Martin Jakobsson minns en Grönlandsexpedition som nådde längre än några fartyg tidigare har lyckats med.Läs mer

Havsredaktionen är ett samarbete mellan kommunikatörer från flera lärosäten. Vi arbetar tillsammans med att samla fakta och kunskap om havet och dess organismer, havsforskning och havsmiljöarbete på ett sätt som är lätt tillgängligt, användbart och begripligt för både fackfolk och skolungdomar.Läs mer

Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.Läs mer

Människans utsläpp av växthusgaser har värmt upp jorden och förändringarna går snabbare än vad man förutspått. Haven spelar på många sätt huvudroll i denna utveckling. Läs mer

Svenska sjögräsängar är viktiga naturliga kolsänkor. De stora kollager som byggts upp där kan emellertid lätt rubbas och kolet frisättas till atmosfären igen om sjögräsängen störs.Läs mer

Minns du värmeböljan år 2018? Märkte du att senare års översvämningar i inlandet följdes av ett utsötat ytskikt i havet? På senare år har de svenska kustvattnen visat tecken på stora klimatrelaterade förändringar.Läs mer

Hur kommer arterna i våra känsliga kusthav att påverkas av klimatförändringarna? Utmaningen ligger både i att anpassa sig till en förändrad miljö och i att konkurrera med nya arter.Läs mer

Ute till havs, i det fria vattnet, är miljön artfattigare än i grunda kustområden. Växt- och djurplankton finns från ytan och flera meter ner, och ännu djupare ner simmar torsk, sill och andra fiskarter. Sälar och sjöfåglar jagar i fiskstimmen.Läs mer

Från drygt 20 meters djup och ända ned i de djupaste mörka hålorna, ligger ett tjockt lager av slam som en slöja över botten och suddar ut konturen av berg och stenar. På dessa väldiga lerslätter lever ett unikt mjukbottensamhälle bestående av olika djur men inga växter.Läs mer

Kommer Golfströmmen kollapsa på grund av den globala uppvärmningen? Eller är det bara spekulationer som drar uppmärksamheten från viktigare klimatfrågor?Läs mer

Kusterna spelar en viktig roll för klimatet genom att koldioxid från luften tas upp av vegetation på bottnarna. Men när växter, alger och djur bryts ner kan det också bildas metan som är en kraftfull växthusgas. Läs mer

För att minska syrebristen i Östersjön är det lika viktigt att hejda temperaturhöjningen som att minska utsläppen av näringsämnen.Läs mer

Krill kan bilda enorma stim med miljontals individer. De äter plankton och utgör själva en livsviktig föda för valar, fiskar och sjöfåglar. Många krillarter är känsliga för förändringar i temperatur.Läs mer

Hur ser klimatet ut om 100 år med dagens industriella utveckling? Vad händer om vi ökar eller minskar utsläppen från fossila bränslen? De svar som klimatmodellerna ger kan ligga till grund för viktiga politiska beslut.Läs mer

Läs mer

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia.Läs mer

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.Läs mer

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.Läs mer

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.Läs mer

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?Läs mer

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler. Läs mer

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.Läs mer

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet. Läs mer

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.Läs mer

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.Läs mer

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? Läs mer

Medan blåsippor och tussilago slår ut i sin efterlängtade prakt på land går vårens stora blomning i våra hav och sjöar oss människor ganska omärkt förbi. Vårblomningen i våra hav är dock den viktigaste och den största blomningen under året, och tittar man närmare på den i ett mikroskop så är den minst lika vacker som en blåsippsbacke.Läs mer

Livet i havet är en digital fälthandbok som visar de vanligaste arterna i svenska havsområden. Här presenteras 450 arter, från Bottniska viken i norr, ner till södra Östersjön, och upp längs västkusten till norska gränsen. Sidan drivs av Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och SLU inom samarbetet Havsmiljöinstitutet.Läs mer

Havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sedan år 2007 har havet.nu presenterat nyheter, forskning och fakta om havsmiljön. Här samlas information om havsfrågor från en mängd olika källor, och webbplatsen utgör därmed en unik sammanställning över det mesta som finns att veta om marina frågor. Sidan drivs gemensamt av flera lärosäten med omfattande havsforskning och marin verksamhet, och har därmed hög trovärdighet och forskning i fokus.Läs mer

