna, Pomatoschistus minutus. Läs mer

För att säkra att en viss kemikalie inte utgör ett allvarligt miljöproblem krävs idag ofta ett marknadsgodkännande för att få använda den, antingen från myndigheter eller via en registrering från producenten eller importören. Denna process tar dock inte hänsyn till den kombinerade risk uppstår då flera kemikalier med individuella godkännande släpps ut i en gemensam miljö. Denna avhandling analyserar först faran från kemikalier från olika regelklasser. Läs mer

Denna avhandling ifrågasätter några av de allmänna påståenden som har gjorts inom området biologisk mångfald och ekosystemets funktion, beträffande att förlust av arter automatiskt leder till sämre funktion i ekosystemet. Det är osannolikt att biologisk mångfald i allmänhet är relaterad till ekosystemets funktion, särskilt i mycket olikartade system. Försök visar exempelvis att bakteriella sötvattenssamhällen bibehåller ekosystemets funktion trots omfattande minskningar av mångfalden. Läs mer

Syftet med min avhandling har varit att öka kunskapen om Östersjöns strandekosystem och de leddjur som lever där, samt vilka effekter kommande klimatförändringar kan komma att få. Klimatförändringen kommer att medföra nya förutsättningar för kustlevande organismer både genom att landskapet förändras och genom ett förändrat inflöde av marina näringsämnen till stränderna.

Höjda havsnivåer kommer att medföra att öar och habitat försvinner och att de minskar i storlek. Läs mer

Den smältande havsisen på Antarktis bidrar påtagligt till att höja havsnivån. De snabbaste förändringarna sker i Amundsenhavet på västra Antarktis där havet antas driva uttunningen av de flytande glaciärerna. Jämförelsevis varmt och salt djupvatten strömmar runt i kanaler på kontinentalhyllan och smälter havsisen underifrån. Läs mer

Vattenbruk har en allt mer betydande roll i den globala produktionen av fisk, skaldjur och alger. De miljömässiga effekterna av den ökade produktionen är styrda av typen av vattenbruk och beror på var odling placeras. Ibland kan landskapets olika förutsättningar göra att vissa typer av vattenbruk systematiskt hamnar i eller nära specifika ekosystem, ett fenomen som i denna avhandling benämns som en länk mellan vattenbrukssystem och ekosystem. Läs mer

Småskaligt fiske sysselsätter miljontals människor världen över. I många delar av världen har det dock blivit allt svårare att leva på småskaligt fiske, vilket hotar kustbefolkningars välmående och livsmedelsförsörjning. Förvaltningen av småskaligt fiske har i många fall varit otillräcklig och en bred förvaltningsplan rekommenderas för att uppnå en långsiktig och hållbar socialekologisk utveckling. Läs mer

Fiskar kan anpassa sig till ökande havstemperaturer, men inte alla. Det finns risk för att hela populationer kan dö ut när klimatet förändras. Och det är troligen fiskens hjärta, som avgör i hur varmt vatten en fisk kan leva. Läs mer

Bakterier använder i många fall samma mekanismer för att motstå predation i akvatiska miljöer som när de ska motstå nedbrytning av makrofager i exempelvis en människokropp. I avhandlingen påvisas en länk mellan predationsresistenta bakterier i akvatiska miljöer och bakterier som är patogena för däggdjur. Avhandlingen bidrar till en djupare förståelse för milijöförhållanden och biomarkörer som kan användas vid bedömning av akvatiska miljöer som ligger i riskzonen för att innehålla och sprida patogena bakterier. Läs mer

Båtbottenfärger med gift är fortfarande den vanligaste metoden för att förhindra påväxt av alger, havstulpaner och andra organismer på båtskrov. Syftet med denna avhandling var att bestämma vilken typ av färg och verksam substans som används, uppskatta miljökonsekvenserna i hamnområdena och avgöra vilken påverkan dessa gifter har på den lilla båtsnäckan, Theodoxus fluviatilis.

