Vinterväder styr näringsläckage

Av alla faktorer att hålla ordning på när det gäller läckage av näringsämnen från jordbruket visar sig vintervädret vara en av de viktigaste. Hur vattnet rinner genom marken vid till exempel snösmältning kommer att ha stor betydelse för hur mycket näring som når haven. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.

Vintervädret på norra halvklotet påverkas av ett naturfenomen som kallas den nordatlantiska oscillationen. Svängningar i atmosfärtrycket påverkar luftens jetströmmar, och breda stråk av kraftiga vindar sveper över landet. Både temperatur och nederbörd är tydligt kopplade till dessa atmosfärsvängningar.

Kopplad till vintervädret

Nordatlantiska oscillationen är alltså en oregelbunden variation i atmosfärens tryck över Nordatlanten som varierar från år till år. Att den så tydligt påverkar vårt vinterväder är belagt i mätningar som pågått i nära 70 år i sydvästra Sverige - såväl vintertemperaturen som vinternederbörden följer dessa svängningar. Man kan också konstatera att svängningarna har varit särskilt kraftiga under senare år.

Påverkar snö och tjäle

Tjälen och snötäckets tjocklek är faktorer som påverkas av det varierande vädret. När marken är fri från tjäle kan vattnet vid snösmältningen lugnt och stilla tränga ner i marken. När snön smälter på tjälad mark flödar vattnet snabbt genom markens porer eller som ytliga rännilar på marken. När snötäcket är tunt kan marken frysa och tina många gånger under en vinter.

Med vattnet följer näringsämnen från jordbruket, vilket bidrar till övergödningen av havet. I vilken grad detta sker beror bland annat på vilket odlingssätt som använts, hur fosfor binds vid olika partiklar och hur vattnet rör sig i marken. Vintervädret och dess koppling till den nordatlantiska oscillationen visar sig vara den viktigaste faktorn att hålla koll på.

Episod med snösmältning efter en kall vinter i södra Sverige. Foto: Barbro Ulén

Från snö till barmark

Det behövs bättre kunskap om hur vattenrörelserna i marken är relaterade till storskaliga fenomen, såsom den nordatlantiska oscillationen, speciellt när vi nu går från snövintrar till barmarksvintrar. Vi behöver till exempel mer kunskap om hur jorderosion är relaterad till snösmältning och tjäle på olika sorters jord, och i vilken grad intensiva regn på nyligen frusen mark och varmare vintrar med mindre snötäcke blir frekventare i framtiden.

Detaljstuderade områden

Vid SLU har en studie gjorts där man följt läckaget av näringsämnen från två jordbruksområden i sydvästra Sverige under perioden 2004 till 2016. Oscillationen varierade kraftigt under denna period, med låga värden under vintern 2009-2010 och höga värden under vintern 2013-2014. Tre vintrar efter varandra (2008-2011) var kalla. Vintrarna 2012-2015 var alla varma. I synnerhet var vintern 2013-2014 ovanligt varm, vilket också överensstämde med ett högt värde för den nordatlantiska oscillationen.

Vädrets variation viktigast

Det är många faktorer som kan påverka läckaget av kväve och fosfor från jordbruksmarken, till exempel hur gödslingen gått till, hur mycket boskap som finns, hur marken bearbetats och hur omgivningen ser ut. Studien visade dock att den allra viktigaste faktorn var hur vintervädret varierade under olika år till följd av den nordatlantiska oscillationen.

TEXT OCH KONTAKT:
Barbro Ulén, Institutionen för mark och miljö, SLU
LÄS MER:
Impact of the North Atlantic oscillation on Swedish winter climate and nutrient leaching. Artikel i vetenskaplig tidskrift.

MER LÄSNING

Bild: {{item.image_copyright}}

{{item.item_head}}

{{item.ii_caption}}

Laddar nästa artikel..