Hur mår havet egentligen? Utförliga svar på den vanliga frågan finns i de rapporteringar om miljötillståndet i våra hav som regelbundet ges ut - på papper eller digitalt. Här är en översikt över de viktigaste svenska havsrapporterna.Läs mer

Här kan du läsa om hur vi hanterar sajten vad gäller kakor, personuppgifter och tillgänglighetsanpassning. Du kan också läsa vad som gäller om du vill använda våra texter och bilder.Läs mer

Kan ekosystembaserad förvaltning vara räddningen för havsmiljön? ...och hur hanterar vi bäst vår oro för framtidens hav? Att dela kunskap är en viktig del i lösningen.Läs mer

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.Läs mer

Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.Läs mer

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men fortfarande finns ett bestånd kvar som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.Läs mer

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. Läs mer

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.Läs mer

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna? Läs mer

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? Läs mer

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport. Läs mer

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur. Läs mer

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.Läs mer

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.Läs mer

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.Läs mer

DNA-analyser används numera inom allt från brottsutredningar till släktforskning. På senare år har de också blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet.Läs mer

Finns det något ord som kännetecknar världens nästan 30 000 fiskarter är det nog mångfald. Detta återkommer även i de många olika sätt fiskar fortplantar sig på. Läs mer

Klimatförändringarna påverkar haven, och därigenom även ekosystemen på land och människors livsmiljöer. Stora forskningsprogram har därför under de senaste åren arbetat med att försöka förstå processerna och förutsäga framtiden.Läs mer

Du kanske vill hjälpa till att värna om livet i havet? Ett sätt kan vara att rapportera fynd av djur och växter som du hittar. Genom de fynd som rapporteras av allmänheten får de ansvariga myndigheterna en bättre bild av var de olika arterna finns. Det är en viktig del av naturvården och arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Så gör en insats för havet och berätta vad du hittar! Här har vi samlat projekt och organisationer som efterfrågar allmänhetens hjälp.Läs mer

Polartrakterna har länge lockat oss. Äventyr och ära i kombination med stormaktspolitik och möjlig rikedom har tillsammans med vetenskaplig nyfikenhet skapat en kraftfull brygd. Drömmen om att hitta genvägar till Kina ledde till många expeditioner. Arktis och Antarktis var de sista områdena att utforskas, och att nå Nordpolen och Sydpolen var tidigare häpnadsväckande bedrifter.Läs mer

Den invasiva fisken har länge utgjort ett hot mot andra arter i våra ekosystem. Men samtidigt verkar den ha blivit en viktig födokälla för både fiskar och skarvar.Läs mer

Martina Blass minns hur hon en dag råkade på en mycket, mycket gammal ål. Läs mer

Med rosetthämtaren samlas vattenprover in från olika djup. Den används inom både forskning och miljöövervakning, men kräver ett större fartyg med kran för att användas.Läs mer

Åsikterna om stadsmåsarna går isär, men forskningen är entydig: det har blivit vår tur att anpassa oss till grannarna på taket.Läs mer

Cyanobakterier är mest kända för att producera giftiga blomningar, men de har också en naturlig roll i ekosystemet. Läs mer

Djur på havets bottnar verkar klara sig på föda med lågt innehåll av livsnödvändiga fettsyror. Hur det är möjligt är oklart, men det gör dem väl rustade för framtiden.Läs mer

Silltruten är en sann globetrotter. Sommartid ses den ofta cirkla över skärgårdsöarna längs de svenska kusterna. Vintrarna spenderar den vid de stora sjöarna i Östafrika.Läs mer

Berganden är en dykand som häckar i norra Europa och övervintrar i Östersjön och i Nederländerna. Den äter bottendjur, bland annat stora mängder av den invasiva vandrarmusslan.Läs mer

Det är illa ställt med gäddan i Östersjön, det bekräftar nya studier. Men det finns saker vi kan göra för att vända utvecklingen.Läs mer

Vid varje större omvälvning i det politiska landskapet blir vi som värnar om haven intresserade. Hur ska det nu gå? Kommer havsfrågorna få någo­n uppmärksamhet?Läs mer