Trots ett mer än 20 år gammalt förbud uppmättes höga kopparhalter på båtar i sötvatten. Läs mer

Avhandlingen behandlar hur mikroplanktonsamhället i Egentliga Östersjön påverkas av framtida klimatförändringar, i form av ökad CO2-halt i atmosfären, ökad temperatur och minskad salthalt. Avhandlingen innefattar även studier kring effekterna av skrubbervatten på mikroplanktonsamhället, samt ifall cyanobakterier kan nyttjas inom industrin, som biobränsle eller som fettsyraproducenter. . Läs mer

Ju mer laxfiskars odlingsmiljö liknar naturens ju bättre rustade blir fiskarna att klara övergången från odlad till vild miljö. Avhandlingen visar hur kompensationsodlingar, odlingstankar där fiskarna föds upp, kan bli bättre genom enkla åtgärder. En åtgärd är färre fiskar i odlingskaren, en annan är att tillföra tång för att miljön mer ska likna den vilda. Läs mer

Denna avhandling gjordes för att öka kunskapen om skarvars interaktion med fisk och fiske. De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, t. Läs mer

Avhandlingen undersöker relationen mellan deltagande och legitimitet i svensk östersjöförvaltning genom att studera samrådsprocesserna för Gräsö marina naturreservat och St Anna-Missjö marina skyddsområde. Studien visar på både positiva och negativa samband mellan deltagande och legitimitet, beroende på kvaliten av deltagande. Det finns en uppfattning bland planerare och beslutsfattare om att motstånd kring miljöskydd beror på för lite information och att lösningen således är förbättrad information. Läs mer

I avhandlingen görs en av de hittills mest omfattande studierna av relationen mellan juridisk rätt och social-ekologisk resiliens.

Social-ekologisk resiliensteori är en teoribildning som bidrar till kunskap om vad som utgör effektiv förvaltning av ekosystem i relation till komplexa, miljöproblem. Rättssystemets roll för att upprätthålla social-ekologisk resiliens har emellertid hittills varit relativt outforskad. Läs mer

Avhandlingen behandlar de fysiologiska förändringarna i laxfiskar när de flyttar från sött till salt vatten. Resultaten visar att magtarmkanalen spelar en viktig roll för att upprätthålla salt- och vattenbalansen, bland annat genom att blodflödet till magtarmkanalen ökar samtidigt som vissa typer av tarmrörelser också ökar. Denna anpassning till saltare vatten kan förklara varför exempelvis laxfiskar uppehåller sig i åmynningar i flera dagar innan de fortsätter ut till öppet hav, trots att detta innebär ökad risk för predation. Läs mer

I avhandlingen har jag studerat olika typer av antropogena interaktioner med knubbsäl på Island. Knubbsälar är jagade för att minska eventuell påverkan på fiskpopulationer, men har parallellt blivit en viktig resurs på grund av ökat intresse för sälturism.

Den isländska knubbsälspopulationen har minskat under de senaste årtiondena, och trots att anledningarna inte är fullt kända, har jakt och bifångst av säl troligen haft en stor betydelse för minskningen. Läs mer

Flera av Östersjöns djurarter, till exempel strömming och gråsäl har under de senaste decennierna blivit allt magrare. Samtidigt har halterna av naturligt producerade hydroxylerade polybromerade difenyletrar (OH-PBDEer) liksom vissa mänskligt producerade perfluorerade ämnen ökat i Östersjöns fauna. Frågan är om detta hänger ihop. Läs mer

Det finns hundratals förlista fartyg längs den svenska kusten, fartyg som beskrivs som tickande miljöbomber. ​Varje vrak har sina unika risker och problem. De har olika skador, ligger på olika utsatta platser, kan ha olika sorters miljöfarliga ämnen och att bärga ett enda vrak kan kosta hundratals miljoner kronor. Läs mer

