Ny rätt på menyn: Svartmunnad smörbult
Svartmunnad smörbult är en fiskart som har funnits i svenska vatten i 15 år, och som kan riskera att konkurrera ut andra arter i ekosystemen. Men ny forskning visar att den redan verkar ha blivit en viktig födokälla för både fiskar och skarvar. Skulle de här arterna kunna begränsa smörbultens spridning, och därmed även de negativa konsekvenserna för ekosystemen?
Den svartmunnade smörbulten har sitt naturliga utbredningsområde i Svarta havet och Kaspiska havet, men har spridit sig till andra delar av världen med hjälp av bland annat barlastvatten från fartyg. Den första observationen av svartmunnad smörbult i Östersjön gjordes år 1990 i Gdanskbukten, och i Sverige upptäcktes den första gången i Karlskrona 2008. Numera finns fisken längs stora delar av Östersjökusten och i Göta Älvs mynningsområde.
En framgångsrik art
Den svartmunnade smörbulten kan sprida sig och öka i antal snabbt, eftersom den tidigt blir könsmogen, kan leka flera gånger under samma år och tål stora variationer i både salthalt, temperatur och syrehalt. Det här gör att den riskerar att tränga undan andra arter genom att äta dem eller konkurrera med dem om föda eller utrymme. Det här i sin tur kan skada hela ekosystem och hota den biologiska mångfalden.
Men en ny art innebär även en möjlighet för fiskätande fiskar, fåglar och däggdjur att utöka sin meny. Den svartmunnade smörbulten är en relativt stor och energirik fisk som inte simmar så snabbt, och är därför ett lockande byte.
Vi har undersökt hur viktig den svartmunnade smörbulten har blivit som byte för några fiskätande arter i Karlskrona skärgård. Det är det område där smörbulten funnits längst i Sverige, och där andra djur därför har haft längst tid på sig att anpassa sig till den nya födoresursen.
Populär hos fiskar…
I vår tvååriga studie visade sig svartmunnad smörbult vara en av de allra viktigaste bytesarterna för torsk, gädda och abborre. Det första året av studien hittade vi svartmunnad smörbult i magen på alla de undersökta torskarna och nästan alla gäddorna. Året därpå hittade vi den däremot bara i ungefär hälften av torskarna och en tredjedel av gäddorna, vilket troligtvis beror på att smörbultarna minskade drastiskt i området. Hos abborrarna var den däremot lika vanlig i dieten båda åren, trots att de minskat i antal. Det kan bero på att abborren väljer andra bytesarter, trots att det är gott om svartmunnad smörbult, för att minska konkurrensen med gädda och torsk.
Ett årtionde efter den första observationen har den svartmunnade smörbulten alltså blivit en viktig födokälla för rovfiskar i Karlskrona skärgård, och därmed en betydande del av ekosystemet.
I andra undersökningar har vi kunnat se att det främst är under våren som torsk, gädda och abborre äter svartmunnad smörbult. Detta tror vi har att göra med smörbultarnas beteende i samband med parningssäsongen då de samlas i grundare vatten. Parning, revirhävdande och yngelvård gör dem förmodligen mer oförsiktiga då.
… och skarvar
Även i storskarvens föda har den svartmunnade smörbulten ökat markant under det senaste årtiondet, framför allt under häckningsperioden då smörbulten tycks vara det viktigaste bytet. Detta stämmer väl med storskarvens förmåga att anpassa sig till förändringar i förekomst av olika bytesarter. Däremot verkar gråsälarna längs Blekingekusten inte ha börjat äta svartmunnad smörbult i någon större utsträckning. Gråsälen lever huvudsakligen av fisk som den fångar längre ut från kusten, och födan domineras därför i stället av torsk, sill och skarpsill.
I sydvästra Östersjön verkar dock svartmunnad smörbult ha blivit vanlig i födan även hos gråsäl. Det skulle kunna bero på att det är en annan artsammansättning i fisksamhället där, eller på mindre tillgång på till exempel torsk och sill.
För storskarvar har den svartmunnade smörbulten blivit det viktigaste bytet under häckningsperioden i de områden där båda arterna finns. Foto: Karl Lundström.
Sugen på en smörbult?
Eftersom den svartmunnade smörbulten har visat sig vara viktig föda för våra arter längs kusten så kanske smörbultens spridning kan begränsas, och därmed också de negativa konsekvenserna för ekosystemen. Men det kräver att bestånden av rovarter är tillräckligt stora, och hur vi förvaltar rovfiskar och fåglar kan därför ha stor betydelse i detta sammanhang.
Även vi människor har utnyttjat möjligheterna att tillvarata svartmunnad smörbult när den blivit vanlig i nya områden. I flera länder har svartmunnad smörbult blivit en av de viktigaste kommersiella arterna för kustfisket. Här i Sverige fiskas den än så länge inte kommersiellt, men bland annat i Kalmarsund och Blekinge undersöker man den möjligheten. Kanske kan vi människor bli ytterligare en av de arter som hjälper till att minska den svartmunnade smörbultens utbredning?