Pigghajen – gravid i fyra år
Den förhållandevis lilla pigghajen - max 130 cm lång - förekommer kustnära i hela Atlanten samt södra Stilla havet, och under sensommaren går den in i Skagerrak och Kattegatt.
KROPPEN ÄR TÄCKT av plakoidfjäll (hudtänder), och framför ryggfenorna sitter två förstorade fjäll som blivit till de taggar som gett arten dess svenska namn. På dessa taggar kan man läsa pigghajens ålder – mörka, tunnare ringar på vintern och ljusare, bredare på sommaren.
PIGGHAJARNA DRAR FRAM i stora stim. Innan de blivit könsmogna går de i stim efter storlek. Efter könsmognaden delar de även upp sig efter kön, där stim med större honor mot årets slut går grundare för att föda ungarna medan de tanigare hanarna går djupare. Denna strategi har de utvecklat genom årmiljonerna för att inte av misstag äta upp sin avkomma.
HAJARS REPRODUKTION är lika varierande som fascinerande. Alla hajar har inre befruktning, där hanen för in en av två omvandlade fenrullar i honans kloaköppning. Honan kan sedan lägga ägg (småfläckig rödhaj), utveckla en slags navelsträng (hammarhaj), bilda många stora ägg där de tidigast födda ungarna äter ägg och mindre syskon i livmodern (håbrand), bara för att nämna några exempel.
PIGGHAJEN HAR EN AV DE LÄNGSTA graviditeterna man känner till i djurvärlden. När äggen är befruktade ligger flera av dem samlade i ett slags mjukt ”äggskal”, ett så kallat ljus. Därefter kläcks de i livmodern, där ungarna blir kvar tills gulesäcken är helt förbrukad. Det tar nästan fyra år för en komplett cykel, först två år att bilda ägg och sedan upp till två år för att utveckla färdiga ungar.
EN STUDIE VISAR att honorna kring Bohuskusten blir könsmogna vid 12-13 års ålder och därefter föder 1-13 ungar vartannat år. De stora honorna är viktiga då de får betydligt fler och större ungar. Den äldsta honan i studien var 26 år, men arten antas kunna bli upp mot 75 år.