Produktionen av fisk i sjöar i norra barrskogsbältet påverkas negativt av den pågående klimatförändringen. Den förhöjda vattentemperaturen gör att energibehovet hos fiskar ökar för att de ska kunna upprätthålla grundläggande kroppsfunktioner. Den ökande avrinningen organiskt kol minskar samtidigt produktionen av bottenlevande djur, som är viktig föda för fiskens tillväxt och reproduktion. Läs mer

Under slutet av 1960-talet upptäcktes att Östersjön var svårt förorenat av långlivade organiska miljögifter såsom PCB och DDT. Det visade sig senare att dessa ämnen orsakat reproduktionsproblem hos både säl och havsörn. Upptäckterna ledde till att ett omfattande miljöövervakningsprogram startades. Läs mer

Den småskaliga kustexploateringen, som bryggor och marinor, påskyndar förlusten av ålgräs i Bohuslän. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Ålgräs (Zostera marina) brukar kallas havets barnkammare och är viktigt för en lång rad organismer i havet, däribland unga torskar. Läs mer

I avhandlingen undersöks hur växtplankton klarar sig i Östersjön i ett tänkbart framtida klimatscenario. Temperaturen ökar i vattnet, och en ökad nederbörd kommer att leda till en ökad avrinning från land till hav. Avrinningen leder i sin tur till att salthalten i Östersjön minskar. Läs mer

Medan effekterna av stora oljeutsläpp är relativt väl kända, finns betydligt mindre kunskap om vad små. kontinuerliga oljeutsläpp påverkar havsmiljön. I dessa fall är det främst PAH:er som ger effekter. Läs mer

Mikroorganismer är nödvändiga för fungerande ekosystemfunktioner i akvatiska miljöer. Trots deras ekologiska nyckelroll är kunskapen om deras funktion och komplexitet begränsad. På grund av eutrofiering och klimatförändringar har havsområden som lider av syrebrist ökat. Läs mer

De rika kunskaper som yrkesfiskare har om lokala ekosystem är ett resultat av den nära relation fiskesamhällen i generationer haft med sina naturliga miljöer. Detta förhållande utvecklar starka känslomässiga anknytningar till den fysiska och sociala platsen. Denna avhandling undersöker ekologiska kunskaper bland småskaliga yrkesfiskare som lever och arbetar i Vättern och i Blekinge skärgård. Läs mer

Klimatförändringarna kommer att leda till att havsvattnet blir varmare och att nederbörden ökar i Östersjön. I de nordliga delana kommer den ökande nederbörden att leda till ett ökat inflöde av landbaserat löst organiskt material till havet. Avhandlingen behandlar vad detta kommer att ha för effekter på växtplanktonen; produktion, storlekssammansättning, artsammansättning och näringsstrategier. Läs mer

Avhandlingen belyste förändringarna i ett förorenat estuarieområde utanför ett reningsverk där utsläppen upphörde 1974 som jämfördes med ett opåverkat ”rent” område (Brofjorden) som kom att påverkas när oljeraffinaderiet etablerades där 1974. Vidare presenterades för första gången den utvecklade ”Gradientmetoden” för tolkning av miljökemiska data. Metoden uppmärksammades några år senare av bl a ICES. Läs mer

Cyanobakterier är vanliga både på land och i vatten. En del släkten kan omvandla kvävgas till biotillgängligt ammonium, det vill säga utföra kvävefixering, och är därmed fundamentala för kvävets kretslopp. Fixerat kväve från sommarblomningar av cyanobakterier är en av de största källorna till nytt kväve i Östersjön och bidrar därför till övergödningen av havet. Läs mer

Fisk och skaldjur (sjömat) kan i jämförelse med andra animaliska produkter produceras med relativt begränsad miljöpåverkan och förväntas därför bli allt viktigare på en planet med en växande världsbefolkning. För att öka produktionen på ett bärkraftigt sätt måste dock miljöbelastningen från vattenbruk och fiske minska. Miljömärkning är ett relativt nytt verktyg för att förbättra sjömatsproduktion, och kunskapen kring i vilken utsträckning verktygen leder till miljöförbättringar är begränsad. Läs mer

