ICES föreslår totalstopp för riktat fiske efter torsk i Östersjön. För strömmingen i Bottniska viken föreslås en liten sänkning av kvoterna jämfört med förra året. Forskare uppmanar till en större försiktighet när det gäller bland annat strömmingen i Bottniska viken. Läs mer

Kör försiktigt med din fritidsbåt, speciellt när du kör i grunda områden. Med några enkla medel kan du göra ditt båtliv betydligt mer miljövänligt! Läs mer

Blåmusslor och hjärtmusslor har minskat drastiskt längs västkusten de senaste 30 åren. En ny omfattande kartläggning från Göteborgs universitet pekar på att en kraftig ökning av krabbor kan vara en viktig orsak Läs mer

Den 22 maj firas den biologiska mångfaldens dag världen över. FN har instiftat dagen för att lyfta livets rika variation – en avgörande förutsättning även för människans framtid på jorden Läs mer

Över 80 procent av världens korallrevsområden har drabbats av massblekning till följd av stigande havstemperaturer sedan början av 2023. Det visar en ny global kartläggning från amerikanska NOAA – som beskriver situationen som den värsta och längsta massblekningen hittills Läs mer

Sedan 1980-talet har ålgräset minskat eller försvunnit från många områden i Västerhavet. En ny studie visar att ålgräsängarnas utbredning har krympt med 45 procent i de undersökta områdena Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult sprider sig snabbt och håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar hur denna art påverkar fiskbestånden, där vissa arter gynnas medan andra minskar i antal Läs mer

Sjuryggen fredas i svenska vatten från den 15 mars 2025. Förhoppningsvis ska detta stärka de svaga bestånden Läs mer

I Bottenhavet finns ett stort bestånd av blåstång där alla individer härrör från en och samma honplanta. Hela beståndet reproducerar sig vegetativt, och de är därigenom alla honor. Men bristen på genetisk variation gör att beståndet går en oviss framtid till mötes. Läs mer

Världens länder har enats om en finansieringsplan för att skydda biologisk mångfald. Efter intensiva förhandlingar vid FN-mötet COP16 i Rom kunde en överenskommelse slutas Läs mer

Måste ålfisket stoppas helt eller räcker det med andra åtgärder för att rädda ålen? Utvärdering av svensk ålförvaltning får hård kritik för att inte förorda ett totalstopp. Läs mer

Framgångssagan om Östersjölaxens positiva utveckling verkar ha avbrutits. Forskare från SLU ska, tillsammans med finska kollegor, försöka ta reda på varför. Läs mer

Efter decennier av minskande ålgräsängar kommer nu positiva nyheter: Bestånden börjar återhämta sig på flera platser längs Sveriges kust Läs mer

I Lysekils hamn har mängder av döda pigghajar hittats på havsbotten. Pigghajen har varit fridlyst, och är fortfarande klassad som akut hotad enligt rödlistan Läs mer

Vandringshinder bedöms vara största hotet mot ålstammen och utsättning av ålyngel bör upphöra. Det är några av rekommendationerna från en ny utvärdering av svensk ålförvaltning. Läs mer

Ovanligt stora strömmingar fångas regelbundet längs Östersjöns kust. Nu visar nya studier att de är en genetiskt unik grupp, särskilt viktig att bevara. Läs mer

Antalet hajar och rockor minskar världen över. I svenska hav är 10 av 30 arter hotade. Det största hotet globalt är bifångst i fiske och ohållbart fiske. Läs mer

När en ormstjärna mister en arm så växer den snabbt ut igen. Nu har forskare upptäckt att de gener som möjliggör denna återväxt är uråldriga – något som kan öppna stora möjligheter inom medicinsk forskning Läs mer

För att vi ska nå det globala målet att 30 procent av land och hav på jorden ska vara skyddat år 2030 krävs ett snabbt agerande. Till havs måste de skyddade områdena tredubblas på 6 år. Läs mer

De färgglada signalsjögurkorna var tidigare mycket vanliga i Gullmarsfjorden på svenska västkusten. De försvann på 1990-talet när övergödning och syrebrist var som värst, men nu har ett litet gäng planterats ut som en del i ett forskningsprojekt. Läs mer

För två år sedan enades många av världens länder om att skydda 30 procent av naturen på land och i havet till år 2030. Under COP16, som inleds idag, ska genomförandet av de här målen ses över Läs mer

Vidsträckta ostronrev täckte en gång Europas kustlinjer men är idag förstörda. Ny forskning visar dock att dessa viktiga ekosystem kan återskapas, och Sverige spelar en nyckelroll Läs mer

