Varmare hav - hur påverkas fisken?
Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Det varmare vattnet påverkar var fisken finns, hur den växer och dess samspel med andra arter. Detta förändrar både havens ekosystem och förutsättningarna för fiske. För att säkra levande hav, tillgång på fisk och hållbart fiske behöver därför både fisket och fiskevården anpassas till de pågående klimatförändringarna.
Över nittio procent av den globala uppvärmning som människan skapat har absorberats av havet, liksom nästan en tredjedel av all koldioxid som vi har släppt ut. Det varmare vattnet påverkar alla levande organismer, inte minst fisk.
Uppvärmningen har dessutom gjort att extremt höga vattentemperaturer har blivit vanligare och värmeböljorna längre. Extremtemperaturer i vattnet kan leda till syrebrist och akut fiskdöd i grunda områden, om fisken inte kan eller hinner flytta sig till kallare och syrerikare vatten. Men även den allmänna uppvärmningen av haven kan få effekt på var fisken finns, hur den växer och dess samspel med andra arter.
Experiment görs i och utanför havsviken som är påverkad av Forsmarks kärnkraftverk. Uppvärmning av vattnet har pågått sedan 1980, och fisk har samlats in årligen. På så sätt har vi kunnat studera vilken effekt den högre temperaturen har fått på fisken och dess föda. Foto: Anna Gårdmark/SLU Aqua.
Minskande fiskfångster
Modellsimuleringar av globala möjliga fiskfångster fram till 2050, som gjorts för FN:s mat- och jordbruksorganisation (FAO), pekar generellt på minskande framtida fångster. Samtidigt visar de på stora regionala skillnader, med ökande fångster vid polerna men kraftigt minskande fiskfångster i stora delar av de tropiska och subtropiska områdena. De senare är världens mest tätbefolkade områden, och minskande fiskfångster utgör ett allvarligt hot mot säker tillgång på mat. Illegalt fiske riskerar att öka när tillgången på fisk minskar, liksom konflikter kopplade till fiskerättigheter. Det finns med andra ord ett stort behov av att förstå hur fiskpopulationer, födovävar och fiskemöjligheter påverkas av det allt varmare havet.
Stora fiskar klarar sig sämre
Uppvärmningen av havet påverkar fiskens kroppsfunktioner. När temperaturen ökar går ämnesomsättningen fortare. Fisken behöver då äta mer för att driva deras allt snabbare omsättning av näring till energi. Eftersom fiskar är kallblodiga djur kan viss uppvärmning göra att de rör sig fortare och därför snabbare kan fånga byten. Men vid ännu högre temperaturer minskar istället deras förmåga att få tag på föda. Konsekvensen kan bli att fiskar växer snabbare om det blir lite varmare i vattnet, men får problem om temperaturen ökar mycket.
Rom av abborre samlas in för experiment med bland annat uppvärmning. Foto: Fredrik Landfors/SLU Aqua.
Fiskars ämnesomsättning, näringsbehov samt vad och hur snabbt de äter beror inte bara på temperatur utan också bland annat på hur stora de är. Stora fiskar ökar ofta ämnesomsättningen mer än små fiskar vid uppvärmning. De föredrar dessutom ofta lägre temperaturer än små individer. Därför klarar sig stora fiskindivider generellt sämre än små när vattnet blir varmare. Detta leder till förändringar i fiskpopulationernas storlekssammansättning, vilket i sin tur kan få effekter på andra delar av födoväven.
Fiskar som växer snabbare
Det finns flera faktorer som leder till att fiskpopulationer förändras till att bestå av allt fler små individer. Det varmare vattnet gör att små individer växer snabbare, och kan också leda till att stora gamla fiskar dör om de inte får tillräckligt med föda för att täcka sitt ökade näringsbehov. Dessutom skulle fiskars ålder vid könsmognad kunna ändras på grund av uppvärmningen. Eftersom kroppstillväxten normalt blir långsammare efter könsmognad skulle även det kunna bidra till en ökande andel små individer.
