Havet

Artiklar

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Havets dolda andetag

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Marint faunaväkteri

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Släktforskning i planktonsoppan

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Tånglake

Tånglake är allmänt förekommande längs med hela den svenska kusten. Tånglaken trivs i kallt vatten, och är en av de arter som missgynnas av klimatförändringar....Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Abborren i en varmare framtid

Hur växelvarma djur som fisk kommer att svara på ett varmare klimat är till stora delar okänt idag. Forskare undersöker vad som händer med abborrens fysiologi....Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Hur påverkas djuren i havet av försurning?

En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav. I havet reagerar den med vatten och bildar kolsyra. Detta gör att pH i oceanerna sjunker, och vi får en försurning....Läs mer

så funkar havet

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Foraminiferer - klimatets historieberättare

I havsbottens sediment finns en mängd olika mikrofossil som kan berätta om forna tiders klimat och havsmiljöer. Sandkornsstora foraminiferer har mycket att berätta....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Ett ekosystem i ständig förändring

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar....Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Östersjön i en varmare framtid

Övergödning, blågrönalgblomningar och döda havsbottnar är omtalade problem i dagens Östersjö. Hur kommer klimatförändringarna att påverka algblomningar och bottendöd?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Art i fokus: Sjögurkan

Curryfisken finns i stora delar av världens tropiska vatten. Den kan bli 60 centimeter lång och kan svälja enorma mängder sand....Läs mer

havsområden

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

De första djurens hav och grav

Borrkärnor genom en halv miljard år gammal havsbotten vittnar om den explosionsartade utvecklingen av djurarter på jorden. De visar också hur djuren bevarades....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gifter orsakar svårupptäckta problem

Båtskrov och annan utrustning i havet, som oljeplattformar och vågkraftverk, utsätts för påväxt av olika marina organismer. För att motverka detta används giftiga färger....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Den hotade ålen

Berättelsen om ålens lekplats är en av de stora biologiska detektivhistorierna. Hur den hittar vägen över Atlanten? Hur hittar ålarna varandra?...Läs mer

fiske

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Det effektiva fiskets baksida

Bottentrålning är en fiskemetod som är mycket omdiskuterad, på grund av den stora påverkan den har på miljön....Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Kinas aptit för sjögurkor

Knappast någon marknad i världen är förknippad med så mycket myt, nyfikenhet och opinion som den kinesiska lyxmarknaden med torkade marina produkter....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Valar i svenska vatten

Visst finns det valar i svenska vatten. Vi har bra koll på vilka valarna är, och har man kameran framme när man ser en val finns det till och med möjlighet att identifiera speciella individer....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Ledare Havsutsikt 1 2013

Är du informerad om hur våra hav mår? Har du koll på hur haven fungerar, hur de nyttjas och vilka djur och växter som finns där?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Art i fokus: Storspigg

Storspiggen är en av de vanligaste fiskarna i Östersjön. Arten är en av mycket få fiskar som kan leka både i sötvatten och i havsvatten....Läs mer

fiske

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Hur mycket strömming finns det?

Det är en fråga som behöver svar för att bestämma hur mycket fisk som får fångas. Men att beräkna mängden fisk är ingen enkel uppgift....Läs mer

havsområden

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Unik stenålderstorsk

Torsken koloniserade Östersjön redan för 8000 år sedan. Hade den invandrande torsken redan de egenskaper som krävdes för att överleva i en föränderlig Östersjö?...Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Kustfiskens uppväxtområden

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovfiskar i Östersjöns kustområden. Men allt fler av dessa känsliga livsmiljöer påverkas av strandexploatering....Läs mer

fiske

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Hotade fiskarter i svenska hav

Flera av Sveriges fiskarter är idag hotade. Många av dem är tidigare vanliga matfiskar. Hoten är flera, men fisket bedöms vara ett av de största för många fiskarter....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gäddors lek engagerar många

Hälften av Östersjöns gäddor leker i sötvatten. Ett stort bekymmer är att många lämpliga lekområden försvunnit genom utdikning, bebyggelse och vandringshinder av olika slag....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

En lång väg kvar

Den 30 maj 2013 tog vi så i hand. Ministerrådet och EU-parlamentet enades om en ny fiskeripolitik som ska börja gälla i EU:s 28 medlemsländer från och med 2014....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Vem äter vem?