I somras släpptes 95 atlantstörar ut i vattnet utanför Bohus fästning i Kungälv. Nu har 22 fiskar identifierats och en av dem har lyckats ta sig ända till norska Langesund Läs mer

I slutet av juli strandade tre näbbvalar vid Bjärehalvön i nordvästra Skåne. En av dem lyckades ta sig loss medan två av dem dessvärre dog. Nu har de undersökts vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), men varför de strandade är fortfarande en gåta Läs mer

Strandängar vid Östersjön är värdefulla livsmiljöer. Här finns många unika växter som riskerar att försvinna om bete eller slåtter upphör så att vass eller andra höga växter tar över. Idag finns det bara en bråkdel betad strandäng kvar i Sverige, men trenden går att vända. Läs mer

Nu öppnar en fotoutställning på Skansen som uppmärksammar förändringar i vår natur på ett annorlunda vis – genom folktrons väsen. I anslutning guidas besökare till kunskap om de verkliga miljöer som olika vattenväsen är kopplade till Läs mer

Under en djuphavsexpedition till Stilla havet upptäcktes flera helt nya arter, bland annat genomskinliga sjögurkor, skålformade svampdjur och rosa havsgrisar Läs mer

Från och med i höst blir det krav på att alla fiskegarn längs Sveriges sydkust ska förses med ljudskrämmare, så kallade pingers. Läs mer

I sommar kan båtförare i Stockholms skärgård för första gången se skyddsvärda vegetationsklädda bottnar i sjökortet. I dessa områden bör man köra försiktigt med motorn och undvika att ankra. Det är också ett bra tillfälle att snorkla och upptäcka den vackra undervattensvärlden Läs mer

Det är viktigt att utforma fiskefria områden så att de får maximal effekt vad gäller skydd av fiskbestånd. Utifrån en utvärdering av fem fiskfria områden i Sverige har forskarna formulerat fyra råd för hur dessa områden ska utformas. Läs mer

En trålgräns som skulle flyttas ut flyttades i stället närmare land. Fisk som skulle få ett förbättrat skydd fick det istället sämre. Tidningen Sveriges Natur har granskat turerna kring flytten av trålgränserna längs den svenska västkusten. Läs mer

En ny global massblekning drabbar just nu världens korallrev, som är bland de känsligaste ekosystem vi har på jorden. Orsaken är de extrema temperaturerna runt om i världen och om uppvärmningen inte hejdas är det stor risk att korallreven snart går förlorade Läs mer

Gråsälens överlevnad i Östersjön hotas av dagens jaktkvoter på cirka 3 000 djur. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, som tar utgångspunkt i såväl historisk säljakt som framtidens förändrade klimat Läs mer

Ögonkorallen på västkusten är akut hotad, främst för att de strukturer den är beroende av har förstörts av trålning. Forskare från Göteborgs universitet testar att skapa konstgjorda rev av betong för att rädda ögonkorallen. Läs mer

Varför förökar sig Östersjöns blåstång enbart vid fullmåne? För att förstå detta bättre ska små tångbitar skickas upp i rymden. Läs mer

Den svartmunnade smörbulten sprider sig längs Östersjöns kuster. Att fiska den i större skala och lägga den på tallriken kan vara ett sätt begränsa dess framfart Läs mer

Ska ålfisket fasas ut, eller ska nya generationer av yrkesfiskare få fiska ål? Går det att behålla ett ålbestånd i svenska vatten och samtidigt värna om ålfisket som svenskt kulturarv? Nu ska ålförvaltningsplanen revideras, och debatten förväntas blossa upp. Läs mer

Populationen av tumlare i Bälthavet har halverats de senaste 18 åren. Den största orsaken till minskningen är att tumlare fastnar i fiskenät. Läs mer

Länsstyrelsen i Västra Götaland har gett grönt ljus för utsättning av Atlantstör i Göta älv. I och med detta kommer Sverige att återfå en av de största fiskarna som någonsin funnits i vårt land. Läs mer

En mussla som tidigare antogs vara utdöd i svenska vatten har plötsligt dykt upp igen, efter över 30 år. Upptäckten gjordes under den årliga miljöövervakningen av mjukbottnar längs Sveriges kuster i Singlefjorden norr om Strömstad Läs mer

Storspigg har konkurrerat ut abborre och gädda i många vikar i Östersjön. Men ny forskning visar att en vik kan skyddas från spigginvasionen om det finns gott om rovfisk i närområdet. Läs mer

Stora hummerfångster under 2023 är inte ett tecken på starka bestånd. Hummerbestånden är svaga, och det krävs förändring i regelverket för att de ska kunna återhämta sig. Läs mer

