Djur och växter på både land och i havet dör ut snabbare än på tio miljoner år och kampen för att rädda den biologiska mångfalden går trögt. Men nu meddelar FN att toppmötet COP15 ska hållas i Kanada 5-17 december. Planen är att man då ska anta ett globalt avtal att skydda 30% av jordens yta. Läs mer

I dagarna har det rapporterats om döda och trötta havssulor vid svenska västkusten. Dessa fåglar lever normalt ute till havs och kan ha hamnat här efter de senaste stormarna eller så är de sjuka vilket några befarar. Läs mer

Öronmaneter, blå och gul brännmanet, i massor. Varför blir det så många av dem vissa år och andra inte? Och hur ska man göra om man bränner sig? Läs mer

Snart sommar och semester vid havet. Men vad är det för slingrigt som växer på botten? Kryper mellan stenarna? Eller som trasslat in sig fisknätet? Svaren hittar du i den digitala fälthandboken Livet i havet, som nu finns i en ny version! Läs mer

Storspiggen har ökat kraftigt i centrala Östersjön och Bottniska viken. Ett minskat tryck från större rovfiskar tros vara främsta orsaken till ökningen, samtidigt som övergödning och klimatförändringar gynnat storspiggen. Läs mer

Regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot bottentrålning. Bra för havsmiljön, men ett sådant förbud riskerar att ödelägga delar av det småskaliga fisket. Läs mer

I en stor vetenskaplig studie har över 5 000 nya RNA-virus i havet identifierats. Upptäckten kan leda till att RNA-virusets släktträd får fem helt nya grupper (fyla), dubbelt så många som man hittills känt till. Läs mer

I tropiska vatten ses ofta hajar tätt följda av mindre fiskar. Nu har forskare för första gången sett det här fenomenet även i svenska vatten. Flera gånger har man nämligen filmat pigghajar som har taggmakrillar simmandes nära inpå sig. Läs mer

Delade meningar råder i Forskarsverige om vad den storskaliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kommer innebära för ekosystem längs Sveriges kuster. Läs mer

Nu utvecklas en indikator som ska användas för att bedöma statusen på biologisk mångfald och effektiviteten av områdesskydd för laguner och stora vikar och sund i Bottniska viken. Indikatorn ska vara ett verktyg vid övervakningen av grunda vikar. Läs mer

Under måndagen släppte FN:s klimatpanel sin tunga IPCC-rapport med en sammanfattning av forskning utifrån kommande klimatförändringar. En stor del av jordens befolkning riskerar att drabbas hårt av torka, översvämningar och värmeböljor. Men gapet mellan vad vi gör och vad som måste göras är alldeles för stort. Läs mer

Tidigare har man utgått från att istäcke, strömmar och låga temperaturer har stoppat invasion av främmande arter i Antarktis. En ny studie pekar på att så inte längre är fallet. En grupp forskare har visat på det nya potentiella hotet mot det antarktiska ekosystemet. Läs mer

Klimatförändringarna öppnar nya områden för späckhuggare att jaga i. I Arktiska vatten har späckhuggare observerats under en längre tid under året, eftersom vattnen inte varit isbelagda i samma utsträckning som tidigare. Denna förändring förväntas kunna leda till en obalans i ekosystemet. Läs mer

Den kraftigt förorenade Södra Varvsviken i Malmö ska ombildas till en grund, frisk vik. I stället för förorenade sediment ska bottnarna i framtiden vara täckta av ålgräsängar och annan växtlighet. Läs mer

Allt mer forskning visar hur viktiga olika typer av kustekosystem är för att lagra kol och därmed bromsa klimatkrisen. Sedan länge vet man också att kusten härbärgerar en rik mångfald av växter och djur. Bättre skydd för dessa områden är alltså bra ur flera perspektiv. Läs mer

Vad är viktigast för att rädda ålarna längs Sveriges kust – att se till att de inte dör i kraftverken eller att upphöra med fisket efter ål? Fiskforskare från SLU och Stockholms universitet är överens om att det brådskar att sätta in kraftfulla åtgärder, men har olika åsikter om vilka åtgärder som borde prioriteras. Läs mer

Ålen är akut utrotningshotad och länge har fisket fått skulden. Men en stor anledning till åldöden är också vattenkraftverken, där mängder av ålar hackas sönder i turbinerna när de försöker passera. Detta uppmärksammades nyligen i SVT:s Uppdrag granskning. Läs mer