Ökade risker för rovfiskar
Fiskar äter ofta olika typ av föda under sin utveckling. Hur snabbt de fångar byten beror både på deras och bytets kroppsstorlek. När antalet små respektive stora fiskar förändras påverkas därför hur snabbt de äter olika byten, eller själva blir ätna. Små fiskarter kan till exempel gynnas när uppvärmningen gör att stora individer av rovfisk försvinner. Att det blir mycket bytesfisk är dock inte bara positivt för rovfisken. Om bytesfisken äter liknande föda som till exempel rovfiskyngel kan den ökande konkurrensen från bytesfiskarna hämma att rovfiskarna växer sig stora. Därför kan rovfiskarter bli mer känsliga för exempelvis fiske, som också ökar dödligheten hos stora rovfiskar, när uppvärmningen ökar.
Fiskarnas gällock ger viktig information om fiskens kroppstillväxt. Foto: Anna Gårdmark/SLU Aqua.
Viktigt att kombinera metoder
Hårt eller storleksselektivt fiske kan också bidra till att stora individer blir mer sällsynta i fiskpopulationerna. Det är därför viktigt att kombinera olika metoder, och om möjligt studera effekter på både fiskade populationer och sådana som inte är utsatta för intensivt eller storleksselektivt fiske. Förändringarna i fiskpopulationernas storlekssammansättningar kan få stora effekter på framtidens havsekosystem.
Lägre fiskproduktion
Uppvärmningens effekter på fiskpopulationers storlekssammansättning påverkar också produktionen av fisk. Om små fiskar blir fler och större fiskar blir färre i en fiskpopulation så minskar produktionen av ny fiskbiomassa, trots att små individer växer snabbare när vattnet är varmare. Anledningen är att dessa individer är för små för att deras tillväxt skall kunna kompensera för förlusten av de stora individerna, trots att de är många. Detta kan till exempel ses hos abborre i svenska sjöar. Där är kropptillväxten snabbare hos små abborrar, andelen små individer i populationen högre och fiskproduktionen är lägre i varma vatten.
KLIMATEFFEKTER PÅ FISK
För att förstå hur högre vattentemperaturer påverkar fisk har vi bland annat jämfört abborrar som levt i en havsvik som påverkas av varmvattenutsläpp från kärnkraftverket i Forsmark med abborrar från intilliggande kustområden med naturliga temperaturer. Uppvärmningen har pågått sedan 1980 och fiskarna har samlats in årligen i över 40 år. Genom att mäta tillväxt på gällock från dessa fiskar har vi kunnat se hur deras kroppstillväxt förändrats av uppvärmning över lång tid.
Vi har också analyserat ett mycket stort antal sjöar och kustområden, genomfört experiment med fisk och plankton och utvecklat matematiska modeller över hur fisksamhällen fungerar.
Arters utbredning ändras
Vissa fiskarter är anpassade för att leva i kalla vatten och andra i varma vatten. Fiskar som trivs bäst i kalla vatten, som till exempel havsöringen, förväntas drabbas snabbare av uppvärmning än fiskar anpassade till varma vatten, såsom abborren.
Uppvärmningen gör också att arter som trivs i varma miljöer sprider sig till nya områden i takt med att temperaturen ökar. Tropiska arter sprider sig mot tempererade områden, och arter från tempererade hav, som Nordsjön, sprider sig mot polerna. Utbredningsgränsen för arter som lever i de översta 200 metrarna i haven har i genomsnitt flyttats 35 mil närmare Nordpolen sedan 1950-talet.
Fisket behöver anpassas
Alla dessa förändringar gör att det ställs höga krav på att fisket anpassas till den globala uppvärmningens konsekvenser för att vara långsiktigt hållbart. En sådan omställning, grundad på kunskapen om hur fiskpopulationerna och födovävarna påverkas av de allt varmare haven, kommer att vara helt avgörande för att vi ska kunna säkra en framtid med levande hav och god tillgång på fisk.