I en ny rapport beskrivs tillståndet för nio av Östersjöns stora marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Och visst är läget kritiskt för vissa arter, men andra har starka bestånd och verkar vara vid god hälsa. Läs mer

Ingen förbättring har skett på 15 år. Endast några hundra individer återstår av Östersjötumlaren. Om inga åtgärder vidtas är risken stor att populationen utrotas. Läs mer

Vinterbadare på västkusten varnas för det trassliga havssnöret och i Norge har det orsakat stora problem i laxodlingar. Det upp till 30 meter långa, brännande nässeldjuret har väckt uppmärksamhet sedan det plötsligt dykt upp i stort antal Läs mer

Elva sydamerikanska och asiatiska länder har skrivit på en överenskommelse för att skydda de sex kvarvarande arterna av floddelfiner Läs mer

Genom att analysera jod och kalcium i kalksten har forskare lyckats få fram hur syrehalten i havet såg ut för över 450 miljoner år sedan. Resultaten visar ett tydligt samband mellan syrehalt och biologisk mångfald. Läs mer

I jakten på batterimetaller riktas blickarna nu mot världshavens allra djupaste delar. Men livet i djuphavet är i det närmaste outforskat och effekter av gruvbrytning därför svåra att förutse. De få inventeringar som finns visar på en stor men okänd artrikedom - nio av tio arter är nya för vetenskapen. Läs mer

Har du hört talas om bidevindseglare och lädersjöpung? Om inte så är det inte så konstigt. Detta är nämligen för Sverige helt nya arter som nyligen påträffats i vatten runt Lysekil. Lädersjöpungen är dessutom potentiellt invasiv. Läs mer

WWF har släppt sin årliga fiskguide med rekommendationer om vilka fiskar man bör undvika att lägga på tallriken. Nytt är att strömmingen från Östersjön får rött ljus. Läs mer

Maneter saknar en central hjärna. Trots det har de en förmåga att lära sig. I experiment har en forskargrupp lyckats träna kubmaneter att både känna igen och undvika hinder. Läs mer

Regeringen vill tillföra 160 miljoner kronor till hav och vatten i sin nya budget. Det innebär en viss återställning av de stora nedskärningarna från förra året Läs mer

Under de senaste 60 år sedan har storleken på fiskarna i haven blivit allt mindre. Men mängden liv är konstant eftersom antalet fiskar ökat istället. Det visar en ny studie med forskare från 17 lärosäten. Läs mer

År 2025 kan ett område öster om Nämdö i Stockholms skärgård att bli nationalpark. Området kommer att innefatta stora delar undervattensmiljöer, vilket gör det till Östersjöns första marina nationalpark. Läs mer

Många fiskar är väldigt bra på att ändra färg så att skinnet matchar omgivningen. Genom att i detalj studera skinnet hos en tropisk fisk, har man nu hittat en ny mekanism bakom hur fisken kan veta hur den ser ut. Läs mer

Den sexåriga Hubert Berggren har gjort det första dokumenterade fyndet av kortnosad sjöhäst i Sverige. Fångad med håv vid farmors brygga, och bekräftat av sjöhästforskaren Charlotta Kvarnemo vid Göteborgs universitet. Läs mer

Det har blivit svårare att hitta vilda blåmusslor längs den svenska västkusten och ingen vet riktigt varför. Nu ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på vad som hänt Läs mer

Fossil efter vad som kan vara det tyngsta djuret någonsin har hittats i Peru. Forskarna tror att den här valarten kan ha vägt mer än dubbelt så mycket som en blåval. Läs mer

Expedition Alg-2023 gör sig nu redo för att dyka ner och samla in västkustens stora alger. De ska sparas i Naturhistoriska riksmuseets stora, men bristfälligt uppdaterade herbarie-samlingar, och ge en bild i framtiden av hur det såg ut just nu. Läs mer

Krabbor, som vi ser dem, har utvecklats inte bara en gång under evolutionen, utan hela fem gånger. Varför bildas det massa olika krabbor? Läs mer

Torka, bränder och bevattningsförbud. Det har varit en varm och torr försommar i stora delar av landet. För den som vill bada utan att stöta på brännmaneter kan det dock vara en bra sak. Läs mer

Både andelen helt syrefria områden och områden med syrebrist fortsätter öka i Östersjön. Dessutom är halterna av svavelväte de högsta man någonsin uppmätt. Det framgår av den årliga syrerapporten från SMHI. Läs mer