Avhuggen solnedgångsmussla, kikärtsskeppsmask och sjömusmussla. Det är tre av Sveriges 140 havslevande musselarter som nu har fått svenska namn. Läs mer

Idag signerades en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas alla miljöministrar. Samarbetet mellan Östersjöländerna om en gemensam och offensiv plan för att förbättra ett havsområde är unikt i världen, och har lett till påtagliga förbättringar Läs mer

På havets botten läggs elektriska kablar för att transportera el från havsbaserad vindkraft. Runt kablarna skapas elektromagnetiska fält som kan påverka krabbor som lever där. Försök visar att krabbornas ämnesomsättning förändras och att de kan bli hypnotiserade. Läs mer

Denna vecka hålls i Kina FN:s toppmöte om biologisk mångfald (COP15). Målet är att skapa ett politiskt ramverk, parallellt med det internationella klimatramverk som beslutades genom Parisavtalet 2015. Visionen är att mänskligheten ska leva i harmoni med naturen till 2050. Läs mer

Att blåmusslor inte längre hittas längs västkustens stränder visar sig vara en del i en mer generell trend, visar forskning från Göteborgs universitet. Variationen mellan olika områden är stor, men generellt minskar utbredningen av blåmusslor i hela Nordatlanten. Det finns en mängd möjliga förklaringar till detta, varav de flesta har kopplingar till klimatförändringarna. Läs mer

Forskare ombord på isbrytaren Oden har under två månader ägnat sig åt ett intensivt arbete för att kartlägga delar av den Arktiska oceanen som ingen tidigare undersökt. Kunskapen de kommer hem med kan vara avgörande för hur vi ska hantera detta område i framtiden. Läs mer

Den främmande arten är egentligen en sjöpung, men forskarna kallar den för ”havsspya”. Namnet har den fått eftersom den liknar en gulaktig, bubblig smet, som snabbt kan kolonisera stora områden på havsbotten. Nu finns havsspyan i Norge. Läs mer

Strömmingen står inför stora utmaningar. Varmare vatten ökar fiskarnas ämnesomsättning och minskar deras förmåga att flytta till kallare vatten, visar en ny studie. Det innebär en osäker framtid för strömming och andra sillfiskar. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

Under många år har Havets Hus i Lysekil släppt ut småfläckiga rödhajar. I år var det dags att berika detta med två egenuppfödda knaggrockor. Läs mer

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanlänkade, och vi behöver minska dem båda för att trygga vår framtida överlevnad. Det framgår av den första gemensamma rapporten från organisationerna IPBES och IPCC. Läs mer

En ny studie visar att kvastfeningar kan leva mycket längre än man tidigare trott, kanske till och med i hundra år. De blir inte könsmogna förrän tidigast i 40-årsåldern, och deras långsamma livscykel gör arten extra sårbar. Läs mer

Bottentrålning skadar havsbottnarna och livet i havet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. De europeiska haven är några av de områden i världen som bottentrålas mest intensivt, samtidigt som många marina arter och livsmiljöer har stora problem. Läs mer

Antalet ejdrar och alfåglar minskar drastiskt i Östersjön, medan det går bättre för sillgrisslor och tordmular. Totalt sett har antalet övervintrande som alfågel, ejder, svärta och sjöorre mer än halverats sedan 1990. Läs mer

Lördagen den 22 maj är det den biologiska mångfaldens dag. En dag för att betona vikten av biologisk mångfald för fungerande ekosystem och för mänskligheten. FN har konstaterat att den nuvarande förlusten av biologisk mångfald är ett globalt hot. Läs mer

Sedan tidigare vet man att arter som fåglar, havssköldpaddor och humrar känner av och navigerar efter jordens magnetfält. Nu har forskare i USA bevisat att även hajar kan använda magnetfält för att hitta sin väg genom havet. Läs mer

Hur kommer det sig att den oäkta karettsköldpaddan kan hittas i vattnen vid Mexiko när den föds vid Japans kust 1200 mil bort? Forskarna har länge undrat och nu har de svaret. Det är väderfenomenet El Niño som gör sköldpaddans långa simtur möjlig, genom att skapa en korridor av varmt vatten hela vägen. Läs mer

I dagarna har flera rapporter kommit in om en död knölval i vattnen runt Gotland, en val som nu strandat på Öland. Dödsorsaken och om valen tillhör den grupp som siktats på västkusten i höstas, är ännu oklar. Förmodligen har den simmat fel på sin väg över världshaven. Läs mer

