Risk för global artspridning från Hormuz

Tusentals fartyg som under lång tid blivit kvar i Persiska viken kan kan bidra till en omfattande spridning av invasiva marina arter världen över. Forskare menar att situationen i Hormuzsundet kan utvecklas till ett så kallat "superspridarevent" för havslevande organismer.

Invasiva främmande arter är ett växande miljöproblem. Internationell sjöfart är en av de viktigaste spridningsvägarna och framgångsrika arter kan ha en stor påverkan på biologisk mångfald och livsmiljöer om de flyttar till nya platser.

Blockaden i Hormuzsundet, en av världens tyngst trafikerade sjöfartsleder, har lett till att mellan 1 500 och 2 000 fartyg från hela världen ligger stilla sedan månader tillbaka. Detta har skapat ett läge där marina organismer lugn och ro kan förflytta sig och växa till i ballastvatten och på skrov hos olika fartyg.

– Man kan tänka sig att samhällena som utvecklas på botskroven hinner mogna till fullvuxna individer istället för nybakade larver. Och de kan ju i sin tur sprida sin avkomma om de hamnar på en ny plats där de råkar trivas, säger Michael Tedengren, professor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio.

När sundet öppnar och sjöfarten återgår till det normala finns en risk att organismerna följer med fartygen till hamnar runt om i världen och blir nya konkurrenter i de ekosystem de når.

Det är inte helt enkelt att säga hur riskerna för svenska vatten bedöms vara. Generellt sett, menar Tedengren, brukar regeln vara att ju mer det nya ekosystemets mikroklimat skiljer sig från arternas ursprungsmiljöer, desto större är sannolikheten att de inte överlever och etablerar sig.

– Å andra sidan är det ju många av de här marina organismerna som saknar värmereglerande system och kan, teoretiskt, klara sig i kallare hav, säger han.

Tidigare exempel på nya arter som fartygstrafiken har introducerat i svenska havsområden är det japanska jätteostronet (Magallana gigas), Nordamerikanska havsborstmasken (Marenzelleria sp). och klängmedusan (Gonionemus vertens).

FAKTA: FRÄMMANDE ELLER INVASIV

Det är viktigt att skilja på främmande arter och invasiva främmande arter.
Främmande arter sprids med människans hjälp utanför sina naturliga livsmiljöer. I sina nya miljöer kan de bli harmlösa, eller orsaka stor skada och i så fall klassas de som invasiva.

Källa: Havs- och Vattenmyndigheten