Stadstrutar väljer vad de ska stoppa i sig genom att studera vad människorna äter. En grupp forskare har påvisat fenomenet genom att filma trutarna medan de själva åt chips. Frågan är bara vem som studerade vem. Läs mer

För ungefär 700 miljoner år sedan utvecklades det allra första djuret. Men vilka nu levande djur är detta djurs närmaste släktingar? Frågan som länge har gäckat forskarna har nu fått ett svar. Kammaneter. Läs mer

Plantering av ålgräsängar är en åtgärd som fungerar! Djuren som normalt lever i ängarna visar sig vara snabba på att flytta in i de nyplanterade ängarna. Läs mer

Ett nytt internationellt forskningsprojekt ska hitta sätt att hantera den kinesiska ullhandskrabban som sprider sig i norra Europa. Havsredaktionen kontaktade Högskolan i Skövde som är med i projektet. Läs mer

Ecuadors regering har gjort en överenskommelse för att minska sin statsskuld och istället använda pengarna för att förbättra skyddet av haven runt Galapagos. Läs mer

Stören är en mytomspunnen fisk som kan bli flera meter lång och väga flera hundra kilo. Sedan länge är den helt försvunnen i svenska vatten men redan nästa vår kan det bli ändring på det. Åtminstone om organisationen Sportfiskarna får som de vill. Läs mer

Under en expedition vid Galapagos har forskare hittat tidigare okända korallrev på 600 meters djup – som kryllar av liv. Det här ger ett litet hopp om korallrevens framtid. Läs mer

Det talas mycket om hur vi lämpligast och smartast ska kunna fånga in allt det kol som vi förbränt och som nu orsakar klimatkrisen. Mer skogar och växter är en av lösningarna. Men de stora vilda djuren har en hittills underskattad roll, menar en grupp forskare i en ny artikel i tidskriften Nature Climate Change. Läs mer

Ett forskningsprojekt vid Tjärnölaboratoriet testar just nu vilka strukturer som ögonkorallens larver föredrar. Målet är att 3D-printa ytor som kan användas för att få tillbaka korallreven i Kosterhavets djup. Larverna finns i vattnet, men de behöver rätt underlag för att kunna fästa. Läs mer

Efter nästan två decenniers förberedelser har äntligen ett avtal skrivits som skapar globala regler för att begränsa miljöpåverkan och inrätta marina skyddsområden i djuphaven. Avtalet är mycket viktigt för att det ska gå att nå målet om att 30 procent av planetens yta ska vara skyddad senast år 2030. Läs mer

Nu är det klubbat. Förbudet mot kommersiellt ålfiske förlängs med tre månader, men under en period då i princip inget ålfiske sker. I och med det går Havs- och vattenmyndigheten emot såväl miljörörelsen som stora delar av forskarvärlden. Läs mer

Att sillen i Västerhavet varit en blandning av individer från Nordsjön och Östersjön har man vetat länge. Men nu har de nya genetiska verktygen visat att sillen som fångas under sommaren kommer från minst sex olika populationer. Läs mer

EU:s fiskeministrar har röstat igenom ett förlängt fiskestopp av den utrotningshotade ålen. Förslaget är ett bakslag för den svenska regeringen, som istället vill bevara ålfisket med hänvisning till att det är ett kulturarv. Läs mer

Flera marina arter har på kort tid blivit akut hotade. Det visar en uppdatering av den internationella rödlistan som presenterats vid miljömötet COP15 i Montreal. Nu är det bråttom att skydda de arter och livsmiljöer som finns kvar. Läs mer

Varje höst får forskare i hela landet svar på om just deras projekt fått finansiering. Havet.nu ställde några frågor till Tom Staveley, en av de få lyckligt lottade unga marina forskare som nu fått pengar från Formas. Läs mer

En studie av sillben från arkeologiska utgrävningar visar att det inte är första gången i historien som människans fiske hotar sillbestånden. Redan på 1200-talet kan bestånden ha överfiskats, trots att fisket då var långt ifrån lika effektivt som dagens trålfiske. Studien visar också att sillen i Östersjön redan då var uppdelad på olika genetiskt åtskilda bestånd. Läs mer

Det finns bara några hundra Östersjötumlare kvar. Ett stort hot mot dessa tumlaren är fiskenät som de kan fastna och dö i. I ett försök att rädda kvar Östersjötumlaren införs förbud mot nätfiske i vissa områden där den finns. Bra men inte tillräckligt anser Naturskyddsföreningen. Läs mer

Världen står inför stora problem med klimat och biologisk mångfald och bristande hållbarhet. Och det händer allt för lite. Nu menar allt fler att det i grunden handlar om en kris i våra relationer till oss själva, varandra och naturen. En inre omställning är vad som krävs. Läs mer