Vill du jobba med havsfrågor, eller kanske bara lära dig mer om vårt hav? Ska du välja linje till gymnasiet och funderar på att bli marinbiolog? Gillar du kemi, och vill jobba med spännande processer i hav och sediment? Det finns många vägar att gå, och flera utbildningsvägar från gymnasieskola till universitetsstudier.Läs mer

Vi hör namnen på väderleksrapporterna, men vad menas egentligen med Bottniska viken? ...och hör Kattegatt till Östersjön? Det finns många olika sätt att dela in våra hav, och missförstånden är därför tyvärr många.Läs mer

Idag är det svårt att hitta vilda blåmusslor längs kusten. Att ta reda på orsakerna till deras försvinnande visar sig vara ett knepigt detektivarbete.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Storspiggen är en av de vanligaste fiskarna i Östersjön. Arten är en av mycket få fiskar som kan leka både i sötvatten och i havsvatten.Läs mer

Är du informerad om hur våra hav mår? Har du koll på hur haven fungerar, hur de nyttjas och vilka djur och växter som finns där?Läs mer

Visst finns det valar i svenska vatten. Vi har bra koll på vilka valarna är, och har man kameran framme när man ser en val finns det till och med möjlighet att identifiera speciella individer.Läs mer

Hos fisken tångsnälla blir pappan gravid. Hanen förser ungarna med syre och näring under utvecklingen, men han kan också själv ta upp näring som kommer från äggen.Läs mer

Ny forskning visar att våtmarkers förmåga att minska näringsbelastningen på havet beror på var de ligger i landskapet.Läs mer

Miljörättsjurister har kunnat visa att ländernas regelverk liknar varandra och att den ekosystembaserade förvaltningen inte fått fotfäste.Läs mer

Kiselalger är världens kanske viktigaste primärproducenter och fixerar mer kol än alla regnskogarna tillsammans. Trots det är de mycket små.Läs mer

Generna hos Östersjöns mikroorganismer visar hur de anpassat sig till varierande salthalt. Dagens bakterier i Östersjön verkar vara väl rustade för framtiden.Läs mer

I sedimenten sker processer som är viktiga för näringsbalansen i havsvattnet. Omvandlingen av fosfor är relativt väl känd, medan kvävets kretslopp är betydligt mindre känt.Läs mer

Naturprodukter, som bromfenoler, är utbredda i Östersjön. Ny forskning tyder på att de är giftiga för djuren i havet genom att bland annat störa deras energiproduktion.Läs mer

Det finns många olika sorters kantnålsfiskar. I svenska vatten finns sex arter som kan vara svåra att skilja från varandra. Hit hör både kantnålar och havsnålar.Läs mer

Knappast någon marknad i världen är förknippad med så mycket myt, nyfikenhet och opinion som den kinesiska lyxmarknaden med torkade marina produkter.Läs mer

Bottentrålning är en fiskemetod som är mycket omdiskuterad, på grund av den stora påverkan den har på miljön.Läs mer

Berättelsen om ålens lekplats är en av de stora biologiska detektivhistorierna. Hur den hittar vägen över Atlanten? Hur hittar ålarna varandra?Läs mer

Att föröka sig sexuellt är krångligt och bryter lyckosamma genkombinationer. Trots det är det den absolut vanligaste formen av reproduktion i både djur- och växtriket.Läs mer

Båtskrov och annan utrustning i havet, som oljeplattformar och vågkraftverk, utsätts för påväxt av olika marina organismer. För att motverka detta används giftiga färger.Läs mer

Borrkärnor genom en halv miljard år gammal havsbotten vittnar om den explosionsartade utvecklingen av djurarter på jorden. De visar också hur djuren bevarades.Läs mer

Curryfisken finns i stora delar av världens tropiska vatten. Den kan bli 60 centimeter lång och kan svälja enorma mängder sand.Läs mer

Den 30 maj 2013 tog vi så i hand. Ministerrådet och EU-parlamentet enades om en ny fiskeripolitik som ska börja gälla i EU:s 28 medlemsländer från och med 2014.Läs mer