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Svartmunnad smörbult - en inkräktare i Östersjöns fauna

Svartmunnad smörbult kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har kommit in i Östersjön via ballastvatten, och är nu den vanligaste fisken i södra Östersjön....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Smörbultsfiskar - anpassningsbara doldisar

Smörbultarna har tidigare varit havets doldisar, men uppmärksammas alltmer i takt med att den svartmunnade smörbulten gör sitt intåg i svenska vatten....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

DNA-metod kan förenkla havets detektivarbete

Främmande arter som sprider sig kan vara svåra att identifiera, men pågående utveckling av DNA-baserade metoder kan underlätta arbetet....Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Dåtidens mirakel - nutidens hot

Genom historien har kemikalier underlättat vår vardag och hjälpt oss bli av med problem. Flera av substanserna har visat sig vara utbredda i havsmiljön. Men hur hamnar de där?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Tuff vardag för havskräftan

Att som havskräftan leva nedgrävd i havets botten medför många utmaningar. Mänsklig påverkan gör utmaningarna ännu större....Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Hur mår den odlade fisken

Vi äter mer fisk än någonsin, och ungefär hälften av fisken som vi äter idag kommer från odling. Men hur mår fiskarna i odlingen?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Framtidens havsmiljö

Hur tänker regeringen hantera problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske för att nå uppsatta miljökvalitetsmål? Vi frågade klimat- och miljöminister Åsa Romson....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Småfläckig rödhaj

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är Sveriges vanligaste hajart. Den reproducerar sig upp till fyra gånger per år och i våra vatten blir den oftast runt en meter lång....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Cyanobakterier i Östersjön

Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Till botten med gamla synder

Trots förbud mot miljögifter som PCB och DDT tycks halterna i havsörnarnas ägg öka lokalt igen. Förklaringen kan finnas i de giftspäckade fiberbankarna från pappersindustrin....Läs mer

farliga ämnen

avfall

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Forskare på jakt efter mikroplast i Östersjön

Oron ökar, men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet....Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Östersjön - en frisk framtid

Förbättrad lagstiftning och nya reningsmetoder som klarar att ta hand om läkemedelsrester kan vara räddningen för våra ekosystem....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Länkar i tropiska havslandskap

Fiskar som vandrar mellan mangrove, sjögräsängar och korallrev fyller en mycket viktig uppgift som mobila länkar mellan miljöerna....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Miljömärkning av fisk och skaldjur

Marknadsaktörer som länkar samman producenter och konsumenter lyfts som allt viktigare när det gäller globalt hållbarhetsarbete....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Fiskekvoter till salu

Sedan 2009 har det svenska storskaliga fisket efter sill och makrill förvaltats med individuella, överförbara fiskerätter, ITQ. Fiskeflottan idag är både mindre och lönsammare....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Mellan fan och fiskdisken

De kommersiella fiskbestånden i alla världshav är nyttjade till 90 procent. Haven är ett kulturlandskap som måste förvaltas, och vi människor måste bestämma hur....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Virvelkraken - på djupet med en rar bläckfisk

Den stora och vackert marmorerade virvelkraken är en av Sveriges tre arter av åttaarmade bläckfiskar. Den lever lite djupare, och träffas endast sällsynt på av dykare....Läs mer

båtar och fartyg

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Enkelt att mäta gifter på båtskrov

Vad finns i färgen på ditt båtskrov? Är det giftigt? Finns det risk för din egen hälsa eller för miljön? Vi måste minska risken för spridning av tennorganiska föreningar till havsmiljön....Läs mer

övergödning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Skärgården - det naturliga filtret mot övergödning

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land....Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Livsmiljöer i havet måste skyddas

För att bevara havslevande arter måste vi skydda deras livsmiljöer. Men miljöer som är livsviktiga för många havslevande arter är också attraktiva för oss människor....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Tåligt mikroskopiskt liv i Antarktis

Vi åkte ner till den antarktiska Kung Georgs ö för att studera hur klimatförändringarna påverkar det mikroskopiska ekosystemet på grunda havsbottnar....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Födobrist verkar stoppa rovvattenloppa

Sedan rovvattenloppan dök upp på 1990-talet har den spridit sig till stora delar av Östersjön. På senare tid har dock spridningen norrut mattats av eller till och med upphört....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Framtidens fiske i historiens händer

Går fisket i Östersjön mot ökad hållbarhet? De senaste 100 åren har det pågått en ständig växelverkan mellan ekologiska och sociala faktorer....Läs mer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Berättelser om havet - och om människor

För inte så länge sedan betraktades världshaven som en främmande värld. Hur hänger våra idéer och föreställningar - våra berättelser - om havet ihop med kunskapsutvecklingen?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Upptäcksresande i havets tjänst

Jean-Michel Cousteau var sju år när pappa Jaques puttade honom över bord första gången. 70 år och 80 dokumentärfilmer senare dyker Jean-Michel fortfarande så ofta han får chansen....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Labben - kustens fullfjädrade pirat

Kustlabben är en mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. Ute till havs lever den som en pirat....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Råd till polska jordbruk

Polen är det land som har det största läckaget av näringsämnen från jordbruket. Att minska detta läckage är nödvändigt för att hejda övergödningen av Östersjön....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Bottnarna avslöjar

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia....Läs mer

livsmiljöer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Under ytan i Östersjön

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?...Läs mer

så mår havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Lättare att säga hur havet mår

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Intervju: Jakob Granit

Med stor erfarenhet av global vattenresursförvaltning och med ett brinnande intresse för människans roll i miljön kliver Jakob Granit in på Havs- och vattenmyndigheten....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Havsutsikt 1 2015

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt fors...Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Bomber och granater

Efter andra världskriget dumpades flera hundratusen ton kemiska och konventionella stridsmedel i havet. Nu rostar behållarna och gifterna läcker ut i havsmiljön....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Krönika miljöminister Karolina Skog