Med hjälp av 1 800 ton sand har 80 000 utplanterade ålgräsplantor lyckats tiodubblas på bara ett år. "Det här är första gången metoden med sandtäckning har testats i stor skala med lyckat resultat. Det visar att det går att återplantera ålgräs även där förhållandena är svåra och våra vanliga metoder inte fungerar", säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet. Läs mer

De försvunna blåmusslorna på västkusten har varit lite av ett mysterium för forskarna. Nu hoppas man kunna rädda bestånden, med hjälp av odlade musslor som är för små och fula för att kunna säljas. Läs mer

Tidigare i sommar rapporterades enstaka fynd av döda sjöfåglar med fågelinfluensa. Men alteftersom sommaren gått så har fallen ökat markant och nu är hela Sveriges kust drabbad. Läs mer

Djur och växter på både land och i havet dör ut snabbare än på tio miljoner år och kampen för att rädda den biologiska mångfalden går trögt. Men nu meddelar FN att toppmötet COP15 ska hållas i Kanada 5-17 december. Planen är att man då ska anta ett globalt avtal att skydda 30% av jordens yta. Läs mer

Öronmaneter, blå och gul brännmanet, i massor. Varför blir det så många av dem vissa år och andra inte? Och hur ska man göra om man bränner sig? Läs mer

Snart sommar och semester vid havet. Men vad är det för slingrigt som växer på botten? Kryper mellan stenarna? Eller som trasslat in sig fisknätet? Svaren hittar du i den digitala fälthandboken Livet i havet, som nu finns i en ny version! Läs mer

Storspiggen har ökat kraftigt i centrala Östersjön och Bottniska viken. Ett minskat tryck från större rovfiskar tros vara främsta orsaken till ökningen, samtidigt som övergödning och klimatförändringar gynnat storspiggen. Läs mer

Regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot bottentrålning. Bra för havsmiljön, men ett sådant förbud riskerar att ödelägga delar av det småskaliga fisket. Läs mer

I en stor vetenskaplig studie har över 5 000 nya RNA-virus i havet identifierats. Upptäckten kan leda till att RNA-virusets släktträd får fem helt nya grupper (fyla), dubbelt så många som man hittills känt till. Läs mer

I tropiska vatten ses ofta hajar tätt följda av mindre fiskar. Nu har forskare för första gången sett det här fenomenet även i svenska vatten. Flera gånger har man nämligen filmat pigghajar som har taggmakrillar simmandes nära inpå sig. Läs mer

Delade meningar råder i Forskarsverige om vad den storskaliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kommer innebära för ekosystem längs Sveriges kuster. Läs mer

Nu utvecklas en indikator som ska användas för att bedöma statusen på biologisk mångfald och effektiviteten av områdesskydd för laguner och stora vikar och sund i Bottniska viken. Indikatorn ska vara ett verktyg vid övervakningen av grunda vikar. Läs mer

Under måndagen släppte FN:s klimatpanel sin tunga IPCC-rapport med en sammanfattning av forskning utifrån kommande klimatförändringar. En stor del av jordens befolkning riskerar att drabbas hårt av torka, översvämningar och värmeböljor. Men gapet mellan vad vi gör och vad som måste göras är alldeles för stort. Läs mer

Tidigare har man utgått från att istäcke, strömmar och låga temperaturer har stoppat invasion av främmande arter i Antarktis. En ny studie pekar på att så inte längre är fallet. En grupp forskare har visat på det nya potentiella hotet mot det antarktiska ekosystemet. Läs mer

Klimatförändringarna öppnar nya områden för späckhuggare att jaga i. I Arktiska vatten har späckhuggare observerats under en längre tid under året, eftersom vattnen inte varit isbelagda i samma utsträckning som tidigare. Denna förändring förväntas kunna leda till en obalans i ekosystemet. Läs mer

Den kraftigt förorenade Södra Varvsviken i Malmö ska ombildas till en grund, frisk vik. I stället för förorenade sediment ska bottnarna i framtiden vara täckta av ålgräsängar och annan växtlighet. Läs mer

Allt mer forskning visar hur viktiga olika typer av kustekosystem är för att lagra kol och därmed bromsa klimatkrisen. Sedan länge vet man också att kusten härbärgerar en rik mångfald av växter och djur. Bättre skydd för dessa områden är alltså bra ur flera perspektiv. Läs mer

Vad är viktigast för att rädda ålarna längs Sveriges kust – att se till att de inte dör i kraftverken eller att upphöra med fisket efter ål? Fiskforskare från SLU och Stockholms universitet är överens om att det brådskar att sätta in kraftfulla åtgärder, men har olika åsikter om vilka åtgärder som borde prioriteras. Läs mer