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv.Läs mer

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovfiskar i Östersjöns kustområden. Men allt fler av dessa känsliga livsmiljöer påverkas av strandexploatering.Läs mer

Hälften av Östersjöns gäddor leker i sötvatten. Ett stort bekymmer är att många lämpliga lekområden försvunnit genom utdikning, bebyggelse och vandringshinder av olika slag.Läs mer

Flera av Sveriges fiskarter är idag hotade. Många av dem är tidigare vanliga matfiskar. Hoten är flera, men fisket bedöms vara ett av de största för många fiskarter.Läs mer

Torsken koloniserade Östersjön redan för 8000 år sedan. Hade den invandrande torsken redan de egenskaper som krävdes för att överleva i en föränderlig Östersjö?Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Det är en fråga som behöver svar för att bestämma hur mycket fisk som får fångas. Men att beräkna mängden fisk är ingen enkel uppgift.Läs mer

De kommersiella fiskbestånden i alla världshav är nyttjade till 90 procent. Haven är ett kulturlandskap som måste förvaltas, och vi människor måste bestämma hur.Läs mer

Sedan 2009 har det svenska storskaliga fisket efter sill och makrill förvaltats med individuella, överförbara fiskerätter, ITQ. Fiskeflottan idag är både mindre och lönsammare.Läs mer

Främmande arter som sprider sig kan vara svåra att identifiera, men pågående utveckling av DNA-baserade metoder kan underlätta arbetet.Läs mer

Smörbultarna har tidigare varit havets doldisar, men uppmärksammas alltmer i takt med att den svartmunnade smörbulten gör sitt intåg i svenska vatten.Läs mer

Svartmunnad smörbult kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har kommit in i Östersjön via ballastvatten, och är nu den vanligaste fisken i södra Östersjön.Läs mer

Fiskar som vandrar mellan mangrove, sjögräsängar och korallrev fyller en mycket viktig uppgift som mobila länkar mellan miljöerna.Läs mer

Förbättrad lagstiftning och nya reningsmetoder som klarar att ta hand om läkemedelsrester kan vara räddningen för våra ekosystem.Läs mer

Oron ökar, men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet.Läs mer

Trots förbud mot miljögifter som PCB och DDT tycks halterna i havsörnarnas ägg öka lokalt igen. Förklaringen kan finnas i de giftspäckade fiberbankarna från pappersindustrin.Läs mer

Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv.Läs mer

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är Sveriges vanligaste hajart. Den reproducerar sig upp till fyra gånger per år och i våra vatten blir den oftast runt en meter lång.Läs mer

Dåliga avlopp är ett försummat problem. Det finns cirka en miljon fastigheter i Sverige som inte är anslutna till kommunala reningsverk.Läs mer

Hur tänker regeringen hantera problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske för att nå uppsatta miljökvalitetsmål? Vi frågade klimat- och miljöminister Åsa Romson.Läs mer

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt forskningsprojekt har kartlagt hur mycket mikroplast från kosmetik och kroppsvårdsprodukter som hamnar i Östersjön och hur de små partiklarna påverkar havets växter och djur.Läs mer

Gapet är stort mellan miljömål och miljötillstånd i Östersjön. De omfattande insatser som görs av offentliga institutioner, näringsliv och allmänhet räcker inte.Läs mer

Vi äter mer fisk än någonsin, och ungefär hälften av fisken som vi äter idag kommer från odling. Men hur mår fiskarna i odlingen?Läs mer

En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav. I havet reagerar den med vatten och bildar kolsyra. Detta gör att pH i oceanerna sjunker, och vi får en försurning.Läs mer

I havsbottens sediment finns en mängd olika mikrofossil som kan berätta om forna tiders klimat och havsmiljöer. Sandkornsstora foraminiferer har mycket att berätta.Läs mer

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar.Läs mer

Det finns fortfarande möjligheter att begränsa den pågående uppvärmningen till två grader. Tekniken finns, kostnaderna är förhållandevis låga, och än har tiden inte runnit ut.Läs mer

Varje morgon letar jag mig fram till ett par hemsidor för att få en ögonblicksbild över isläget i Arktis. Det har dessvärre blivit spännande, ja nästan som en thriller.Läs mer