Många av havets nyttor kommer oss människor till del, men ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven...Läs mer

miljöövervakning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Rotorblad och packis

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Säl, skarv och förlorade fångster

Fångsterna av en del fiskar minskar i Östersjön. En vetenskaplig analys visar att säl och skarv med största säkerhet minskar många fiskbestånd längs kusten, och därmed konkurrerar med fisket....Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Läppfiskar på rymmen

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de ...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Scary Seafood

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna....Läs mer

i vår tjänst

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

När matproduktionen flyttar ut till havs

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att of...Läs mer

vårt ansvar

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Genusperspektiv inom havsplaneringen

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Men havet skulle må bättre om havsplaneringen och förvaltningen innefatt...Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Inte lätt att välja rätt

När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Hur stor skillnad kan det egentligen vara mellan olika ...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Algburgare och räkprotein

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livs...Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Skrubbskädda stjäl torskens middag

På Östersjöns botten lever torsk och skrubbskädda, två fiskarter som är viktiga både för ekosystemet och för fisket. Idag är torskbeståndet till stor del koncentrerat till i ett mindre område i södra ...Läs mer

farliga ämnen

avfall

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Hushåll, avlopp och svårfångade kemikalier

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess inv...Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Dioxindetektiver spårar källorna

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika möns...Läs mer

båtar och fartyg

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Marin påväxt: Ett problem som väcker känslor

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter...Läs mer

båtar och fartyg

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Båtlivets miljöpåverkan går att begränsa

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska mil...Läs mer

livsmiljöer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Bubbelrev

Förra sommaren upptäcktes ett antal tidigare okända bubbelrev i Kattegatt. Det handlar om komplicerade kalkstrukturer som verkar spela en viktig roll för den biologiska mångfalden....Läs mer

forskning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Fusk i sikte

Sanning, objektivitet och öppenhet är forskningens grundpelare. Men när Josefin Sundin, forskare vid Uppsala universitet, anmälde fuskande kollegor så möttes hon istället av misstro och stängda dörrar...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Spindlar, strandens vanligaste rovdjur

När vi strosar på stränder syns ofta en massa spindlar som gör vad de kan för att sätta sig i säkerhet. Vad gör de där? Jo, de jagar mat som kommer från havet!...Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Sjukare skaldjur i framtidens hav

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsument...Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Betesdjur till sjöss bevarar mångfald

Östersjön har världens största skärgård. Den traditionella förflyttningen av betesdjur mellan öar och gräsmarker har varit fundamental för att bibehålla artrikedomen på öarna....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Krönika Håkan Wirtén

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Varje minut töms en lastbil med plast i oceanerna. Men ökad medvetenhet om problemen ger hopp, och politiska beslut ger effekt....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Art i fokus: Sjöborre

Den ätliga sjöborren brukar beskrivas som vår största sjöborre. Ibland kamouflerar den sig själv med alger och musselskal, kanske för att inte hamna på middagsbordet....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Ledare Tina Elfwing

Vi har hittills bara kartlagt några procent av djuphavens bottnar, och ändå har det gett oss helt makalösa insikter om processer och livsformer. Vi kan inte ens föreställa oss vad som väntar härnäst....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Art i fokus: Krabbtaska

Krabbtaskan är ett tiofotat kräftdjur som tillhör samma släkte som humrar, kräftor och räkor. I Sverige finns den på västkusten i Kattegatt och Skagerrak och i norra Öresund....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Art i fokus: Gullmaranemon

Gullmarsfjordens karaktärsart är en vacker anemon som inte liknar någon annan. Den hittas på branta bergväggar längs Bohuskusten, oftast med utslagen tentakelkrona och tillsammans med påfågelmaskar oc...Läs mer

livsmiljöer

Faktasida från Livet i havet

Grunda mjuka bottnar

Vid de grunda mjuka bottnarna är vattnet ofta mer stillastående än ute i fjärdar och öppet hav. Öar, uddar och trösklar gör vattenutbytet och vågrörelserna mindre, vilket ger varmare vatten. Här brede...Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Mänskligheten behöver biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Sexuell eller klonal förökning?

Att föröka sig sexuellt är krångligt och bryter lyckosamma genkombinationer. Trots det är det den absolut vanligaste formen av reproduktion i både djur- och växtriket....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Ejdern - skärgårdens ikon

Ejdern är en av våra mest välkända sjöfåglar. Ankomsten av skärgårdens flaggskeppsfågel, med hoande gudingar och skrockande ådor, är ett mycket välkommet vårtecken längs våra kuster....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Vitaminbrist i havet

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade....Läs mer

livsmiljöer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Oceanbottnarnas hemliga liv

Berggrunden under havens bottensediment är en vidsträckt men svårtillgänglig och outforskad del av vår planet. I berggrunden under havssedimenten har de extremt tåliga bakterierna och arkéerna gott sä...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Bättre samordning gagnar kustfisken

De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. Det krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska...Läs mer

livsmiljöer

exploatering