Ålen är akut utrotningshotad och länge har fisket fått skulden. Men en stor anledning till åldöden är också vattenkraftverken, där mängder av ålar hackas sönder i turbinerna när de försöker passera. Detta uppmärksammades nyligen i SVT:s Uppdrag granskning. Läs mer

Avhuggen solnedgångsmussla, kikärtsskeppsmask och sjömusmussla. Det är tre av Sveriges 140 havslevande musselarter som nu har fått svenska namn. Läs mer

Idag signerades en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas alla miljöministrar. Samarbetet mellan Östersjöländerna om en gemensam och offensiv plan för att förbättra ett havsområde är unikt i världen, och har lett till påtagliga förbättringar Läs mer

På havets botten läggs elektriska kablar för att transportera el från havsbaserad vindkraft. Runt kablarna skapas elektromagnetiska fält som kan påverka krabbor som lever där. Försök visar att krabbornas ämnesomsättning förändras och att de kan bli hypnotiserade. Läs mer

Denna vecka hålls i Kina FN:s toppmöte om biologisk mångfald (COP15). Målet är att skapa ett politiskt ramverk, parallellt med det internationella klimatramverk som beslutades genom Parisavtalet 2015. Visionen är att mänskligheten ska leva i harmoni med naturen till 2050. Läs mer

Att blåmusslor inte längre hittas längs västkustens stränder visar sig vara en del i en mer generell trend, visar forskning från Göteborgs universitet. Variationen mellan olika områden är stor, men generellt minskar utbredningen av blåmusslor i hela Nordatlanten. Det finns en mängd möjliga förklaringar till detta, varav de flesta har kopplingar till klimatförändringarna. Läs mer

Forskare ombord på isbrytaren Oden har under två månader ägnat sig åt ett intensivt arbete för att kartlägga delar av den Arktiska oceanen som ingen tidigare undersökt. Kunskapen de kommer hem med kan vara avgörande för hur vi ska hantera detta område i framtiden. Läs mer

Den främmande arten är egentligen en sjöpung, men forskarna kallar den för ”havsspya”. Namnet har den fått eftersom den liknar en gulaktig, bubblig smet, som snabbt kan kolonisera stora områden på havsbotten. Nu finns havsspyan i Norge. Läs mer

Strömmingen står inför stora utmaningar. Varmare vatten ökar fiskarnas ämnesomsättning och minskar deras förmåga att flytta till kallare vatten, visar en ny studie. Det innebär en osäker framtid för strömming och andra sillfiskar. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

Under många år har Havets Hus i Lysekil släppt ut småfläckiga rödhajar. I år var det dags att berika detta med två egenuppfödda knaggrockor. Läs mer

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanlänkade, och vi behöver minska dem båda för att trygga vår framtida överlevnad. Det framgår av den första gemensamma rapporten från organisationerna IPBES och IPCC. Läs mer

En ny studie visar att kvastfeningar kan leva mycket längre än man tidigare trott, kanske till och med i hundra år. De blir inte könsmogna förrän tidigast i 40-årsåldern, och deras långsamma livscykel gör arten extra sårbar. Läs mer

Bottentrålning skadar havsbottnarna och livet i havet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. De europeiska haven är några av de områden i världen som bottentrålas mest intensivt, samtidigt som många marina arter och livsmiljöer har stora problem. Läs mer

Antalet ejdrar och alfåglar minskar drastiskt i Östersjön, medan det går bättre för sillgrisslor och tordmular. Totalt sett har antalet övervintrande som alfågel, ejder, svärta och sjöorre mer än halverats sedan 1990. Läs mer

Lördagen den 22 maj är det den biologiska mångfaldens dag. En dag för att betona vikten av biologisk mångfald för fungerande ekosystem och för mänskligheten. FN har konstaterat att den nuvarande förlusten av biologisk mångfald är ett globalt hot. Läs mer

Sedan tidigare vet man att arter som fåglar, havssköldpaddor och humrar känner av och navigerar efter jordens magnetfält. Nu har forskare i USA bevisat att även hajar kan använda magnetfält för att hitta sin väg genom havet. Läs mer

Hur kommer det sig att den oäkta karettsköldpaddan kan hittas i vattnen vid Mexiko när den föds vid Japans kust 1200 mil bort? Forskarna har länge undrat och nu har de svaret. Det är väderfenomenet El Niño som gör sköldpaddans långa simtur möjlig, genom att skapa en korridor av varmt vatten hela vägen. Läs mer