Hur växelvarma djur som fisk kommer att svara på ett varmare klimat är till stora delar okänt idag. Forskare undersöker vad som händer med abborrens fysiologi.Läs mer

Tånglake är allmänt förekommande längs med hela den svenska kusten. Tånglaken trivs i kallt vatten, och är en av de arter som missgynnas av klimatförändringar.Läs mer

Även i de mest extrema syrefria zonerna i Östersjöns bottnar finns det djur som klarar av att överleva.Läs mer

Nakensnäckorna är vackra djur med snabb artbildning och stor betydelse för dynamiken i ekosystemen.Läs mer

Den mystiska paradoxmasken har gäckat forskare i över sjuttio år. Vem är den släkt med? Var kommer den ifrån? Och vilka evolutionära hemligheter bär den på?Läs mer

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt.Läs mer

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.Läs mer

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?Läs mer

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträckning för Sveriges kustområden.Läs mer

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.Läs mer

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område.Läs mer

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.Läs mer

Vad hade hänt om vi stoppat torskfisket redan 2002? Om vi hade agerat innan det var för sent? Jag blir bara alltmer stressad över allt vi måste göra för att stoppa utsläppen från olja, kol och gas nu. Inte sen. NU. Sen kan faktiskt vara för sent.Läs mer

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?Läs mer

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?Läs mer

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.Läs mer

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.Läs mer

Djuphavet upptar mer än hälften av jordens yta, och artrikedomen här kan vara större än någon annanstans. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade.Läs mer

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.Läs mer

I slutet av 1800-talet strandade en Sowerbys näbbval. Sedan gick 130 år utan ytterligare observationer. År 2015 var det därför en sensation när ett exemplar påträffades i Sverige.Läs mer

Vilka åtgärder är viktigast för att förbättra mångfalden i havet? Redaktionen frågade experterna Inger Näslund, Kennet Lundin och Christina Halling.Läs mer

Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

Många av havets nyttor kommer oss människor till del, men ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven.Läs mer

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.Läs mer

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinner ut från land och vattendrag till havet, inklusive Östersjön.Läs mer

Orsakerna till Östersjöns miljöproblem är många och olikartade. Dessutom måste nio länder runt Östersjön samarbeta för att lösa dem. Hur kan lag och rätt bidra till att god ekologisk status uppnås i Östersjön?Läs mer

Ejdern är en av våra mest välkända sjöfåglar. Ankomsten av skärgårdens flaggskeppsfågel, med hoande gudingar och skrockande ådor, är ett mycket välkommet vårtecken längs våra kuster.Läs mer

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade.Läs mer

Efter andra världskriget dumpades flera hundratusen ton kemiska och konventionella stridsmedel i havet. Nu rostar behållarna och gifterna läcker ut i havsmiljön.Läs mer

Ganska mycket är bekant när det gäller ekologin hos Östersjöns vanligaste bottendjur, men få känner kanske till hur mycket synförmågan bidrar till deras beteende.Läs mer

Jean-Michel Cousteau var sju år när pappa Jaques puttade honom över bord första gången. 70 år och 80 dokumentärfilmer senare dyker Jean-Michel fortfarande så ofta han får chansen.Läs mer

Den stora och vackert marmorerade virvelkraken är en av Sveriges tre arter av åttaarmade bläckfiskar. Den lever lite djupare, och träffas endast sällsynt på av dykare.Läs mer

Vad finns i färgen på ditt båtskrov? Är det giftigt? Finns det risk för din egen hälsa eller för miljön? Vi måste minska risken för spridning av tennorganiska föreningar till havsmiljön.Läs mer

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land.Läs mer

För att bevara havslevande arter måste vi skydda deras livsmiljöer. Men miljöer som är livsviktiga för många havslevande arter är också attraktiva för oss människor.Läs mer

Vi åkte ner till den antarktiska Kung Georgs ö för att studera hur klimatförändringarna påverkar det mikroskopiska ekosystemet på grunda havsbottnar.Läs mer

Sedan rovvattenloppan dök upp på 1990-talet har den spridit sig till stora delar av Östersjön. På senare tid har dock spridningen norrut mattats av eller till och med upphört.Läs mer

