Många fiskarter gillar det salt

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga, där svaret är: Det beror på var! Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten. Salthalten minskar kraftigt från Skagerrak i Västerhavet till Bottenviken i norra Östersjön - och detta medför att även antalet fiskarter blir färre. Klimatförändringarna förväntas minska salthalten i Östersjöns ytvatten. Hur kommer det att påverka antalet fiskarter i våra vatten?

Man skulle kunna tro att frågan om hur många fiskarte­r som finns längs våra kuster är så grundläggande att den är besvarad sedan länge. Men trots att frågan verkar relativt enkel så är svaret faktiskt inte alls lätt att få fram. Vi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i flera decennier utfört provfiske i olika områden längs kusten för att samla in information om fisksamhällena.

För att ta reda på vilka fiskarter som finns i ett visst område behöver man veta hur, när och på vilket djup man ska provfiska för att få med alla arter - små och stora arter, arter som lever på grunt och djupt vatten, arter som finns i området hela tiden eller bara vissa tider av året, och så vidare. Dessutom behöver man fiska tillräckligt ofta för att bli säker på att man har fått med de flesta arter - även de svårfångade, ovanliga arterna.

Makroalger, som till exempel sågtång, skapar en varierad miljö som bland annat ger skydd och föda och därmed gynnar många fiskarter. Foto: Jerker Lokrantz/Azote.

Femtio år av provfiske

Forskning och miljöövervakning har över tid gått från att bedrivas i mindre skala, till exempel i ett specifikt kustområde, till att vara koordinerad på större skala, till exempel hela Östersjön. Numera finns dessutom fler möjligheter än tidigare att bearbeta och utvärdera stora datamängder. För att hitta svar på frågan ”hur många fiskarter finns det i svenska kustområden?” har vi skördat all provfiskedata som finns samlad i en stor databas hos SLU, så långt tillbaka i tiden som möjligt. Denna information fanns inlagd i den digitala databasen sedan år 1975, och skörden gav fler än 160 000 datapunkter!

Marina och sötvattensarter

I databasen hittade vi sammanlagt 144 olika fiskarter som hade fångats i grunda svenska kustområden. Totalt i Östersjön har Helsingforskommissionen (Helcom) noterat 242 olika fiskarter. Våra resultat innebär därmed att ungefär 60 procent av alla dessa fiskarter förekommer någonstans i svenska grunda kustvatten.

Ungefär tre fjärdedelar av de fiskarter som hittades längs den svenska kusten var marina arter, och resten var sötvattensarter. Antalet fiskarter var ungefär tre gånger högre i de mer marina områdena (Skagerrak och Kattegatt) än längs Bottniska vikens kust. Den här skillnaden beror framför allt på att många fiskarter inte kan leva eller reproduceras i de låga salthalter som finns längst in i Östersjön.

Men även andra faktorer än salthalt kan påverka artrikedomen, till exempel hur varierad miljön är. Bland annat så finns det i mer marina kustområden fler fleråriga och storväxande makroalger som kan gynna många fiskarter genom att ge tillgång till skydd och föda.

Ungefär tre fjärdedelar av alla fiskarter som hittas i svenska grunda kustvatten är marina arter som till exempel torsk. Resten är sötvattensarter som till exempel abborre. Foto: Tony Holm (övre bilden), Marco Pennbrant/Azote (nedre bilden).

Klimatet påverkar

Klimatförändringarna påverkar salthalten i Östersjön bland annat genom att tillflödet av sötvatten från floder och älvar ökar, vilket leder till en lägre salthalt i ytvattnet. Om trenden med minskad salthalt i ytvattnet fortsätter, och kanske till och med förstärks med en fortsatt klimatförändring, skulle det kunna leda till att färre marina fiskarter kan finnas i svenska kustvatten. Antalet fiskarter skulle därmed på sikt kunna minska i flera områden. Det är viktigt att komma ihåg att vi pratar om antal arter här, inte om mängden fisk.

Fiskens roll i ekosystemet

Egenskaper och beteenden skiljer sig åt mellan fiskarter, och det gör att olika arter påverkar ekosystemet på olika sätt. Till exempel finns det i sötare vatten färre fiskarter som lever nära eller vid botten, eller som äter bottenlevande djur. I mera marina kustområden finns det fler fiskarter som använder kustområden endast under vissa tider av året, till exempel som uppväxt- eller lekområden. Dessa arter fyller en viktig funktion av att biologiskt ”koppla ihop” det öppna havet med kustområden. På grund av dessa olika roller kommer effekten på ekosystemet vara olika beroende på vilka fiskarter som påverkas av klimatförändringarna.

På SLU och vid många andra lärosäten pågår fördjupade studier om hur fisksamhällen och fiskerinäringen kan påverkas av klimatförändringarna. Ett viktigt syfte med arbetet är att kunna planera hur man bäst kan klimatanpassa förvaltningen, med målet att ha friska och starka fiskbestånd.

LÄS MER:

FishBase Databas

Climate Change in the Baltic Sea: 2021 Fact Sheet Faktablad

Species richness and functional attributes of fish assemblages across a large-scale salinity gradient in shallow coastal areas Vetenskaplig artikel
TEXT OCH KONTAKT:
Birgit Koehler och Lena Bergström, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
birgit.koehler(snabel-a)slu.se

MER LÄSNING

Bild: {{item.image_copyright}}

{{item.item_head}}

{{item.ii_caption}}

Laddar nästa artikel..