I dagarna har flera rapporter kommit in om en död knölval i vattnen runt Gotland, en val som nu strandat på Öland. Dödsorsaken och om valen tillhör den grupp som siktats på västkusten i höstas, är ännu oklar. Förmodligen har den simmat fel på sin väg över världshaven. Läs mer

Två fynd hittills av en ny art i Skånes vatten. En australisk kalkrörsmask (Ficopomatus enigmaticus) som kan bli besvärlig för båtägare och andra vattenverksamheter om den blir vanlig. Nu efterlyser man allmänhetens hjälp. Läs mer

Vandrarmusslan är en främmande, invasiv art som via båttransporter spridits över världen. Nu har den upptäckts i så kallade mossbollar som säljs för användning i akvarier. Läs mer

I slutet på 1980-talet kollapsade torskpopulationen utanför Kanadas kust som ett resultat av överfiske. Spillrorna av beståndet har långsamt börjat återhämta sig, men är det samma torsk nu som då? …eller har populationens genetiska sammansättning förändrats för alltid? Glädjande nog verkar den genetiska diversiteten vara bevarad. Läs mer

Klimatet förändras snabbt i arktiska områden, och narvalarna anpassar sig till det. De har förändrat sin föda, vilket inneburit att de nu får i sig kvicksilver i ökande takt. Studier av narvalarnas långa spiralformade huggtand visar hur snabbt förändringen skett. Läs mer

Mat från haven är en grund för att föda världens befolkning, men för att våra näringsbehov ska uppfyllas krävs att näringen kommer från en mångfald av växter och djur. Att havens mångfald bevaras är därför inte bara viktigt för ekosystemet i sig. Det är också livsnödvändigt för oss människor. Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har snabbt etablerat sig i Östersjön. Nu kan arten vara på väg att sprida sig även till sjöar, visar ny forskning. Läs mer

Nyligen kom uppgifter om att en ny musselart tagit sig från Mexikanska golfen ända till Södertälje kanal. Den har precis som många främmande arter tagit sig över världshaven med hjälp av fartygens barlastvatten. Och nu när den väl är här så får vi lära oss att leva med den. Läs mer

I förra veckan fortsatte Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet den stora satsningen för att hjälpa ålgräset tillbaka längs Västkusten. På grund av övergödning har arten minskat med över 60 procent de senaste 40 åren. Trots att övergödningen nu minskat har ålgräset inte återhämtat sig. Läs mer

Att kunna byta ut sina gamla kroppsdelar kan låta som science fiction. Faktum är att denna förmåga inte är helt ovanlig bland ryggradslösa djur i havet. Men att kunna återbilda en helt ny kropp från bara huvudet, som vissa nakensnäckor kan göra, det tar nog priset. Läs mer

Mars har blivit en månad då man fokuserar lite extra på sjögräset och dess enorma betydelse för havens ekosystem. Och den 1 mars, alltså idag, har utsetts till den stora sjögräsdagen världen över: World Seagrass Day! Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. I en ny avhandling undersöks processen när en djurart är på väg att utvecklas till två helt nya arter. Läs mer

Nu ska strömmingsbestånden i Östersjön få hjälp att återhämta sig. Havs- och vattenmyndigheten sjösätter ett åtgärdspaket som rymmer kunskapsuppbyggnad, skydd av strömmingens uppväxtområden och en översyn av trålfisket. Läs mer

Sex nya forskningsprojekt får dela på drygt 22 miljoner kronor för att stärka kunskapen kring och hanteringen av invasiva vattenarter. Det är forskningsrådet Formas och Naturvårdsverket som finansierar projekten under en treårsperiod. Läs mer

Personalen på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea blev överraskade när de såg vad som fångats i trålen. En sjöhäst! Upptäckten gjordes på danskt vatten, och det är mycket ovanligt att hitta sjöhästar så långt norrut. Läs mer

En tredjedel av världens broskfiskar – som hajar och rockor – är nu utrotningshotade. Det visar senaste uppdateringen av Internationella Naturvårdsunionens rödlista. Läs mer

Man har länge antagit att livet på jorden uppstod i havet. Den kemiska miljön som krävs för att bilda de nödvändiga biopolymererna har dock lett till att vissa forskare tänkt om. Kanske uppstod livet i en pöl på land istället? Läs mer

Att fartyg skadar och dödar valar genom att kollidera med dem är känt sedan länge, och en art som är särskilt drabbad är Nordkaparen. Denna val är utrotningshotad, och har ett sätt att leva som gör den extra drabbad. Nya studier visar att även mindre fartyg kan orsaka problem. Läs mer