Kartläggning av strukturen hos en population ger kunskap om hur mycket individer rör sig mellan olika områden. Om en population är helt eller delvis isolerad från andra populationer kan de anpassa sig till den lokala miljön. I havet har många arter möjlighet att sprida sig över stora områden. Läs mer

En ny genetisk studie av den brackvattenlevande gäddan i Östersjön visar att den etablerade uppfattningen att gäddor är stationära fiskar inte stämmer. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön. Lovisa Wennerström vid Zoologiska institutionen har fångat gäddor i hela Östersjön och jämfört deras DNA. Läs mer

Avhandlingen undersöker spridningen av introducerade haplotyper av den odlade algen Eucheuma denticulatum i Östafrika, och odlingspotentialen hos den inhemska E. denticulatum. Utöver detta undersöker den även betydelsen av tropiska algbäddar som habitat för fisk och evertebrater. Läs mer

Mänskliga verksamheter såsom fiske och klimatpåverkan får ibland allvarliga och ofta oväntade effekter på de marina ekosystemen. Komplexiteten inom marina system är en viktig anledning till varför den samlade effekten av naturliga och mänskliga drivkrafter är så svåra att uppskatta. Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för hur komplexa, marina social-ekologiska system kan förändras under multipla drivkrafter. Läs mer

Hur effektivt tillgängliga resurser kan nyttjas i ett ekosystem bestäms både av födans kvantitet och kvalitet. Födans beskaffenhet påverkar hur den tas upp, och påverkar därmed konsumenternas kondition, predationstryck på bytespopulationer samt cirkulationen av näringsämnen i födovävar. Födokvaliteten påverkar konsumenternas prestationsförmåga genom dess direkta påverkan liksom av beteendemässiga och fysiologiska anpassningar till födomiljön. Läs mer

Övergången från den senaste istiden till den nuvarande värmeperioden har ledtrådar till att bättre förstå hur klimatförändringar kan gå till. Syftet med detta projekt har varit att utvärdera miljömässig, hydroklimatisk och oceanografisk respons i östra Nordatlanten på det stora sötvattenflöden från den Skandinaviska inlandsisen, under den senaste deglaciationen, ca 19,000 till 11,000 år före nutid. Resultaten i avhandlingen ger nya viktiga tidsmässiga begränsningar för de händelser som ideligen störde och avbröt utvecklingen i samband med den senaste deglaciationen i Nordeuropa. Läs mer

Tropiska sjögräsängar spelar en viktig roll i klimatförändringen eftersom de kan avskilja och lagra stora mängder antropogent kol i växtbiomassa och sediment. I denna avhandling har mängden organiskt kol som lagras i olika typer av sjögräsängar runt Zanzibar kvantifierats. Slutsatsen är att sjögräsängar i västra Indiska oceanen för närvarande har en hög kapacitet som kolsänka. Läs mer

Denna avhandling fokuserar på sluttnings- och glacialmorfologi vid västra Grönlands kontinentalsockel (shelf) samt i Molloy Hole i den Nordatlantiska spridningszonen. De glaciala landformerna har undersökts med högupplösta akustiska metoder samt befintliga geofysiska data. Huvudsyftet har varit att öka kunskapen om glacial dynamik och tillhörande processer i ytterkanten av en inlandsis som gränsar till havet. Läs mer

Denna doktorsavhandling analyserar hur ett adaptivt perspektiv på styrning kan användas för att hantera de växande utmaningar som den globala styrningen av det marina fisket står inför. Samtliga papper i avhandlingen utgår från ett socialekologiskt perspektiv och behandlar olika men samtidigt kompletterande frågeställningar gällande denna styrning. Avhandlingen bidrar till hållbarhetsforskningen på ett nyskapande sätt genom att fokusera på 1) villkor och mekanismer för olika styrningsformer, 2) aktörernas roller i att påverka utformningen av olika styrningsformer, 3) behovet av institutioner som inte enbart kan hantera utan också förutspå oväntade förändringar och 4) att utveckla kreativa scenarier om hur framtida fiske skulle kunna fungera. Läs mer

