Nytt sätt att se på invasiva arter

Invasiva arter beskrivs ofta som ett hot som ska bekämpas. Men när klimatförändringar och mänsklig påverkan gör att arter sprids till nya områden blir gränsen mellan hot, resurs och framtida livsmiljö inte alltid självklar. I forskningsprojektet BIOrdinary vid Stockholms universitet undersöker antropologer hur vi kan förstå biologisk mångfald på nya sätt.

Projektet handlar om arter som sprids till nya miljöer i en värld präglad av klimatförändringar, handel och mänskliga ingrepp. I stället för att enbart utgå från orörd natur studerar forskarna vardagliga platser där människor, arter och ekosystem redan är tätt sammanflätade. Bland fallstudierna finns bland annat stillahavsostron på den svenska västkusten och främmande arter i Medelhavet.

Stillahavsostronet har ofta beskrivits som ett problem eftersom det kan konkurrera med andra arter och förändra grunda kustmiljöer. Samtidigt kan ostronreven också skapa livsmiljöer för vissa andra arter. Arten har dessutom diskuterats som en möjlig resurs för mat och kustnära näringar.

I Medelhavet ställs frågan på sin spets. Havet värms snabbt och beskrivs som ett av världens mest invaderade havsområden. Omkring 1 000 av Medelhavets 17 000 arter är främmande. Många av dem har tagit sig in via Suezkanalen, samtidigt som inhemska arter pressas av stigande temperaturer, föroreningar och hårt nyttjande. Men när gamla ekosystem redan förändras i grunden blir de nya arterna inte bara ett hot. De kan också bli en del av det framtida Medelhavet, och i vissa fall fylla tomrum när andra arter försvinner.

Forskarna menar inte att invasiva arter alltid är positiva, eller att skadliga arter ska lämnas utan åtgärd. Men projektet vill nyansera samtalet om biologisk mångfald. I en föränderlig värld räcker det kanske inte alltid att försöka återställa naturen till hur den en gång var.