Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs.

I denna avhandling har vi undersökt hur fisksamhällen påverkas av ekologiska samband och miljörelaterade mönster och förändringar i tempererade havslandskap längs den svenska Skagerrak-kusten och i Östersjön. Komplexiteten hos ett havslandskap visade sig ha stor påverkan på hur många och vilka fiskar som vistades där. Ungfiskar visas dock i alla miljöer.

Avhandlingen visar betydelsen av landskapsekologisk förståelse och dess verktyg när man studerar den tempererade havsmiljön. Specifikt betonas vikten av att analysera mönster och processer på olika skalor för att få en mer ingående förståelse av förhållandet mellan fisk och deras livsmiljöer. Studierna är högst relevanta som underlag för marin rumslig planering och i samband med kustzonsförvaltning och bevarandefrågor.