Allt varmare för häckande havsfåglar
Temperaturerna ökar både i havet och på land och extremväder blir allt vanligare. Havsfåglar häckar ofta på exponerade platser under de varma sommarmånaderna, och är därför troligtvis särskilt utsatta när värmeböljor drar in. Men hur påverkas egentligen Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet?
De pågående klimatförändringarna gör att världens hav gradvis värms upp. Dessutom blir värmeböljor allt vanligare, något vi sett i de svenska haven både 2018 och 2023. Både Östersjön och Västerhavet hör till de hav som värms upp allra snabbast i världen. Som bekant stiger även lufttemperaturen i Sverige, och extremväder blir allt vanligare.
Havsfåglarna drabbas
Havsfåglar, vilka söker föda i vattnet men häckar på land, drabbas av temperaturökningarna både i havet och på land. De häckar ofta på exponerade platser, såsom på klippor eller längsmed stränder, vilket gör att de är särskilt utsatta för vädrets nycker. I en ny studie undersökte vi hur sillgrisslor – en långlivad, djupdykande havsfågel anpassad till arktiska förhållanden – påverkas av variation i temperatur och solexponering under häckningssäsongen. Studien utfördes på Stora Karlsö, en liten ö utanför Gotland som är hem för Östersjöns största koloni av sillgrisslor, med ca 25 000 häckande par. Sillgrisslorna häckar tätt tillsammans och lägger sina ägg direkt på klippavsatser runt ön.
Kämpar i värmen
I studien kunde vi se att sillgrisslorna påverkades kraftigt när det var både soligt och varmt på klipphyllorna. De började flämta och förde vingarna ut från kroppen för att bli av med så mycket värme som möjligt. Vi såg också att de blev mer benägna att lämna klipphyllorna när det var som allra varmast. Vid vissa tillfällen, när termometern visade på mer än 45 grader i solen, lämnade de till och med ägg och ungar ensamma på klippan, vilket de annars endast gör vid stora störningar eller extrem födobrist. Ägg och ungar som lämnas ensamma är väldigt utsatta. Vi såg fall där äggen togs av trutar, andra där ägg och ungar råkade sparkas ner för klipporna av andra sillgrisslor av misstag. Ett par ägg råkade även sparkas ner av föräldrarna själva då de var som mest påverkade av värmen. Ett antal ungar dog också i värmen när de inte längre kunde söka skugga under en förälder.
Värmekameror visar att det blir väldigt varmt på häckningshyllorna när solen ligger på och att sillgrisslorna släpper ut så mycket värme de kan genom ben och fötter. Färgskalan indikerar temperatur, där röda och gula nyanser representerar varmare temperaturer. Foto: Baltic Seabird Project
Studier med videokamera
För att kunna studera hur fåglarna reagerade på värmen behövde vi dokumentera deras beteende i detalj under en stor bredd av väderförhållanden. Detta var möjligt tack vare övervakningskameror som vi installerat på en artificiell häckningshylla som byggdes på Stora Karlsö 2008, och där över 90 par nu häckar. Med hjälp av kamerorna kunde vi koppla ihop fåglarnas beteende med lufttemperaturen, som vi också mätte, samt med hur solexponerade fåglarna var. Värmeböljor har funnits i alla tider, och att de lett till förlorade ägg och ungar har säkert skett tidigare. Men då det sker under en förhållandevis kort period är det lätt att missa, och det är först med hjälp av kamerorna som vi har kunnat observera fåglarnas respons på värmeböljorna.
Långtgående konsekvenser
Värmeböljor spås bli vanligare, mer utdragna och nå högre temperaturer i framtiden. Baserat på våra resultat kommer detta leda till en ökad sannolikhet för att sillgrisslorna misslyckas med sina häckningar. Flämtning kräver dessutom mycket energi och en del vatten, vilket i längden skulle kunna påverka sillgrisslornas hälsotillstånd. Att de tillbringar mindre tid på klipporna påverkar troligtvis också det sociala samspelet i kolonin, och skulle kunna leda till sämre samarbete inom häckningsparen och mer bråk mellan grannar. De ökande temperaturerna kan alltså också få mer subtila konsekvenser, utöver de direkta effekterna på ägg och ungar. Den totala effekten på populationen är därför svår att sia om, men utifrån vad vi vet idag är det högst troligt att sillgrisslorna kommer att påverkas negativt av de ökande temperaturerna vid deras häckningsklippor.
Födan påverkas också
Den vanligaste födan för de flesta havsfåglar – liten, stimbildande fisk – påverkas också den av de ökande temperaturerna. Vissa fiskarter söker sig närmare polerna för att hitta svalare vatten, medan andra förändrar sina säsongsmönster. Flera arter växer också sämre då de varmare vattnen påverkar fiskens föda och även bidrar till att fiskarna gör av med mer energi. Allt detta kan bidra till att fåglarna får svårare att hitta tillräckligt med föda, särskilt under häckningsperioden då de också matar sina ungar. Här skulle fåglarna kunna drabbas dubbelt då den minskade tillgången på fisk innebär att de behöver tillbringa längre tid ute till havs för att söka efter föda, samtidigt som de varmare temperaturerna också tvingar fåglarna att lämna sina häckningsklippor. Resultatet skulle då bli att ägg och ungar lämnas ensamma allt längre perioder, vilket ökar risken för att ägget eller ungen förolyckas.
Den artificiella häckningshyllan på Stora Karlsö gör det möjligt att observera sillgrisslorna på nära håll med minimal störning. Foto: Baltic Seabird Project
Även andra arter drabbas
Sillgrisslan är inte den enda havsfågelsarten som påverkas av värmeböljor. Många studier på havsfåglar visar att höga temperaturer leder till värmereglerande beteenden som till exempel flämtning. En studie på storlabbar i Skottland visade även den att fåglarna lämnade ägg och ungar ensamma när det blev för varmt. De senaste åren har också massdödlighet noterats i samband med värmeböljor i kolonier av till exempel magellanpingviner och kejsarskarvar i Argentina. Troligtvis är detta något som kommer bli allt vanligare i takt med att temperaturerna fortsätter att öka. Med största sannolikhet kommer dock effekterna av klimatförändringarna att variera mellan arter och geografiska områden. Vissa havsfågelskolonier skulle kunna påverkas positivt om de ökande temperaturerna leder till en ökad födotillgång, till exempel om nya fiskarter som söker kallare vatten dyker upp, eller om kolonin ligger i ett väldigt kallt område. Vad som dock kan sägas med säkerhet är att havsfåglarnas livsförhållanden kommer att förändras de kommande åren.