Går fisket i Östersjön mot ökad hållbarhet? De senaste 100 åren har det pågått en ständig växelverkan mellan ekologiska och sociala faktorer.Läs mer

För inte så länge sedan betraktades världshaven som en främmande värld. Hur hänger våra idéer och föreställningar - våra berättelser - om havet ihop med kunskapsutvecklingen?Läs mer

Med stor erfarenhet av global vattenresursförvaltning och med ett brinnande intresse för människans roll i miljön kliver Jakob Granit in på Havs- och vattenmyndigheten.Läs mer

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?Läs mer

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia.Läs mer

Har du funderat över hur det ser ut i Östersjöns djupaste del? Är det bara en syrefri värld full av svavelväte och dött sediment?Läs mer

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna.Läs mer

Polen är det land som har det största läckaget av näringsämnen från jordbruket. Att minska detta läckage är nödvändigt för att hejda övergödningen av Östersjön.Läs mer

Kustlabben är en mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. Ute till havs lever den som en pirat.Läs mer

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det.Läs mer

Mörten är en av de allra vanligaste fiskarterna i Östersjöns grunda kustområden. Många har först stiftat bekantskap med den silvriga, rödögda och pigga fisken vid mete i någon skärgårdsvik eller sjö.Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.Läs mer

Berggrunden under havens bottensediment är en vidsträckt men svårtillgänglig och outforskad del av vår planet. I berggrunden under havssedimenten har de extremt tåliga bakterierna och arkéerna gott sällskap av svampar.Läs mer

Ett väl fungerande och väl förankrat skydd av värdefulla miljöer, hur åstadkommer man det? För att beslut om att skydda naturen ska respekteras krävs dialog mellan myndigheter och berörda aktörer.Läs mer

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. Det krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska nås.Läs mer

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.Läs mer

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Varje minut töms en lastbil med plast i oceanerna. Men ökad medvetenhet om problemen ger hopp, och politiska beslut ger effekt.Läs mer

Sanning, objektivitet och öppenhet är forskningens grundpelare. Men när Josefin Sundin, forskare vid Uppsala universitet, anmälde fuskande kollegor så möttes hon istället av misstro och stängda dörrar.Läs mer

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars.Läs mer

När vi strosar på stränder syns ofta en massa spindlar som gör vad de kan för att sätta sig i säkerhet. Vad gör de där? Jo, de jagar mat som kommer från havet!Läs mer

Fångsterna av en del fiskar minskar i Östersjön. En vetenskaplig analys visar att säl och skarv med största säkerhet minskar många fiskbestånd längs kusten, och därmed konkurrerar med fisket.Läs mer

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsumenter av marina skaldjur.Läs mer

Östersjön har världens största skärgård. Den traditionella förflyttningen av betesdjur mellan öar och gräsmarker har varit fundamental för att bibehålla artrikedomen på öarna.Läs mer

Drömmen om sommaren framställs ofta i media via bilder av skärgårdshus eller stugor med bryggor och strandtomter. Frågan är varför vistelserna vid hav och sjöar blir betydelsefulla inslag i livsföringen.Läs mer

Vi har hittills bara kartlagt några procent av djuphavens bottnar, och ändå har det gett oss helt makalösa insikter om processer och livsformer. Vi kan inte ens föreställa oss vad som väntar härnäst.Läs mer

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna.Läs mer

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att offra?Läs mer

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Men havet skulle må bättre om havsplaneringen och förvaltningen innefattade alla.Läs mer

När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Hur stor skillnad kan det egentligen vara mellan olika produkter? Att välja rätt är inte lätt.Läs mer

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livsmedel.Läs mer

För 16 år sedan var hon med och tog fram WWF:s första Fiskguide, en milstolpe i kampen för att skydda våra fiskbestånd. Men det räcker inte för att rädda fiskbestånden, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF.Läs mer

Krabbtaskan är ett tiofotat kräftdjur som tillhör samma släkte som humrar, kräftor och räkor. I Sverige finns den på västkusten i Kattegatt och Skagerrak och i norra Öresund.Läs mer

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de lokala fiskbestånden.Läs mer