Vetenskapsrådet har i dagarna delat ut nya forskningsmedel. Havet.nu kontaktade marinbiologen Michael Bok på Lunds universitet, en av de unga forskare som fått del av den eftertraktade pengapotten. Läs mer

Över 3000 valrossar har hittats på ständer i det sibiriska Arktis. En glädjande nyhet eftersom IUCN så sent som 2016 klassat arten som "nästan hotad". Läs mer

Bläckfiskar är häpnadsväckande djur. De kan kamouflera sig genom att byta färg, har blått blod, tre hjärtan och sprutar bläck för att förvilla rovdjur. Nu har forskare identifierat specialiserade celler som inte finns hos andra djur och som gör att bläckfiskar kan "smaka" med armarna. Läs mer

3 timmar och 42 minuter. Så länge dök en av de småhuvudvalar som amerikanska forskare studerat. Nytt dykrekord för valar! Läs mer

Svalor äter inte fisk. Ändå har tillgången på fisk i havet betydelse för en stor koloni av hussvalor på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna, och inte minst deras spillning, utgör en viktig länk som förenar det marina ekosystemet med ekosystemet på land. Läs mer

Samtidigt som WWF presenterar sin ganska dystra Living Planet Report kommer som tur är en forskningsartikel i Nature med konkreta förslag på hur vi kan gå tillväga för att få stopp på förlusten av mångfald, men ändå få tillräckligt med mat. Ytterligare en studie visar att de åtgärder vi redan gjort har räddat mängder med arter från utrotning. Det finns hopp. Läs mer

Den kan väga ett halvt ton, och den kan bli tre meter lång. Den mäktiga blåfenade tonfisken har kommit tillbaka till den svenska västkusten, efter att bara ha återfunnits sporadiskt de senaste femtio åren. En forskargrupp från SLU märker blåfenade tonfiskar och förser dem med sändare. Allt för att få reda på mer om bestånden och vad som påverkar dem. Läs mer

I veckan släpptes sex hajar ut i Gullmarsfjorden på Västkusten. Det är akvariet i Havets Hus som engagerar sig starkt för att bevara två utsatta arter i Västerhavet: småfläckig rödhaj och knaggrocka. Sedan 2003 har man fött upp och släppt ut fler än 120 hajar. Läs mer

Vid en dykning utanför Väderöarna på Västkusten hittades ett storvuxet exemplar av den gulbruna bägarmaneten Craterolophus convolvulus. Det är första gången arten påträffats i svenska vatten. Läs mer

Ålgräsängar är oumbärliga för den biologiska mångfalden i havet, men har sedan 50-talet minskat kraftigt. I sommar görs den största återplantering av ålgräs som någonsin genomförts i Sverige och Norden Läs mer

Under många år har öronmaneterna lyst med sin frånvaro på västkusten. Denna sommaren har de glädjande nog kommit tillbaka, och det med besked. Läs mer

Nu har EU-kommissionen lagt fram sitt förslag för hur EU ska säkerställa den biologiska mångfalden under de kommande tio åren. Utökade havsskyddsområden och stopp för överfiske är några av målen. Läs mer

I Sverige finns bara två levande korallrev kvar. De ligger båda i norra Bohuslän och är starkt hotade, men nu har ett projekt startat som ska rädda dem för framtiden. Dessutom ska man försöka återuppliva ett antal döda rev i området. Läs mer

Havet myllrar av organismer, de flesta så små att de inte kan upptäckas med blotta ögat. Läs reportaget om taxonomerna, vars djupa artkunskaper hjälper oss att få en bild av hur havet och dess invånare mår. Läs mer

Torsk är en marin art anpassad för ett liv i salt vatten. Men för åtminstone vissa torskar behöver havet inte vara lika salt som man tidigare trott, det visar försök som gjorts på ålandstorsk; den välmående torsk som fortfarande simmar i Ålands hav. Läs mer

På fredag 22 maj är det den Biologiska Mångfaldens Dag. Det en internationell temadag utsedd av FN. Här på havet.nu kommer vi att prata mångfald hela veckan. Det beror på att förlusten av biologisk mångfald är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Läs mer

I Östersjön är det övergödningen och i Västerhavet fisket, som är de viktigaste orsakerna till att arter är hotade. Det visar SLU Artdatabankens nypublicerade rödlista. På listan finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havets livsmiljöer. Läs mer

SMHI meddelar att vårblomningen av växtplankton i Västerhavet är i full gång. Även i Östersjön har det synts tecken på att denna viktiga produktion är igång, åtminstone längs kusten. Missa inte SMHIs nya film! Läs mer