Två fynd hittills av en ny art i Skånes vatten. En australisk kalkrörsmask (Ficopomatus enigmaticus) som kan bli besvärlig för båtägare och andra vattenverksamheter om den blir vanlig. Nu efterlyser man allmänhetens hjälp. Läs mer

Vandrarmusslan är en främmande, invasiv art som via båttransporter spridits över världen. Nu har den upptäckts i så kallade mossbollar som säljs för användning i akvarier. Läs mer

I slutet på 1980-talet kollapsade torskpopulationen utanför Kanadas kust som ett resultat av överfiske. Spillrorna av beståndet har långsamt börjat återhämta sig, men är det samma torsk nu som då? …eller har populationens genetiska sammansättning förändrats för alltid? Glädjande nog verkar den genetiska diversiteten vara bevarad. Läs mer

Klimatet förändras snabbt i arktiska områden, och narvalarna anpassar sig till det. De har förändrat sin föda, vilket inneburit att de nu får i sig kvicksilver i ökande takt. Studier av narvalarnas långa spiralformade huggtand visar hur snabbt förändringen skett. Läs mer

Mat från haven är en grund för att föda världens befolkning, men för att våra näringsbehov ska uppfyllas krävs att näringen kommer från en mångfald av växter och djur. Att havens mångfald bevaras är därför inte bara viktigt för ekosystemet i sig. Det är också livsnödvändigt för oss människor. Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har snabbt etablerat sig i Östersjön. Nu kan arten vara på väg att sprida sig även till sjöar, visar ny forskning. Läs mer

Nyligen kom uppgifter om att en ny musselart tagit sig från Mexikanska golfen ända till Södertälje kanal. Den har precis som många främmande arter tagit sig över världshaven med hjälp av fartygens barlastvatten. Och nu när den väl är här så får vi lära oss att leva med den. Läs mer

I förra veckan fortsatte Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet den stora satsningen för att hjälpa ålgräset tillbaka längs Västkusten. På grund av övergödning har arten minskat med över 60 procent de senaste 40 åren. Trots att övergödningen nu minskat har ålgräset inte återhämtat sig. Läs mer

Att kunna byta ut sina gamla kroppsdelar kan låta som science fiction. Faktum är att denna förmåga inte är helt ovanlig bland ryggradslösa djur i havet. Men att kunna återbilda en helt ny kropp från bara huvudet, som vissa nakensnäckor kan göra, det tar nog priset. Läs mer

Mars har blivit en månad då man fokuserar lite extra på sjögräset och dess enorma betydelse för havens ekosystem. Och den 1 mars, alltså idag, har utsetts till den stora sjögräsdagen världen över: World Seagrass Day! Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. I en ny avhandling undersöks processen när en djurart är på väg att utvecklas till två helt nya arter. Läs mer

Nu ska strömmingsbestånden i Östersjön få hjälp att återhämta sig. Havs- och vattenmyndigheten sjösätter ett åtgärdspaket som rymmer kunskapsuppbyggnad, skydd av strömmingens uppväxtområden och en översyn av trålfisket. Läs mer

Sex nya forskningsprojekt får dela på drygt 22 miljoner kronor för att stärka kunskapen kring och hanteringen av invasiva vattenarter. Det är forskningsrådet Formas och Naturvårdsverket som finansierar projekten under en treårsperiod. Läs mer

Personalen på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea blev överraskade när de såg vad som fångats i trålen. En sjöhäst! Upptäckten gjordes på danskt vatten, och det är mycket ovanligt att hitta sjöhästar så långt norrut. Läs mer

En tredjedel av världens broskfiskar – som hajar och rockor – är nu utrotningshotade. Det visar senaste uppdateringen av Internationella Naturvårdsunionens rödlista. Läs mer

Man har länge antagit att livet på jorden uppstod i havet. Den kemiska miljön som krävs för att bilda de nödvändiga biopolymererna har dock lett till att vissa forskare tänkt om. Kanske uppstod livet i en pöl på land istället? Läs mer

Att fartyg skadar och dödar valar genom att kollidera med dem är känt sedan länge, och en art som är särskilt drabbad är Nordkaparen. Denna val är utrotningshotad, och har ett sätt att leva som gör den extra drabbad. Nya studier visar att även mindre fartyg kan orsaka problem. Läs mer

Vetenskapsrådet har i dagarna delat ut nya forskningsmedel. Havet.nu kontaktade marinbiologen Michael Bok på Lunds universitet, en av de unga forskare som fått del av den eftertraktade pengapotten. Läs mer