"Sju famn, du lägger dig på sju famn", sa morfar till mig när vi metade makrill. Sju famn var standard. Sju år och sju famnar halade jag ut och sen satt vi där tysta och suggestivt vaggade av Gullmarsfjordens vågor i närheten av Rödberget.Läs mer

På Östersjöns botten lever torsk och skrubbskädda, två fiskarter som är viktiga både för ekosystemet och för fisket. Idag är torskbeståndet till stor del koncentrerat till i ett mindre område i södra Östersjön där det också finns mängder av skrubbskädda. Den ökade konkurrensen kan ha bidragit till att torsken blivit mycket magrare.Läs mer

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.Läs mer

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter över huvud taget?Läs mer

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.Läs mer

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben.Läs mer

Förra sommaren upptäcktes ett antal tidigare okända bubbelrev i Kattegatt. Det handlar om komplicerade kalkstrukturer som verkar spela en viktig roll för den biologiska mångfalden.Läs mer

Gullmarsfjordens karaktärsart är en vacker anemon som inte liknar någon annan. Den hittas på branta bergväggar längs Bohuskusten, oftast med utslagen tentakelkrona och tillsammans med påfågelmaskar och sjöpungar.Läs mer

Både sillgrisslor och svalor trivs på Stora Karlsö. Forskare har visat att de tillsammans länkar samman land med hav.Läs mer

Hur ska vi ta hand om våra hav? Kjell Grip har brottats med denna fråga under många år, från starten på 1960-talet till där vi är idag.Läs mer

Havsnivåhöjningen kan innebära hot inte bara mot staters territoriella utsträckning utan till och med mot deras existens.Läs mer

Stor fet sill på västkusten, liten mager strömming i Östersjön. Är det arv eller miljö som ligger bakom skillnaderna?Läs mer

Ny forskning avslöjar gäddans tidigare okända liv i kustmiljön, vilket gör att vi bättre kan förstå hur vi kan skydda den i framtiden.Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Ytfilmen och dess små invånare fyller viktiga funktioner, som att förse kretsloppet med kol och att påverka utbytet av gaser mellan luft och hav.Läs mer

De mytomspunna ikaitpelarna fascinerar forskarna med sitt myller av liv och sin spännande historia. Följ med på en expedition till Grönland.Läs mer

Vissa mikroalger producerar gift när de känner doften av sina fiender. Genom att lyssna på kemiska signaler i havet kan vi bättre förutse giftiga algblomningar.Läs mer

Släke är alger som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta.Läs mer

I havet är hoppkräftan utan tävlan det vanligaste djurplanktonet. Det kan finnas hundra hoppkräftor i en liter havsvatten på sommaren!Läs mer

Genom att analysera DNA hos vitmärlor kan man få fram en sammantagen bild av alla miljögifters påverkan utan att analysera de olika miljögifterna.Läs mer

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.Läs mer

Havet är sällan det som först lyfts upp när klimat­frågan uppmärksammas. Kanske svaret ligger i att havet finns med överallt och just därför kan verka lite bortglömt?Läs mer

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

Foraminiferer är små, små organismer som lever i havet. Deras kalkskal kan hittas på bottnarna, och med hjälp av dem kan forskarna berätta hur forna tiders hav såg ut.Läs mer

Det plingar till i mejlkorgen - en rapport om en död tumlare. Nu får allt vänta. Det enda viktiga nu är att tumlaren snabbt tas om hand, så att vi kan undersöka den.Läs mer

Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?Läs mer

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.Läs mer

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.Läs mer

Fiskgjusen äter nästan bara fisk. Den har återhämtat sig efter år av jakt och miljögifter, men har nu hamnat i konflikt med den allt vanligare havsörnen.Läs mer

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

Allt handlar inte om konkurrens i naturen. Alger och bakterier visar sig kunna samarbeta för att fördela knappa resurser mellan sig.Läs mer

Darwin åkte till Galapagos. Dagens evolutionsforskare åker till Östersjön. Här har nya arter utvecklats på bara 8 000 år.Läs mer

Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

På stora djup är det svårt för människor att arbeta, och därför tar man hjälp av tekniken. Bland annat används så kallade bottenlandare.Läs mer