Mycket små partiklar, miljondelar av millimeter, kallas nanopartiklar och blir allt vanligare inom olika användningsområden. Det finns en oro för att de kan ha skadliga effekter, men forskningen har inte riktigt hunnit med. I denna avhandling har man undersökt nanoplasters effekter på djurplankton och fisk, och funnit att de påverkar båda organismerna. Läs mer

Utbredningen för de vuxna ögonkorallerna har kartlagts noga, men hittills har ingenting varit känt om deras larvstadie.

Larvstadiet är det enda sättet för ögonkorallen att sprida sig till nya områden för att vidmakthålla genetiskt utbyte mellan olika populationer. Genom lyckad förökning av koraller i laboratorium har man kunnat kartlägga utvecklingen och beteendet hos korallernas larver för att bättre förstå hur de sprids och hur reven i framtiden ska kunna skyddas. Läs mer

Klimatförändringar förväntas öka tillrinningen av material från land via från floder till akvatiska ekosystem. Östersjön kommer att uppleva högre tillflöden från älvarna, och därmed högre mängder alloktont upplöst organiskt material (DOM), samt lägre salthalt till följd av utspädning. Alloktont DOM utgör ett potentiellt tillväxtsubstrat för mikroskopiska bakterieplankton och växtplankton. Läs mer

Korallrev tillhör de ekosystem som har högst biologisk mångfald i världen, och de är en viktig bas för försörjning i många tropiska länder. Allt större mänsklig påverkan gör att många rev hotas av överfiske, exploatering, kemiska föroreningar, ökad sedimentering och effekter av klimatförändringar. Huvudsyftet med denna avhandling var att förstå effekterna av mänskliga störningar på tropiska kustekosystem och fisk för kustförvaltningsändamål. Läs mer

I avhandlingen visas hur syntetiskt östrogen som används i p-piller påverkar stressresponsen hos zebrafisk och får den att ändra sitt beteende. Det kan till exempel innebära att fiskarna inte längre undviker faror på ett naturligt sätt, vilket kan hota artens utveckling. Både honor och hanar drabbas av detta och förändringen av deras beteende blir varaktig. Läs mer

Hormoner från preventivmedel förändrar fiskars gener, vilket kan ge beteendeförändringar. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet som har undersökt hur hormonet östrogen påverkar fiskar. Avhandlingen visar också att barnmorskor saknar information om miljöeffekterna av hormonella preventivmedel vilket kan påverka preventivmedelsrådgivningen. Läs mer

Försurning av haven och global uppvärmning beror till stor del på ökade nivåer av koldioxid i luften, och fiskar utsätts ofta för båda dessa stressfaktorer samtidigt. Även om man under senaste århundradet undersökt hur fisk påverkas av temperatur, så saknas fortfarande kunskap om effekter av måttlig koldioxidexponering, samt kombinationen av de båda stressfaktorerna. I avhandlingen undersöks proteinuttryck samt biokemiska parametrar i gälar, blodplasma och lever hos hälleflundra, beroende på skillnader i temperatur och koldioxidhalt. Läs mer

Havsöring är den fisk som är mest populär bland sportfiskare på den svenska västkusten. Men trots att havsöringen är så omtyckt vet man mycket lite om hur fisken rör sig i havet. I en ny forskningsavhandling från Göteborgs universitet kartläggs havsöringens vandringstaktik. Läs mer

För att undvika algblomning i sjöar och hav behöver färre näringsämnen, som kväve och fosfor, släppas ut. Ett sätt att minska dessa skulle vara att odla alger inne i avloppsreningsverken. Ivo Krustok har genomfört försök där alger från Mälaren tillsattes i vatten från Västerås kommunala vattenreningsanläggning. Läs mer