Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats.

Men trots dessa begränsningar finns det vissa arter som kan överleva och föröka sig i en mängd av olika miljöer, eller över tid anpassa sig till nya lokala förhållanden. Världens artrikaste grupp av havsfiskar, smörbultarna (med ca 2000 arter), är sådana djur. Längs Sveriges kuster har vi 14 smörbult-arter, flertalet strikt havslevande men några är toleranta mot, eller lokalt anpassade till, lägre salthalter.
Sveriges senaste smörbult är den invasiva svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) som har spridit sig till Europa från Svarta Havet och närliggande floder och sjöar.

Den här avhandlingen ökar vår förståelse för smörbultarnas reproduktionsfysiologi och ekologi och fokuserar särskilt på hur den svartmunnade smörbulten lyckas reproducera sig i så vitt skilda miljöer. De flesta fiskar är annars anpassade till att föröka sig i vatten med ungefär samma salthalt eftersom salthalten påverkar spermiernas simförmåga. Mot den bakgrunden är den svartmunnade smörbulten ett unikt undantag. I avhandlingen diskuteras även förvaltningen av svartmunnad smörbult och hur beslut bör ta hänsyn till möjligheten att den har börjat föröka sig i högre salthalter längs den svenska västkusten.