Smaltång har utvecklats från blåstång. Den är anpassad till bräckt vatten och förökar sig till till stor del genom att klona sig.Läs mer

Genom historien har kemikalier underlättat vår vardag och hjälpt oss bli av med problem. Flera av substanserna har visat sig vara utbredda i havsmiljön. Men hur hamnar de där?Läs mer

Miljöåtgärder ger resultat. Det stod klart när forskare upprepade de undersökningar som professor Mats Wærn gjorde på 60-talet. Men fler åtgärder krävs.Läs mer

Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter effekterna av övergödningen. Frågan är vilka åtgärder som egentligen hjälper.Läs mer

Syrebrist i sjöar och hav är en allvarlig miljöförändring med dramatiska effekter på livet i vattenekosystem. En effekt är att halterna av metylkvicksilver riskerar att öka.Läs mer

Hur har torsken lyckats anpassa sig till så helt skilda miljöer och kunnat kolonisera så många olika havsområden? Svaret kan vara ett antal ”supergener”.Läs mer

Intervju: Åsa RomsonLäs mer

Att som havskräftan leva nedgrävd i havets botten medför många utmaningar. Mänsklig påverkan gör utmaningarna ännu större.Läs mer

Läs mer

Övergödning, blågrönalgblomningar och döda havsbottnar är omtalade problem i dagens Östersjö. Hur kommer klimatförändringarna att påverka algblomningar och bottendöd?Läs mer

Eftersom människan inte enbart påverkar utsläpp av näringsämnen till Östersjön utan även växthusgasutsläppen som förändrar klimatet, är det svårt att separera vilka symptom som orsakats av den globala uppvärmningen och vad som orsakats av utsläpp av näringsämnen.Läs mer

Krönika: Henrik C AnderssonLäs mer

Marknadsaktörer som länkar samman producenter och konsumenter lyfts som allt viktigare när det gäller globalt hållbarhetsarbete.Läs mer

Vad är nästa steg? Hur ska vi lyckas skydda fisken i våra hav? Behövs nya politiska initiativ som kan styra åtgärdsarbetet? Behövs en annan typ av forskning? Ska konsumenterna ta ett större ansvar? Vi har frågat ett antal insatta personer vad de tycker är viktigast att satsa på.Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

KRÖNIKA: ISABELLA LÖVINLäs mer

Krönika: Anders TuressonLäs mer

LEDARE AV REDAKTIONENLäs mer

Krönika: Björn CarlssonLäs mer

Här kan du lära dig allt om Bottniska viken, göra djupdykningar i olika områden, hitta rapporter och artiklar, och få veta vilka experter som finns i regionen. Via vårt diskussionsforum och vår frågelåda kan du även få kontakt med forskare och analytiker som ägnat sig åt att analysera Bottniska viken.Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Gaviksfjärden är relativt opåverkad av industrier och annan mänsklig verksamhet, och är därför utvalt som referensområde inom miljöövervakningen. Området anses ha extra höga marina naturvärden. Kontakten med havet utanför gör dock att miljöförändringar där även har påverkan på Gaviksfjärden.Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

En del av variablerna har endast övervakats i Gaviksfjärden sedan 2007 eller 2008. Det innebär att vissa av tidsserierna är förhållandevis korta, och trender är svåra att utläsa. Provtagningarna är dock gjorda vid ett flertal tillfällen under åren, vilket möjliggör studier av årstidsvariationer.


Läs mer

Läs mer

Här tänker jag mig att man ska kunna ha något slags diskussionsforum, alternativt frågelåda eller nåt. Skapa en kontakt mellan miljötjänstemän och miljöanalytiker, i form av intressanta diskussioner kring resultat.Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Håkan WirténLäs mer

Krönika: Karolina SkogLäs mer

Läs mer

Richard VakilLäs mer

Inger NäslundLäs mer

Tina ElfwingLäs mer

Den ätliga sjöborren brukar beskrivas som vår största sjöborre. Ibland kamouflerar den sig själv med alger och musselskal, kanske för att inte hamna på middagsbordet.Läs mer

Läs mer

Intervju: Jean-Michel CousteauLäs mer

Intervju: Jakob GranitLäs mer