Över 3000 valrossar har hittats på ständer i det sibiriska Arktis. En glädjande nyhet eftersom IUCN så sent som 2016 klassat arten som "nästan hotad". Läs mer

Bläckfiskar är häpnadsväckande djur. De kan kamouflera sig genom att byta färg, har blått blod, tre hjärtan och sprutar bläck för att förvilla rovdjur. Nu har forskare identifierat specialiserade celler som inte finns hos andra djur och som gör att bläckfiskar kan "smaka" med armarna. Läs mer

3 timmar och 42 minuter. Så länge dök en av de småhuvudvalar som amerikanska forskare studerat. Nytt dykrekord för valar! Läs mer

Svalor äter inte fisk. Ändå har tillgången på fisk i havet betydelse för en stor koloni av hussvalor på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna, och inte minst deras spillning, utgör en viktig länk som förenar det marina ekosystemet med ekosystemet på land. Läs mer

Samtidigt som WWF presenterar sin ganska dystra Living Planet Report kommer som tur är en forskningsartikel i Nature med konkreta förslag på hur vi kan gå tillväga för att få stopp på förlusten av mångfald, men ändå få tillräckligt med mat. Ytterligare en studie visar att de åtgärder vi redan gjort har räddat mängder med arter från utrotning. Det finns hopp. Läs mer

Den kan väga ett halvt ton, och den kan bli tre meter lång. Den mäktiga blåfenade tonfisken har kommit tillbaka till den svenska västkusten, efter att bara ha återfunnits sporadiskt de senaste femtio åren. En forskargrupp från SLU märker blåfenade tonfiskar och förser dem med sändare. Allt för att få reda på mer om bestånden och vad som påverkar dem. Läs mer

I veckan släpptes sex hajar ut i Gullmarsfjorden på Västkusten. Det är akvariet i Havets Hus som engagerar sig starkt för att bevara två utsatta arter i Västerhavet: småfläckig rödhaj och knaggrocka. Sedan 2003 har man fött upp och släppt ut fler än 120 hajar. Läs mer

Vid en dykning utanför Väderöarna på Västkusten hittades ett storvuxet exemplar av den gulbruna bägarmaneten Craterolophus convolvulus. Det är första gången arten påträffats i svenska vatten. Läs mer

Ålgräsängar är oumbärliga för den biologiska mångfalden i havet, men har sedan 50-talet minskat kraftigt. I sommar görs den största återplantering av ålgräs som någonsin genomförts i Sverige och Norden Läs mer

Under många år har öronmaneterna lyst med sin frånvaro på västkusten. Denna sommaren har de glädjande nog kommit tillbaka, och det med besked. Läs mer

Nu har EU-kommissionen lagt fram sitt förslag för hur EU ska säkerställa den biologiska mångfalden under de kommande tio åren. Utökade havsskyddsområden och stopp för överfiske är några av målen. Läs mer

I Sverige finns bara två levande korallrev kvar. De ligger båda i norra Bohuslän och är starkt hotade, men nu har ett projekt startat som ska rädda dem för framtiden. Dessutom ska man försöka återuppliva ett antal döda rev i området. Läs mer

Havet myllrar av organismer, de flesta så små att de inte kan upptäckas med blotta ögat. Läs reportaget om taxonomerna, vars djupa artkunskaper hjälper oss att få en bild av hur havet och dess invånare mår. Läs mer

Torsk är en marin art anpassad för ett liv i salt vatten. Men för åtminstone vissa torskar behöver havet inte vara lika salt som man tidigare trott, det visar försök som gjorts på ålandstorsk; den välmående torsk som fortfarande simmar i Ålands hav. Läs mer

På fredag 22 maj är det den Biologiska Mångfaldens Dag. Det en internationell temadag utsedd av FN. Här på havet.nu kommer vi att prata mångfald hela veckan. Det beror på att förlusten av biologisk mångfald är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Läs mer

I Östersjön är det övergödningen och i Västerhavet fisket, som är de viktigaste orsakerna till att arter är hotade. Det visar SLU Artdatabankens nypublicerade rödlista. På listan finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havets livsmiljöer. Läs mer

SMHI meddelar att vårblomningen av växtplankton i Västerhavet är i full gång. Även i Östersjön har det synts tecken på att denna viktiga produktion är igång, åtminstone längs kusten. Missa inte SMHIs nya film! Läs mer